Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 2 november 1946 - Skörde- och tröskteknik, av Thorsten Ericsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i08i)
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Äldre skördetröskor.
måste byggas både tyngre och kraftigare än
maskiner av motsvarande storlek, vilka användas
exempelvis i Amerika. Man har också särskilt
tagit fasta pa denna nödvändighet i Sverige, och den
rent mekaniska funktionen av skördetröskan har
också varit tillfredsställande. Den är givetvis
ännu icke fulländad utan är ständigt föremål för
förbättringar, som helt naturligt icke fä avstanna.
Här måste erfarenheten, som jordbrukets män
inhämtat, förenas med verkstädernas tekniska
sakkunskap, och enär detta samarbete är mycket
utpräglat i Sverige, bör man knnna hoppas på
en gynnsam utveckling.
Maskinella anordningar
De första spåren av egentliga tröskverk finner
man redan på 1600- och 1700-talen, men det
tröskverk, från vilket de nuvarande kunna sägas
leda sitt ursprung, framkom först år 1785. Det
var en skotte, som detta år byggde ett tröskverk,
vars cylinder var utrustad med slaglister och
sålunda i princip rätt lika de moderna tröskverken.
I Sverige började tröskverk byggas i slutet på
1840-talet. De voro emellertid små och mycket
primitiva och saknade både halmskakare och
rensapparater. Som jag tidigare nämnt, bygger
tröskverket på slagans princip, och dessa första
tröskverk voro egentligen en övergång från
slagtröskning till mekaniserad tröskning.
Det bör måhända nämnas, att det tidigare
förekom även stifttröskverk, dvs. cylindern var för-
Fig. 4. Nyare skördetröskor.
sedd med stift i stället för slagor.
Tröskningsegenskaperna för stifttröskverk äro emellertid
betydligt sämre än för tröskverk med
slagcylinder, och denna konstruktion torde väl därför
numera ha spelat ut sin roll.
Med hjälp av fig. 1 kan man ånge
arbetsförloppet i ett modernt tröskverk: säden matas in, slås
ur, halmen skakas, säden rensas, kornas, rensas
på nytt, sorteras, halmen blåses bort eller pressas,
agnar och boss samt dammet avlägsnas.
Som nämnt ha ju trökverken undan för undan
utvecklats, och detta har möjliggjort belt andra
bärgningsmetoder. Det enklaste sättet att påvisa
denna snabba utveckling torde vara att visa, hur
avverkningen kunnat stegras på 1 m
cylinderlängd under de senaste 50 åren. Den har som
synes av fig. 2 mer än tredubblats, och samtidigt
ha egenskaperna i övrigt väsentligt förbättrats.
Ultrarapidkameran ger många anvisningar på,
hur tröskverket kan ytterligare effektiviseras.
Man har också kunnat konstatera, hur slagans
princip lever kvar i det moderna tröskverket, och
likaså att den reaktionsverkan på själva axet,
vilken sannolikt är det fundamentala vid
urtrösk-ningen, är mycket påtaglig i ett slagtröskverk.
Ehuruväl tröskverket kan förefalla vara rätt
fulländat, kan man av allt att döma genom mera
vetenskapliga studier säkerligen ytterligare
fullända denna för lantbruket så betydelsefulla
maskin. Konstruktörerna ta givetvis också fasta på
de erfarenheter, som lantbrukets män kunna ge,
men de mera laboratoriemässiga
undersökningarna och speciellt med mera vetenskapliga
hjälpmedel äro tydligen även av mycket stor betydelse.
Skördetröskningen —
jordbrukets fulländade mekanisering
När jag nu till sist övergår till skördetröskan,
så är det ju egentligen inte själva tröskverket,
som härvidlag är så märkvärdigt. Detta är ju,
framför allt när det gäller
rensningsegenskaperna, mera primitivt än det moderna,
stationära tröskverket. Det utmärkande för
skördetröskan är ju kombinationsprincipen, som speciellt
medger de belt förändrade skördemetoder, som
jag tidigare beskrivit.
Det skulle föra alldeles för långt, att — utöver
vad jag tidigare meddelat — gå närmare in på
själva konstruktionsdetaljerna; det är mera
intressant att följa utvecklingen genom fig. 3—6.
Det är knappast någon tillfällighet, att
skörde-tröskningsmetoden just är det avsnitt, som i detta
sammanhang ägnats största uppmärksamheten.
Det är utan gensägelse konstaterat, att
skördetröskan på ett mycket effektivt sätt icke endast
kan befordra kvaliteten på spannmålen utan
också vid ogynnsamma väderleksförhållanden rent
av rädda stora kvantiteter från förstörelse. När
man därjämte besinnar, att ingen metod, när det
gäller skördearbetet, torde kunna uppvisa så långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
