Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 26 oktober 1946 - København, de indlemmede Distrikter, Byplanmæssig Udvikling 1901—1941, av Hans Rockström - Vej- og Kommunalteknisk Kursus November 1942, av Sigvard Areskoug - Beretning og Regnskab 1944/1945, av Peråke Järnekull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 oktober 1946
1071
dighet i detta sammanhang kan förtjäna att nämnas. Mitt
i det nya Köpenhamn ligger en självständig kommun —
staden Fredriksberg — som en liten ö för sig, helt
"omfluten" av den övriga storstaden; ett förhållande som
säkerligen skapat stora besvärligheter i olika avseenden.
Redogörelsen behandlar först de tidigare nämnda
inkorporerade områdena, vart och ett för sig, med avseende på
topografi, gammal bebyggelse, befintligt vägnät,
egendomsgränser m.fl. faktorer, som påverkat
stadsplaneringen. Man lägger framför allt märke till att vid
planläggningen mycket stora hänsyn tagits till befintliga
egendomsgränser, och en karta av i dag över dessa områden
uppvisar en markant likhet med de äldsta
tomtindelnings-kartorna. Detta förhållande har medfört, att
planläggningen icke i alla avseenden blivit fullt tillfredsställande,
så har t.ex. gatunätet i vissa fall fått en olämplig
utformning. En annan omständighet, som försvårat
planläggningen, är att exploateringen skett helt efter varje
tomtägares gottfinnande, vilket bidragit till att bebyggelsen
delvis blivit splittrad och gatunätet oenhetligt utbyggt.
En stor stadsplanetävling utlystes åren 1908—1909, vilken
resulterade i ett flertal intressanta projekt, vilka
utförligt beskrives och kommenteras. Den nuvarande
stadsplanen bygger till stor del på dessa tävlingsförslag.
Med överskådliga planscher och kartor belyses
utvecklingen av vägnätet, kommunikationerna och avloppsnätet
och i detalj redogöres för stadsplaneringen inom de olika
områdena med avseende på huvudgatunätet, bebyggelse,
torgbildningar och andra öppna platser, parker och
fri-luftsanläggningar samt koloniträdgårdar.
Samarbetet mellan grannkommunerna beröres även, ett
samarbete som i många avseenden varit fruktbärande för
generalplaneringen av Stor-Köpenhamn.
Till sist lämnas en orientering om de
stadsplaneringsarbeten, som ännu väntar på sin fullbordan. Enär staden
numera praktiskt taget är fullbyggd, utgöres de till
största delen av regleringar av äldre bebyggelse,
gatugenom-brott o.d. Före år 1939 var dylika planer mycket
svårgenomförbara på grund av gällande lagar, men i och med
den nya byggnadslagens tillkomst 1939 öppnades
möjligheter för en effektivare och mera djupgående sanering av
äldre bebyggelse, vilket redan visat sina spår i en del
gatu-breddningar, genombrott o.d.
Trots de rätt stora skiljaktigheter, som förefinnes
mellan danska och svenska förhållanden på detta område, är
denna bok otvivelaktigt av värde för stadsbyggaren och
den kan på det bästa rekommenderas. Hans Rockström.
Vej- og Kommunalteknisk Kursus November 1942,
utgivet av Udvalget til Afholdelse af Vej- og
Kommunalteknisk Kursus i Dansk Ingeniørforening. Köpenhamn 1943.
255 s., 103 fig.
Innehållet i denna kurs präglas av reda och sakkunskap
och ger en hel del tankeställare även för erfarna tekniker.
Grundprinciperna för stadsplanearbetet framföres i det
första föredraget på ett klart sätt och artikeln
rekommenderas för studium även till många av de svenska
stadsplaneteknikerna, som i allmänhet för detaljernas skull
eftersätter huvudlinjerna. Linjetrafiken med gods och
passagerare och i synnerhet deras stationsbyggnader i
samhällen är därefter föremål för behandling. Såsom
önskemål framföres att stationen skall ligga i anslutning
till järnvägen, centralt samt ha expeditions-,
väntrums-och restaurationslokaler och helst även smörj- och
tvättplats och garage. Statsbidrag ansågs befogat med hänsyn
till den nytta staden drar av linjetrafiken.
