Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 19 oktober 1946 - »Plastic wood»-förfarandet vid flygplansbygge, av Edvard Wegelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 oktober 1946
1051
Fig. 4. "Inflated
flexible bay
tech-nique" (luften
in-pumpas i säcken).
klaras. Förresten är ju detta ingenting annat än
en tillämpning av den gamla principen, som är
välkänd från Friz’ eller Fischers
gummidyna-press. Vända vi upp och ned på bilden, så ha vi
ju Fischers press.
Konsthartsen i plastic wood-förfarandet
Jag har ju redan nämnt, att det är konsthartsen
som i högsta grad bestämmer plastic
wood-pro-dukterna. Det är de, som ge den slutliga
produkten dess egenskaper, det är även de, som
bestämma själva förfaringssättet vid framställningen,
metoden som bör användas. Knappast har något
annat område ägnats så mycken uppmärksamhet,
studerats och undersökts så mycket som
Kunst-harz i Tyskland, plastics i England och Amerika
under de senaste åren. Det har ju påståtts, att vi
som bäst stå på tröskeln till en pressmasseålder
i människosläktets historia. Det har ju skrivits
enorma avhandlingar om plastics, läroböcker,
handböcker, kataloger. Här behöva vi ju inte gå
närmare in på saken. I all korthet kan man säga,
att man försökt sig på termoplastiska hartser —
såsom vinylhartser, metylmetakrylhartser i
Vi-dal-metoden — men numera är det nästan
uteslutande termohärdande som användas — bakelit,
karbamid eller melaminhartser. Bakelit är ju en
välkänd konstharts, som ger utomordentliga
slutprodukter. Men den fordrar relativt höga
härd-ningstemperaturer — 140—150° — som
gummisäckar ej uthärda alltför lång tid. Karbamid
-hartser härda redan vid något över 100° utan
extra härdare men ha sämre vattenbeständighet
än bakelit och vissa andra olägenheter.
Melamin-hartserna tyckas förena i sig bakelitens goda
egenskaper samt karbamidhartsens låga
härdnings-temperatur. De ha givit utomordentliga resultat
men äro åtminstone tills vidare dyrare än de
föregående.
Rapporterna, som komma från Amerika —
tyvärr tills vidare ännu mycket sparsamt — visa
dock, att samtliga hittills kända metoder avsevärt
kunna förbättras. Genom att vid framställning
av skiktträ använda bakelit i vattenlösning, vilket
amerikanarna uppfunnit, i stället för i
alkohollösning såsom tidigare, får man en slutprodukt
med betydligt bättre hygroskopiska egenskaper
än tidigare. Samma hållfasthetsegenskaper
erhåller man härvid med ett framställningstryck,
som är blott 1/l2 eller 1/3 av det, som tidigare
använts. Tidigare använde man nämligen 140—210
kp/cm2, numera med den nya metoden blott
70 kp/cm2. Det påstås, att ett provstycke av detta
ämne, vars dimensioner voro 3" X 1" X 3/8"
(med l i fiberriktningen), under 24 h
blötläggning insög mindre än 1 % vatten. Svällningen var
blott 4—7 % och återgick till noll efter torkningen.
Vad detta betyder förstår alla, som utfört dylika
prov med på vanligt sätt framställt komprimerat
skiktträ.
Mycken reklam göres även för
resorcinolhart-serna, men mest dock för dimetylolureahartser i
vattenlösning. Man påstår, att den svåra frågan
om impregnering av trä med konsthartser
härigenom har blivit löst. Dimetylolurea lär i
vattenlösning tränga in överallt, där vattnet bara
kommer fram och man kan sålunda få hartsen in i
trävävnaden på ett alldeles annat sätt än tidigare,
Då man sedan uppvärmer trät till relativt låg
temperatur — 60—70°C — härdar hartsen och
åstadkommer ett nästan absolut ohygroskopiskt
ämne. Hålla dessa påståenden streck — och då de
komma från Forest Products Laboratory i
Madi-son, torde man inte behöva betvivla deras
sanningsenlighet — så förstår ju envar, huru stor
betydelse allt detta kan ha för framtidens "plastic
wood"-flygplan.
Fig. 5.
Formpressning med
"gummidyna".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
