- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
1069

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 26 oktober 1946 - Gjutning av dammfria och slitstarka betonggolv för industribyggnader, av Nils-Arne Pernefeldt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 oktober 1946

1069

färdiggjutna facken. Som skydd för kanten kan
under vibrobryggan läggas en tunn plåt, vilken
flyttas fram efter hand.

Bjälklag

Vid gjutning av bjälklag kan betongplattan i
regel icke uppdelas i skilda fack med kantformar
eller avstängningar. Vibrobryggan, på vilken de
vanliga ploghandtagen utbytts mot rullhandtag
— handtag med i höjdled ställbara rullar —
måste därför i stället löpa på rullbanor,
lämpligast av U-balkar, på fri höjd över golvytan, fig.
3 och 4. Balkarna, som vila på stöd av rör eller
koniska träklotsar ställda på valvformen, flyttas
snarast efter att ytskiktet vibrerats för att
användas för efterföljande fält. Vid större längder kan
det vara fördelaktigt att ha balken i två längder,
så att den ena delen kan tas bort för att
efter-behandlingen skall kunna pågå efter hand som
vibreringen av överytan fortskrider.

För att erhålla en tät yta på bjälklagsplattans
undersida måste man, vid normal plåttjocklek,

först djupvibrera underbetongen med vibrostav,
innan ytsatsen utlägges och vibreras med
vibro-brygga, fig. 5. Även för relativt tunna
bjälklags-plattor måste man, då man eftersträvar en fullt
tät underyta, vibrera underbetongen med
vibro-skyffel eller vibrobrygga, innan ytsatsen
pålägges. Eljest riskerar man, för att underbetongen
skall bli genomvibrerad, att genom för intensiv
vibrering av överytan arbeta upp onödigt mycket
finmaterial i ytan.

Konsistensen på underbetongen bör vara så styv,
10—15 vebe, att man omedelbart efter
vibreringen kan beträda den utan att nämnvärt sjunka
ned i betongmassan. Vid rätt
betongsammansättning behöver man icke riskera någon
slambild-ning på betongytan eller eftersättning utan
ytsatsen kan omedelbart utläggas. Vattenhalten
måste hållas jämn och vara så avpassad, att inget
överskottsvatten stiger upp i ytsatsen och
förändrar vattenhalten i denna.

Vid större golvytor bör gjutningsarbetet
bedrivas så, att, då vtsatsbetongen påfylles och vibre-

Tabell 1. Fortlöpande provning av betongens hållfasthet

ctor^a^loH Cor^ri- Teoretisk v Kubhållfasthet Böjdrag-

Arbetsplats Stensort ^^ Cementsort cement- J^r hållfasthet

J mängd

G Bl Öß28 O bdl Obd2S

% kg/m3 kp/m2 kp/m2 kp/m2 kp/m2

Fabriksbyggnad
Golvyta 2 450 m2,
överytan träskurad.

Underbetong................. M 51 2,42 :5,64 E 258 0,52 198 275 28 37

Ytsatsbetong................. M 38 2,20 :2,56 Std 390 0,45 479 675 50 62

Spåröverbyggnad
Golvyta 500 m2,
överytan träskurad och
kvastad.

Underbetong..................................M — — Std 275 0,48 — 503 32 54

Ytsatsbetong..................................M 39 1,90 :2,48 Std 415 0,40 529 603 61 78

Fabriksbyggnad
Golvyta 900 m2,
överytan stålslipad.

Underbetong ..................................M 55 2,16 :5,54 Std 260 0,53 — 453 — 45

Ytsatsbetong.......................M 37 2,14:2,30 Std 415 0,44 — 641 — 69

Fabriksbyggnad
Golvyta 1 500 m2,
överytan stålslipad och
ma-skinslipad.

Ytsatsbetong................. S 37 2,30 :2,40 Std 400 0,45 390 526 43 53

Fabriksbyggnad
Golvyta 2 500 m2,
överytan stålslipad.

Underbetong................. M 40 3,68 :4,40 Std 254 0,62 303 394 42 42

Ytsatsbetong................. M 39 1,96:2,57 Std 397 0,46 433 524 51 76

Plåtslageriverkstad
Golvyta 2 500 m2,
överytan träskurad.

Underbetong ..................................M 45 3,32 :4,74 E 250 0,64 — 270 — 31

Ytsatsbetong..................................M 39 2,02 :2,46 Std 415 0,36 — > 756 — 73

S = Småsingel 4—15 mm. Mi= Kubisk finmakadam 4—11 mm.

* Avser betongmassan i biandaren; då provtagningarna äro utförda på gjutplatsen torde man, på grund av en i en del fall ganska kraftig
vattenavdunstning, få räkna med ett något lägre vattencementtal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:31:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/1081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free