Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 12 oktober 1946 - Undersökningar över slagböjhållfastheten hos konsthartsmaterial, av Halvard Liander, Cyrill Schaub och Arthur Asplund - Pulvermetaller för kontakter, av P O B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 oktober 1946
1017
Fig. 9. Korrektionsfaktör för stagböjgränsen med hänsyn
till skjuvning och kontaktpunktsdeformation vid låga
slankhetstal.
enslagsmetoden, ett felaktigt värde, då hänsyn ej
tas till slungnings- och andra förlustarbeten. Som
resultatet därtill hänföres till provstavens area,
erhålles endast relativvärden gällande viss
prov-stavsdimension och provningsbetingelser.
Genom att i stället begagna slagökningsmetoden
i fallhammare eller pendelhejare och under hän
synstagande till hela den belastade
provstavs-volymen beräkna slagböjgränsen och slagfast-
5500
Fig. 10. Slagböjgränsen som funktion av slankhetstalet med
korrektion för skjuvning och kontaktpunktsdeformation.
hetstalet får man ett verkligt mått på den
materialegenskap man vill komma åt. De
mätvärden man på så sätt erhåller har visats vara
oberoende av provstavens dimensioner, om man
vid korta provstavar beaktar inverkan av
skjuvspänningar och kontaktpunktsdeformation.
Litteratur
1. Bestämmelser om normala provmetoder för
installationsmateriel och bruksföremål. SEMKO Medd. 5, Stockholm 1943.
2. Mouldings and moulding materials. BSS 771 (1938).
3. Impact resistance of plastics and electrical insulating
materials. ASTM D 256-43 T; Leitsätze für mechanische und termische
Prüfungen fester Isolierstoffe. VDE 0302/VII.40; Regeln für
Form-presstoffe. VDE 0320/XII.42.
4. Nitsche, R & Zebrowski, W: Entwicklung neuer Prüfverfahren
zur Beurteilung der Sprödigkeit formfester Kunststoffe. Plast. Mässen
8 (1938) h. 2, 3.
5. Burns, R & Werring, W W: The impact testing of plastics.
Proc. Amer. Soc. Testg Mäter. 26: 2 (1938) s. 39—52.
6. Kuntze, W & Nitsche, R: Untersuchung von Kunststoffen auf
Schlagebiegefestigkeit. Kunststoffe 29 (1939), s. 33-^1; (med von
Mertens) 30 (1940) s. 193—199.
7. Telfair, D & Nason, H K: Impact testing of plastics. Mod.
Plast. 42 (1943) h. 11 s. 85—88.
8. Schob, R A, Nitsche, R & Salewski, E: Die Prüfung von
Fer-tigstycken aus Isolierpresstoffen auf Werkstoff-Eigenschaften. Plast.
Mässen 5 (1935) s. 353; 6 (1936) s. 1.
9. Nitsche, R & Pfestorf, G: Prüfung und Bewertung
elektro-technischer Isolierstoffe. Berlin 1940 s. 212.
10. Koon, A w: Calculation of a modulus of impact. Mod. Plast.
20 (1942) h. 1 s. 88.
11. Callendar, L H: New methods for mechanical testing of
plastics. Brit. Plast. apr. 1942, s. 445-^58; maj 1942 s. 506—519.
12. Church, H F & Daynes, H A: The falling-weight impact test
for ebonite. Träns. Inst. Kubber Ind. 13 (1937) s. 96—108.
13. Timoshenko, S: Strength of Materials Part I. New York 1940
s. 300—304.
14. Marks, M E: Unnotched impact strength of allyl resins by
the falling-weight-method. Mod. Plast. 22 (1945) s. 153—154, 190.
15. Frölich, K: Dynamische Bestimmung des Elastizitätsmoduls
von Kunststoffen. Kunststoffe 30 (1940) s. 10—12.
16. Härtbare Kunststoffe, Werkstoffprüfung, Elastizitätsmodul.
Normen Ver. schweizer. Maschinenind. VSM 77111.
17. Kuntze, W & Pfeiffer, F: Zur Messung des Elastizitätsmoduls
von Kunststoffen. Kunststoffe 30 (1940) s. 293—296.
Pulvermetaller för kontakter. Elektriska kontakter
utsättes för olika svåra påkänningar såsom upphettning på
grund av inverkan av gnistan vid till- och frånslag,
materialförlust i ljusbågen samt slitning på grund av friktion.
Undersökningar har visat, att transport av
kontaktmaterial sker från den ena polen till den andra och att denna
transport beror på följande tre fenomen vid frånslaget:
en elektrisk ljusbåge, som kan uppstå vid ett
spänningsfall av 10—20 V och vid en strömstyrka av minst 0,2—2 A;
en glimström, som blott kan existera vid ett spänningsfall
över 300 V och vid små strömstyrkor;
kall elektronurladdning eller Townsend-ström.
Det är emellertid möjligt att bryta en kontakt utan att
någon synlig gnista uppstår. För varje typ av kontakter
existerar för varje spänning en viss definierad strömstyrka,
gränsströmstyrkan, vid vilken kontakten kan brytas utan
att en gnista bildas. Denna gränsströmstyrkas storlek
beror till stor del på kontaktmaterialet, temperaturen samt
på ytbeskaffenheten. Gränsströmstyrkan för några
material vid olika spänningar visas nedan:
Spänning V Grafit Cu Mo Ni Pb Ag W Mässing
25 — — 18 — 7,5 1,7 12,5 —
50 5 1,3 3 1,2 3 1 4 0,7
110 0,7 0,9 2 1 0,85 0,6 1,8 0,4
220 0,1 0,5 1- 0,7 0,7 0,45 1,4 0,3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
