Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 19 oktober 1946 - Beregning av vannomlöpet i dampkjeler med naturlig sirkulasjon, av Dag Gotskalk Johnson - Bolinders, en svensk verkstad, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 oktober 19A6
1037
ling", bidrar sterkest ved lavere damptrykk.
Videre sees at ökningen av vannhastigheten fra
inn-löp til utlöp er tildels meget betydelig, og det
med-förer at aksellerasjonstapene blir relativt store.
Det samme gjelder naturligvis også for
rörfrik-sjonen.
Konklusjon
Som konklusjon av ovenstående kan fölgende
fremheves:
Seidels grafiske metode gir en enkel lösning av
vannlöpsberegninger.
Der må utföres et större forskningsarbeide for
å få bestemt dampens relativhastighet Wr ved
varierende betingelser (variert: rör diameter d,
damptrykk p, vannhastighet Ww, rörets
oppstil-ling (skrårör og steilrör).
Der lar seg oppstille et enkelt "omlöpsdiagram"
for besteinmelse av damp—vann-blandingens
spe-sifikke vekt y, vann- og damphastigheter Ww og
Wd■ Sådant diagram må oppstilles for hver
enkelt rördimensjon og hvert enkelt damptrykk.
Videre kan der oppstilles diagrammer for
grafisk beregning av strömningsmotstandene:
rör-friksjon, aksellerasjonstap, inn- og
utströmnings-tap samt avböyningstap. Også disse diagrammer
må oppstilles for varierte rördia metre, tildels også
for variert damptrykk.
Inntil det komplette forsöksmateriale foreligger,
vil jeg foreslå fölgende fremgangsmåte for
takse-ring av W r: Man går ut fra de verdier for W r0
som er funnet av Schmidt—Behringer—Schurig
og antar så at ökningen av Wr med ökende Ww
er som vist i det foregående, se fig. 6, uansett
damptrykk og rördiameter. Det er sannsynlig at
man på denne måte antar for store verdier for
Wr, især ved höyere trykk, resp. större
rördiameter, men fremgangsmåten synes riktigere enn
den hittil benyttede, som antar Wd= Ww~f- Wr0,
og som sikkert gir for lave damphastigheter og
dermed overvurderer oppdriftskreftene.
Fig. 13. Bestemmelse av
strö-mingsmotstandene. Trykkfor-löp ved omlöpende
vann-mengde. 1. innlöpstap VlS=
IV w 2
= (1 + 2. friksjons-
tap Va — I • — —— — . 3.
aksel-d 2 g
lerasjonstap Fac=—\ (Ww2 r
fi 9 • f
tWwj). 4. gjenvunnet hastig-
IV2 iv
hetshögde = i èt—^1 >
Ho • yw = H ■ ym + I V.
H kcaljnfh p at o
I 200000 100
d 100000 100
Fig. 14. Uttredelseshastighet som funksjon av
inntredelses-hastighet, damptrykk og varmebelastning. Beregnet eks.
efter Boese; d i= 0,08 m, 11= 6 m;–-selvfordampning og
foraniling ikke medtatt; - selvfordampning og for-
aniling medtatt.
Den grafiske beregning krever oppstilling av
diagrammer for hver enkelt rördimensjon og
hvert enkelt trykk. Det er å håpe at det pågående
standardiseringsarbeide for fastleggelse av
standard rördimensjoner og trykk vil bli bragt til
avslutning, da man derved, ved siden av så månge
andre fordeler, også vil oppnå å forenkle
vannom-löpsberegningene i vesentlig grad.
Litteratur
1. Seidel: Die Berechnung des Wasserumlaufes in
Kesselrohrbün-deln und ihre Bedeutung für die Konstruktion von
Wasserrohr-kesseln, Z. Bayer. Revisionsver. 1931 s. 211; 1932 s. 166.
2. Cleve: Modellversuche über den Wasserumlauf in Steil- und
Schrägrohrkesseln, Forschg-H. 1929 nr 322; Neuere
Wasserumlauf-probleme im Kesselbau, Arch. Wärmewirtsch. 1930 s. 359.
3. Schmidt: Versuche über den Wasserumlauf, Arch. Wärmewirtsch.
1933 s. 1.
4. Schmidt—Behringer—Schurig: Wasserumlauf in Dampfkesseln,
Forschg-H. 1934 nr 365.
Bolinders, en svensk verkstad, av Torsten Gårdlund.
Stockholm 1945. 287 s., ill.
Den 26 maj 1845 inregistrerades den av bröderna Jean
och Gari Gerhard Bolinder grundade firman J & C G
Bolinder, vars rörelse till att börja med omfattade
mekanisk verkstad och gjuteri. Verksamheten hade börjat redan
året förut under synnerligen blygsamma förhållanden. Det
första årets debiteringar belöpte sig sammanlagt till ej
fullt 100 riksdaler banko, och något maskinarbete förekom
inte.
Det var ett par i sitt yrke väl förfarna män, som stod i
spetsen för detta företag. Den äldre brodern, Jean, kom
1829 i lära hos den framstående metallurgen, bergsrådet
Broling, där han bl.a. utförde en serie maskinmodeller,
av vilka flera tillförde honom belöningar av Jernkontoret.
År 1834 blev han, 20-årig, verkmästare vid K. Myntet med
en arbetsstyrka på 60 personer under sig.
Den yngre brodern, Carl Gerhard, började 1837 sin bana
som snickarlärling i Samuel Owens modellverkstad. Ett år
senare blev han som Jernkontorets elev anställd vid Motala
p m v3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
