Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 26 oktober 1946 - Bestämning av vattentemperaturen i älvar, av Gunnar Nybrant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1074
TEKNISK TIDSKRIFT
med liten tröghet. I detta fall böra alltså väggarna
i behållaren hava tämligen lågt
värmegenom-gångstal. Behållaren bör för den skull helst vara
dubbelväggig. Väggen kan även göras tämligen
tjock, varigenom dess värmegenomgångstal blir
tämligen litet.
Om å andra sidan stationär upphängning av
termometern ej kan begagnas, exempelvis på grund
därav, att ej en tillräckligt skyddad
upphäng-ningsplats kan erhållas eller att temperaturen
måste bstämmas på mer än en plats, är det i
regel fördelaktigt, att anpassningstiden göres
tämligen kort, eftersom den person, som utför
mätningen, i regel måste kvarstanna vid termometern,
tills den hissas upp och avläses. För den skull
bör behållarens anpasningskoefficient göras
tämligen stor. Såsom jag visat i ett tidigare arbete3,
får emellertid behållarens anpassningskofficient
ej göras för stor, eftersom behållare jämte
termometer i så fall kommer att tämligen snabbt
påverkas av den yttre luften, så att fel i
temperaturbestämningen uppstå. Det gäller för den skull
att lämpligt avväga både behållarens storlek och
väggtjockleken så, att anpassningskoefficienten
blir lagom stor. Om exempelvis behållarens volym
är 2 dm3, kan väggen väljas 0,5—1 mm, om
mässing användes som väggmaterial. I detta fall
bör termometern även vid ogynnsamma yttre
förhållanden ej i mätbar grad ändra sin
temperatur inom 6 s, sedan den upphissats ur vattnet.
Under alla förhållanden bör mässingsbehållaren
vara blankförnicklad, för att skydda den mot
infallande kortvågig strålning, som eljest kan
inverka högst ofördelaktigt på
temperaturbestämningen. Är den plats, där temperaturmätningarna
utföras, utsatt för vind. bör ett lämpligt vindskydd
uppsättas, exempelvis ett i sin övre ända öppet
rör med tämligen väl isolerade ytterväggar, fig. 2.
Sedan behållaren vid temperaturbestämningen
upphissats, sättes den omedelbart ned i röret,
varefter avläsning göres.
Utföras temperaturmättningarna vid ett
kraftverk, böra om möjligt dessa förläggas till en plats
Fig. 2. Vindskydd för sörpningstermometer. Vindskyddets
höjd H i= vattenbehållarens höjd D väljes så, att ca 2 cm
spelrum finnes på vardera sidan av behållaren.
Vindskyddet placeras på en bock vid mätplatsen.
bakom isgrindarna. Är detta ej möjligt att
genomföra på grund av intagens konstruktion måste
temperaturmätningen förläggas utanför
isgrindarna. Härvid kan svårighet uppstå med att
erhålla en representativ mätpunkt dvs. en punkt,
vars temperatur sammanfaller med
vattenmassans medeltemperatur. Man bör för den skull,
innan man fastlägger den slutliga mätpunkten,
utföra en grundlig förundersökning. Härvid
mätas vattentemperaturerna längs en
tvärsektion i ett flertal vertikaler, som äro belägna på
ungefär lika avstånd och utspridda över hela
sektionen. I varje vertikal mätes temperaturen i ett
flertal punkter från bottnen upp till ytan. Kunna
dessutom några enstaka mätningar utföras i
någon punkt innanför grindarna, där blandningen
måste anses vara fullständig, kan man få
tämligen exakt fastslaget, var termometern bör vara
upphängd. Denna utprovning av
temperaturpunkten bör göras helst sommartid, då stora
temperaturdifferenser uppträda i det tillrinnande
vattnet. I de kraftverk där mätningarna måste
utföras utanför grindarna bör helst ett skyddsrör
begagnas, vari vattentermometern upphänges
medelst en lina. Röret måste vara försett med ett
flertal tämligen stora hål, som möjliggöra ett
snabbt utbyte av vatten. Dessutom bör rörets
nedre ända vara slutet, så att behållaren stannar
kvar i röret, om linan skulle brista. Ett lämpligt
läge på röret utväljes, sedan ovannämnda
ingående förundersökning utförts.
Ovan beskrivna behållare kan givetvis även
kombineras med mindre noggranna
kvicksilvertermometrar, som blott ha en
avläsningsnog-grannhet av 0,02—0,05°C. Dessa termometrar
kunna i regel med fördel begagnas vid mätningar
utanför kraftverken.
Såsom påpekats i mitt ovannämnda arbete, är
sammanblandningen av vattnet och därmed
temperaturutjämningen i regel ej fullständig. Varje
punkt i vattenmassan är utsatt för mer eller
mindre snabba och mer eller mindre stora variationer
i sin temperatur. Äro perioderna i dessa
variationer tämligen korta, kan vattentermometern med
fullt tillräcklig noggrannhet ånge vattnets
medeltemperatur, om följande relation är uppfylld.
där
r0 <= perioden hos vattentemperaturens variation,
a =■ amplituden hos vattentemperaturens
variation,
e termometerns avläsningsnoggrannhet,
k <= temperaturmätarens anpassningskoefficient.
Vid ovannämnda sörpningstermometer kan man
sätta e i= 0,002°C och k i= 0,01, varvid erhålles
från ekv. (1)
0 4- ti
r„<—- eller a r0< 1,257
a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
