Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 19 oktober 1946 - Fjärruppvärmning av Reykjavik från varma källor, av Helgi Sigurdsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1044
TEKNISK TIDSKRIFT
Samlingsledningen ledes in i sidan av borröret ocli
förses med ventil och kompensator, som anbringas
i betongbrunn medan borröret fortsätter något
över tvärledningen och slutar i ett överlopp. Detta
har till ändamål att dels bortföra olika gaser, som
följer med det varma vattnet och dels att trygga,
att borrhålen aldrig komma att stå under tryck,
även om man stänger av de enskilda
samlingsledningarna. Från samlingsbassängen, som är
avdelad i tvenne delar, leder dubbelledning ner till
huvudpumpstationen medan överloppet ledes ut
till en älv, som rinner vid sidan. I
huvudpumpstationen, som ligger intill samlingsbassängen, äro
tre elektriskt drivna vertikala turbinpumpar. Var
och en av dessa pumpar, fig. 2, har en kapacitet
av 150 I/s vid 140 m tryck. På sommaren
användes endast en pump med intermittent drift, om
vintern två pumpar i kontinuerlig drift, och den
tredje står som reserv. Den stora tryckhöjden
behövs dels för att övervinna höjdskillnaden
mellan pumpstationen och
högbehållareanlägg-ningen, vilken är 28 m, och dels för att övervinna
friktionen i den långa huvudledningen, där det
är nödvändigt att pumpa med stor hastighet, för
att reducera avkylningen så mycket som
möjligt.
Med hänsyn till vattnets temperatur äro
pumparna placerade i en källare, så att de stå stadigt
under tryck på sugsidan. De tre elektriska
motorerna äro vardera på 300 hk, och dessa jämte
regleringsmotstånd, manövertavlor, olika
mätinstrument m.m. äro placerade i en maskinhall ovanför
källaren. Detta är gjort för att trygga motorerna
mot översvämning, ifall det skulle bli brott på en
ledning, ty även om det är en automatisk länspump
i källaren, så är den endast avsedd för mindre
vattenmängder. I anslutning till pumpstationen
är det transformatorrum samt ett rum för
oljebrytare. Som ytterligare säkerhet mot driftavbrott
kommer det att byggas en dieselkraftstation i
samband med pumpstationen.
Fig. 2. Pumpanläggning.
Fig. 3. Höjdbehållare.
Från huvudpumpstationen leder en dubbel 14
ledning till en höjdbehållareanläggning, som
ligger på en 60 m hög kulle ca 1 km utanför staden.
Avstånden mellan pumpstationen och behållarna
äro 15,3 km. Terrängen är ganska kuperad, och
ledningen får på vägen korsa bland annat tre
älvar, förutom några mindre bäckar.
Ledningarna äro givetvis försedda med utluftningsventiler på
alla höjdpunkter och avtappningsventiler på alla
lågpunkter.
För säkerhets skull är dubbelledningen uppdelad
i fyra sektioner med ungefär samma längd. Vid
delningspunkterna är det förbindelse mellan de
tvenne ledningarna med slussventiler och
kontra-ventiler. På så vis är det möjligt att avstänga en
fjärdedel av den ena ledningen för eftersyn eller
reparation, utan att det har allt för stort
inflytande på huvudledningens kapacitet, ty vid
sådana tillfällen kan ledningen ge ca 80 % vatten
med oförändrat tryck på pumparna.
Höjdbehållareanläggningen består av sju
behållare, fig. 3. Fyra av dessa äro utförda av armerad
betong och rymma per styck 1 100 m3, medan tre
äro utförda av stål, klädda utvändigt med betong,
rymmande vardera 1 000 m3, således att den
sammanlagda rymden är 7 400 m3. Behållarna
äro ställda i cirkel och plats är reserverad för
den åttonde behållaren, innan cirkeln slutes.
Inne i centrum är byggt ventilhus och genom
detta gå alla ledningarna till och från
behållarna. Där finns också
vattenståndsvisaranlägg-ning med fjärravläsning uppe i
huvudpumpstationen.
Med hänsyn till avkylningen eller, rättare sagt,
för att hålla den jämnast möjliga temperatur på
vattnet inne i staden, ledes allt vattnet genom
behållarna, och dessa äro endast beräknade för att
utjämna svängningarna i förbrukningen under ett
dygn. Från höjdbehållarna leder en 16"
dubbelledning, ca 900 m lång, ned till staden, och sedan
följer det egentliga stadsnätet, som leder vattnet
ut till de enskilda gatorna. Här gäller detsamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
