Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 2 november 1946 - Skörde- och tröskteknik, av Thorsten Ericsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 november 1946
1113
Fig. 1. Genomskärning au tröskverk.
väl arbeta med samma stubbhöjd som
självbindaren, men man släpper gärna på denna egenskap
för att i stället öka timav verkningen. Sådana
odlingar som exempelvis ärter kunna icke direkt
skördetröskas med någon större fördel, men
däremot har skördetröskan visat sig mycket
användbar såsom stationär tröskningsapparat för dylika
växitslag, sedan de en tid fått torka i hässjor. För
frö av gräsarter ocli speciellt för timotejfrö
innebär skördetröskningen betydligt mindre spill än
någon annan metod och detta speciellt, om man
tillåter liög stubb. Bland oljeväxter, som ju
speciellt under krigstiden varit ganska allmänna
åtminstone i Sverige, har skördetröskan visat sig
arbeta mycket tillfredsställande, i synnerhet vid
skörd av vitsenap och raps.
Såsom tidigare framhållits är förutsättningen för
att skördetröskan skall arbeta tillfredsställande,
att grödan är tillräckligt mogen. Det är också
viktigt, att även halmen nått tillfredsställande
mognadsstadium, och detta gäller speciellt
råghalmen. Det kan icke nog ofta upprepas, hur
viktigt det är att vänta, till dess grödorna
blivit fullt mogna. Som tidigare sagts betyder det
däremot mindre, om man ej väntar länge efter ett
regn, ty skördetröskan kan tröska även fuktig
spannmål, ehuruväl man då givetvis får bereda
sig på en mera omständlig torkningsprocedur.
Halmfrågan vid skördetröskning har varit och
är fortfarande föremål för livliga diskussioner. I
Sverige med dess relativt stora halmmängder vill
man inte gärna låta halmen gå till spillo, vilket
ju är en ganska vanlig företeelse i de stora
spann-målsproducerande länderna. Den svenska
skördetröskan utrustades därför på ett tidigt stadium
med halmbuntare, och en sådan modern
skörde-tröska avlevererar sålunda halmen i buntar
ungefär på samma sätt som en självbindare. I de
amerikanska spannmålsdistrikten, som ju
kännetecknas av små halmmängder, har man i regel
icke gjort några särskilda arrangemang för
halmens tillvaratagande utan i stället brännt
stubben ocli därefter plöjt ned det bela. Det kan dock
ifrågasättas, om avbränning av den mer eller
mindre höga stubben verkligen är välbetänkt. I
Sverige har man därför under senaste året gjort
försök med en halmrivare, kombinerad med
skördetröskan, vars verkan underlättar direkt
nedplöjning av halmen. Detta avser i första hand
höstsädeshalmen, som ju har ett mycket
tvivelaktigt fodervärde.
Man har hört invändningen, att skördetröskan
skulle befordra ogrästillväxten. Om man närmare
studerar denna sak, finner man, att av
exempelvis tistelfrö komma de fullmogna fröerna ut
med halmen, under det att tistelknoppen faller i
säcken. Därvidlag skiljer sig skördetröskan
mycket litet från bindaren, ty även vid bindarskörd
får man räkna med, att de mogna fröerna falla
av. Vid andra ogräsarter, exempelvis åkersenap,
molla o.d., erhållas praktiskt taget alla frön
tillsammans ined säden i säckarna eller i den
eventuellt befintliga ogräsavskiljaren. Härvidlag
skiljer sig skördetröskan fördelaktigt från bindaren,
då denna i de flesta fall skakar ut det mesta av
de nämnda fröslagen på marken. Man har kunnat
fastslå, att vid normalt ogräsbekämpande har
förekomsten av ogräs minskat vid användning
av skördetröska.
Helt naturligt ligger det nära till hands att
efterlysa vilka jordbruk, som med hänsyn till
storleken äro lämpade för skördetröskdrift.
Erfarenheten har visat, att de enskilda fälten inte böra
vara under en hektar. Beträffande de enskilda
jordbrukens storlek har man kommit till, att en
spannmålsareal av ca 50 ha motiverar en
skördetröska. Som norm kan sättas, att man i
mellan-sverige under ogynnsamma år räknar med 50—60
ha och i sydsverige med 60—70 ha
spannmåls-odlad areal per skördetröska av tidigare antydd
storlek. Under år med gynnsamt skördeväder kan
man dock påräkna 20—30 % högre avverkning
och därmed en motsvarande ökning av arealen.
Jag har tidigare något berört den stora
mäktigheten på de svenska skördarna, vilket givetvis
också är förhållandet i Danmark och i viss mån
även i de övriga nordiska länderna. Detta
innebär, att en skördetröska för dessa förhållanden
Fig. 2. Avverkning av helsäd per timme och meter
cylinderlängd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>