Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 2 november 1946 - Standardisering af Konstruktionstegninger med Henblik paa nordisk Samarbejde, af M E Steppinge - Diskussion, av T Törnebohm, K Heiberg, G Rasmussen, A Palmgren, U Raade och A Christiansen - Uppfinnarnämnden och Uppfinnarekontoret sammanslås, av r - »Friktionssvetsning» av termoplaster, av C S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 november 1946
1099
mar i själva verket från tiden innan det nordiska
samarbetet på standardiseringsområdet påbörjades. I vad mån
man sedan bör sträva efter alltför stor enhetlighet i
detaljer såsom styckelistor o.d. kan väl närmast betraktas som
en smaksak.
En betydelsefull fråga för framtiden är: Om ISA kommer
att återuppstå, bör då INSTA försvinna?
Direktör K Heiberg, Norge: Ritningarna är så
grundläggande och har så stor betydelse för industrins arbete att
man bör låta standard för teknisk ritning komma långt
fram på programmet för standardiseringsarbetet.
Om en ny ISA-organisation kommer till stånd bör denna
ta upp frågan om ritningsstandard. Detta bör ej vara svårt
att genomdriva efter som man i England och USA tillmäter
drawing office practice" en mycket stor betydelse. Inget
hindrar emellertid att INSTA redan nu tar upp frågan om
gemensam nordisk ritningsstandard. En dylik gemensam
standard bör säkerligen så småningom kunna genomföras,
om man vid alla revisioner av standard målmedvetet
strävar åt detta håll. Efter som åtminstone i Norge många
standard är gamla och färdiga för revision bör frågan ej
få bli bortglömd. Vi har därför anledning att uttala vår
tacksamhet att frågan nu har tagits upp.
Civilingenjör G Rasmussen, Danmark: Jag vill i
sammanhanget påpeka vikten av att man försöker få gemensamma
namn på alla tekniska nyheter, som kommer fram. Vi har
ju för närvarande en mängd exempel på tekniska
produkter, som alldeles i onödan har fått olika namn i de
nordiska länderna och som därigenom ställer till besvär inte
minst vid standardiseringsarbetet.
Tekn. dr A Palmgren, Sverige: Om en ny ISA-organisation
tar upp frågan om ritningsstandard, är det knappast någon
idé att INSTA börjar utarbeta någon nordisk standard.
Men man kan alltid ta upp frågan för att ha färdigt ett bra
gemensamt nordiskt förslag, vilket man då har goda
utsikter att få genomfört i stor utsträckning. Man bör alltså
i första hand nöja sig med att rådslå om saken, och endast
om ett nytt ISA ej skulle komma till stånd eller ej vilja ta
upp frågan driva saken fram till en speciell nordisk
standard.
Överdirektör U Raade, Finland: Tyvärr finnes icke någon
finsk standardiseringsman närvarande, som kan utveckla
de finska synpunkterna. Finland söker emellertid just nu
utvidga sitt standardiseringsarbete och vi hoppas att kunna
göra detta i nära kontakt med de övriga nordiska länderna.
Överingenjör A Christiansen, Danmark: Frågan om
INSTA :s uppgift i det fall ISA återkommer bör lämpligen
lösas så att de nordiska länderna genom INSTA kommer
att såsom ett gemensamt block ingå i ISA.
Uppfinnarnämnden och Uppfinnarekontoret
sammanslås. Med tanke på att Statens Uppfinnarnämnd
huvudsakligen har arbetat med uppgifter av krisbetonad natur har
en utredningskommitté, bestående av regeringsrådet H
Franzén och byråchef Å von Zweigbergk, numera
föreslagit att nämnden borde omorganiseras. Grundtanken har
bl.a. varit att verksamheten skulle samordnas med
Upp-finnarkontoret. Enligt denna plan skulle de båda
institutionerna sammanslås till ett centralorgan, kallat Svenska
Uppfinnarkontoret, med uppgift att främja allmännyttig
uppfinnarverksamhet.
