Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 26 oktober 1946 - Gjutning av dammfria och slitstarka betonggolv för industribyggnader, av Nils-Arne Pernefeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1066
TEKNISK TIDSKRIFT
heten så, att efterbehandlingen av överytan kan
utföras i rätt tid samt att vid arbete under bar
himmel, som för det mesta torde vara fallet
vid bjälklagsgjutningar, det dessutom erfordras
skyddstak mot solbestrålning, vind och kyla. Man
är vid arbetets utförande under bar himmel
synnerligen beroende av väderleken. Vid stark värme
och vind avgår lätt vattnet ur ytsatsbetongen,
vilket under ogynnsamma förhållanden kan
omöjliggöra efterbearbetning av överytan med träbräda
och stålskiva. Under byggnadstiden kan det
dessutom vara svårt att till rimliga kostnader
skydda den färdigbehandlade betongytan mot
åverkan vid tunga transporter, montage av
form-ställningar o.d.
Väntar man med att gjuta ytsatsen till dess
byggnaden kommit under tak, bortfaller de
tidigare nämnda svårigheterna. Å andra sidan får
man lägga ner mera arbete på att få ett fullgott
samband mellan ytsats- och underbetong och på
att minska skillnaden i krympning mellan dem.
Retongsammansättning
En minskning av finmaterialskiktet i betongens
överyta ernås genom hög stenhalt i ytsatsen.
Ce-mentbruksmängden avpassas så att bruket
fyller hålrummen hos stenen samt att dessutom
tillräcklig mängd bruk finnes för efterbearbetning
av den vibrerade ytan. Stenens kornform inverkar
på proportionen sand : sten sålunda, att för ett
skarpkantigt material, såsom makadam,
stenpro-portionen bör vara något mindre än för singel,
beroende på att makadam har något större
hålrum än singel om gradering och packningsgrad
är densamma. För makadam med en maximal
kornstorlek av 15 mm bör stenhalten vara högst
36—37 % av betongens absoluta volym. För
sinsel blir motsvarande siffror 40—41 %.
I ytsatsbetongen kan viktsförhållandet mellan
cement och stenmaterial vara 1 :4,4—1 : 4,9 och
förhållandet sand till sten bör ligga vid 1 : 1,2—
1 : 1,5, beroende på stenens kornform och
maximal styckestorlek. Till sten räknas allt
stenmaterial större än 4 mm. Lämplig konsistens är 10—
15 vebe. Vattenhalten måte hållas jämn och vara
så avpassad att vid vibreringen inget fritt vatten
bildas eller fuktfläckar uppstår. Vid avslutad
bearbetning skall överytan överallt visa samma
grad av fuktighet.
Sandens gradering har stor betydelse, i det
graderingen påtagligt inverkar på betongmassans
sammanhållning och täthet.
Kornstorleksfördel-ningen torde i särskilt hög grad inverka på den
egenskap hos betongmassan, som gör den lätt
eller svår att avslipa till en jämn och tät överyta.
Vid ingen eller ringa mängd partiklar mindre än
0,25 mm blir betongmassans sammanhållning och
slipbarhet dålig. Sand med för stor mängd fina
partiklar inverkar även menligt på slipbarheten.
Sanden bör ha passerat sikt med 8 mm maskvidd.
Stenen kan antingen vara småsingel eller kubisk
finmakadam, 4—15 mm, med sådan gradering
att ca 45 viktsprocent passerar sikt med 8 mm
maskvidd.
Gjutning av ytskiktet
i samband med gjutningen av underbetongen
Betonggolv på mark
Betonggolv på mark utföres i regel med en
tjocklek av 8—12 cm — vanligen med en nätarmering
på betongplattans halva höjd — beroende på
undergrundens bärighet och förekommande
belastning. Vid god undergrund och normal
belastning torde en sådan armering vara onödig och
endast hörn- och kantarmering erforderlig.
Golvet uppdelas i ca 3 m breda fack (motsvarande
Fig. 1. Plan och detaljer av
betonggolv på mark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