Ett av framlidne vattenreningsexperten Harvey hållet
föredrag ger en snabböversikt av mindre kloakreningsverk
allt från de enkla septictankarna till högeffektiva
biologiska anläggningar. Harveys gräns för reningsgraden 40
mg/1 BOD 5 dygn i recipienten är nog väl väld men bör
kanske bli föremål för studium i varje särskilt fall. En
intressant detalj från den följande diskussionen var, att
professor Lundbye varnade för inkoppling av galvaniserade
stuprör till reningsbrunnar, enär zinken förgiftar vattnet.
Grus- och stenförekomsten i Danmark och
makadamtillverkning behandlas i två föredrag. Det senare är en
ingående redogörelse för såväl förekommande maskiner
och tillverkningsmetoder som kvalitetsbedömning.
Redogörelsen anknyter delvis till i Sverige verkställda
undersökningar.
Ledningars inplacering i gatu- och vägprofilen behandlas
därefter. I princip kommer samma grunder för
inplaceringar fram som de vi tillämpar i Sverige. Frostskador på
ledningar i gemen är behandlat i två föredrag. Något
egentligt nytt ger dessa icke, men det kan noteras, att de
danska erfarenheterna anger 3" vattenledning såsom
maximum, då det gäller upptining med elektrisk ström.
Dessutom skadar det icke att nämna varningen: det räcker
ej att enbart isolera rören utan de skall även tillföras
värme, om man vill hindra frysning.
Geoteknikens användning i praktiken är titeln på två
föredrag av stort intresse. Dansk grundläggningskonst har
alltid stått på ett högt plan och det är synnerligen
intressant att ta del av anförandet, som behandlar såväl
tryckfördelning i undergrunden, provtagningsprinciper som
stabiliserings- och glidningsproblem för grundläggningar i
allmänhet. Sigvard Areskoug
Beretning og Regnskab 1944/1945 med specialuppsats:
Stockholm, av Stadsingeniørens Direktorat, Köpenhamn
1946. 60 s., 36 fig.
Enligt vad som framgår av denna redogörelse har
Stads-ingeniørens Direktorat hand om samma frågor inom
kommunalförvaltningen som i större svenska städer
handläg-ges av Gatu- och Stadsplanekontoren eller mot dessa
svarande förvaltningar. Vid genomläsandet av redogörelsen,
vilken behandlar ockupationens mest tyngande period,
frapperas man av att verksamheten inom Direktoratet,
trots alla svårigheter, synes ha varit mycket omfattande.
Stadsingenjören har varit engagerad i ett flertal
kommittéer, som verkställt utredningar i olika frågor, bl.a. om
en omfattande utvidgning av Köpenhamns hamn samt om
anslutningar titi stadens gatunät för planerade nya
trafikleder till Storströmsbron och Kastrups flyghamn.
Stadsplaneverksamheten har varit omfattande, och ett flertal
nya stadsplaner, gatuplaner m.m. har upprättats och
fastställts. Såväl den kommunala som den enskilda
byggnadsverksamheten synes ha varit tämligen livlig, och här har
Direktoratet i samråd med stadens övriga
förvaltningsorgan biträtt vid planläggningen. På grund av
materialbrist och transportsvårigheter har nyanläggningen av gator
och vägar varit av mycket ringa omfattning. Även gatu- och
vägunderhållet har av samma orsaker i viss mån fått stå
tillbaka. Ett flertal avloppsarbeten har däremot kommit
till utförande. Stadens reningsverk för avloppsvatten har
nu mer än tidigare tillvaratagit möjligheterna att ur
kloakslammet utvinna bl.a. gas, som haft stor användning för
drift av motorfordon och till uppvärmning av verkets
kontorslokaler m.m. Vidare har slammet tillvaratagits såsom
gödningsmedel till stadens planteringar och man har vidare
utfört experiment med bränntorvframställning av
kloakslam. Den framställda bränntorven har använts för eget
behov.
I samband med den danska polisens internering i
september 1944 överflyttades en mängd av dess
arbetsuppgifter på Direktoratet. Sålunda övertogs för en tid bl.a.
automobilregistret, administrationen av offentliga och
privata skyddsrum — utan att det av polisen upprättade
kartoteket av kända skäl därvid var tillgängligt. Tillsynen över
de enskilda fastighetsägarnas gaturenhållning, sändning
m.m. överflyttades likaledes på Direktoratet.
En stor del av Direktoratets personal har varit anlitad
inom luftskyddsorganisationerna, speciellt inom
röjningstjänsten, där mycket stora uppgifter synes ha förelegat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