För täckandet av sina administrationskostnader skulle
kontoret utöver sina egna inkomster, ca 60 000 kr., erhålla
till 55 OOO kr. ökade statsanslag. Utredningsmännen har
lagt särskild vikt vid att de enskilda stiftarna, huvudsak-
ligen Uppfinnareföreningen och Industriförbundet, skulle
genom ett bidrag på 25 000 kr. vidmakthålla sitt ansvar
för kontorets verksamhet. Dessutom skulle ett särskilt
statsanslag, beräknat till 80 000 kr. om året, ställas till
kontorets förfogande för att efter beslut i varje särskilt
fall utdelas som bidrag till kostnaderna för undersökningar
och försök samt för patentansökningsavgifter och
upprättandet av patentansökningshandlingar.
Kontoret skulle lämna hjälpsökande uppfinnare allmänna
råd och upplysningar samt granska framlagda uppslag för
utgallring av de värdelösa. Kontoret skulle inte bedriva
fullständig verksamhet som patentombud men väl bistå
uppfinnare som så önska med bedömning av deras
uppfinningars patenterbarhet samt vid upprättandet av
patentansökningshandlingar o.d. Nyhetsgranskningen skulle i
stort sett inskränkas till svenska patentskrifter. Vidare bör
kontoret bistå uppfinnare med undersökning av
uppfinningens industriella användbarhet, med utarbetandet av
demonstrationsmodeller samt nödiga experiment och
provningars utförande. Som regel skulle dock uppfinningarna
under kontorets ledning endast utvecklas så långt att det
kan avgöras om de besitter industriellt värde. Kontoret
skulle dessutom vid behov bistå uppfinnare vid
exploateringen av deras uppfinningar.
För nyhetsgranskning och upprättandet av
patentansökningshandlingar o.d. skulle avgift utgå enligt hittills
gällande principer. I övrigt skulle konsultationen vara
avgiftsfri. Kostnaden för ritningar, modeller, experiment och
provningar bestrides av uppfinnaren, eventuellt med
statsbidrag. Bidrag med hjälp av det särskilda statsanslaget
skulle lämnas i form av anslag med
återbetalningsskyldighet, vilken skulle inträda om och då uppfinnaren erhåller
inkomster genom uppfinningen. För att sådant bidrag
skall kunna lämnas bör uppfinningen anses vara- av
allmännyttigt värde.
Kontoret skulle stå under ledning av en föreståndare och
bestå av en konsulterande avdelning och en avdelning för
patentärenden. Intresserade utomstående sakkunniga skulle
i lämplig utsträckning anlitas för arbetet.
För granskning av detta förslag har STF:s styrelse tillsatt
en kommitté, bestående av hrr H V Alexandersson, R
Thorburn och N Bergling. Dessa rekommenderar en
sammanslagning enligt huvuddragen av ovannämnda förslag, som
i nu föreliggande skick icke föranleder några
anmärkningar. Även den föreslagna sammansättningen av styrelsen
(ordförande och två ledamöter utsedda av K.M:t, två av
Uppfinnareföreningen och en av vardera
Industriförbundet, Svenska Teknologföreningen, Sveriges Hantverks- och
Småindustriorganisation samt Landsorganisationen) och
proportionen mellan statens och övriga intressen anses
vara väl avvägda.
Det anses lämpligt, att Svenska Teknologföreningen blir
representerad i Uppfinnarkontorets styrelse, då det bör vara
en stor fördel för den föreslagna organisationen att via
föreningen få kontakt med landets tekniska sakkunskap.
Däremot bör Svenska Teknologföreningen, såsom varande
en ideell sammanslutning av enskilda ingenjörer,
principiellt icke belastas med kostnader för kontorets
verksamhet. Då emellertid föreningen bör vara intresserad av
förslagets genomförande är den villig att bidra med ett
symboliskt belopp. Föreningens bidrag till kontorets
verksamhet bör väsentligen bestå i den sakkunskap, som genom
föreningens medverkan kan ställas till kontorets förfogande, r
"Friktionssvetsning" av termoplaster. En enkel och
kuriös hopfogningsmetod för termoplastiska konsthartser
har utvecklats i USA. Den innebär, att man låter detaljerna
rotera mot varandra under lämpligt tryck, tills
kontaktytan smält; därefter avstannas rörelsen och delarna trycks
mot varandra, varvid "hopvällning" sker. Något särskilt
lim eller cement erfordras ej. Metoden lär även kunna
användas för hopfogning av termoplast och trä eller
metall (Mäter. a. Meth. dec. 1945). C S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
