Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 2 november 1946 - Skörde- och tröskteknik, av Thorsten Ericsson - Diskussion, av G A Hagemann, H Höijer, T Lundström, H Brahmer, Eskendahl, H A:son Moberg samt Thorsten Ericsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 november 19A6 1115
Fig. 6. Detaljer; upptill haspel och säckfyllning, nedtill
halmbuntare.
Vid ringa tillgång på arbetskraft måste mekanisk hjälp
användas, däribland skördetröskan. Men då måste även
tork användas. Stora anspråk ställes på en dylik tork, då
den inte i något avseende får skada spannmålen. Kommer
en god tork säger jag: Tack!
Direktör Ericsson: Både skördetröskor och vanliga
tröskor är motiverade. Erfarenheten säger dock, att man
med skördetröskan räddar mera än man förlorar. Om
raps kan sägas, att allt frö, som kastas ut vid skörd med
skördetröska, hamnar inom tröskan och räddas.
Spannmålstorkar kommer snart.
Diplomingenjör H Höijer, Finland: Det skulle vara
intressant att höra om någon erfarenhet av slagor med
gummibeläggning finnes. I Finland är bönderna konservativa
så till vida, att de ej insett reffelslagans stora fördelar, utan
fortfarande använder stiftslaga.
Civilingenjör T Lundström, Sverige: Gummislagg
användes i några få amerikanska skördetröskor. Svårt att bevisa,
att de skydda kärnan från sönderslagning.
Sönderslag-ningen beror på kärnans stora hastighet (får ej överstiga
30 m/s), varför man för att få fullt skydd skulle behöva
gummibeläggning över allt inuti tröskan.
Direktör Ericsson: Ultrarapidfilmen säger, att kärnan ej
slås sönder mellan slagcylinder och slagsko utan senare.
Överingenjör H Brahmer, Sverige: Jag har hört sägas,
att reparationskostnaderna är höga. Är detta fult förtal?
Direktör Ericsson: De tidigare svenska kopiorna av
amerikanska skördetröskor lämpade sig ej för den mäktiga
svenska skörden, varför reparationskostnaderna blev dryga.
På de nya tröskorna är emellertid reparationskostnaderna
inte stora.
Civilingenjör Eskendahl, Sverige: Vad anses om behovet
av hjälpmotor? Jag har kört med Olivertröska i liggsäd
och klarat detta på ett sätt, som jag inte tror att en tröska
utan hjälpmotor kan göra.
Direktör Ericsson: Hjälpmotorn är dyrbar, traktorn
relativt sett billigare, varför en större traktor ekonomisk.
Munktells tröska klarar liggsäd bra.
Direktör H A:son Moberg, Sverige: Direktör Ericsson
och jag har diskuterat problemet mycket. Hjälpmotorn
användes visserligen mycket litet, men å andra sidan är
det svårt att utnyttja en stor traktor på 35—40 hk. Den
kan förutom för tröskan användas endast för
jordbearbetning och kräver då stora redskap för att komma till siri
rätt. Man kör bättre med hjälpmotor, varför en billig
hjälpmotor måste vara ett önskemål.
Skördetröskan är ej sämre än självbindaren i liggsäd.
Fig. 5. Modern svensk skördetröska.
driven mekanisering som
skördetröskningsmeto-den, är det ganska naturligt, att man avsiktligt
stannat just vid denna metod.
När man på en stor egendom och på ett stort
fält i dag ser en skördetröska i arbete med en man
på traktorn och en man, som på skördetröskan
sköter säckningen, så företer ju detta en helt
annan bild än den måleriska tavlan från forna
tiders skördearbete, som jag förut nämnt om. Det
räcker egentligen med att kasta en blick på dessa
tvenne tavlor för att se, att mekaniseringen här
slagit igenom till största möjliga fulländning.
Man får dock inte glömma, vilka insatser det
är, som skapat denna arbetsbesparande och i
övrigt betryggande form för bärgning av våra
värdefulla grödor. Det är nämligen en god
samverkan mellan de tvenne stora näringsgrenarna
jordbruk och verkstadsindustri, och jag tar det
som en nödvändighet, att detta samarbete inte
bara vidmakthålles utan ytterligare utvecklas, ty
utan en sådan samverkan kunna vi säkerligen
aldrig bemästra det stora problemet, som ligger
i dagens och morgondagens svårighet att skaffa
arbetskraft till jordbruket.
Diskussion
Hovjägmästare G A Hagemann, Sverige: Jag vill göra
några anmärkningar. Man bör komma ihåg att
skördetröskan inte är något universalmedel, även om den är ett
gott hjälpmedel. Min erfarenhet säger, att olje- och
fröväxter samt råg måste få stå till övermogenhet, övriga
växter till full mognad. Härigenom kan storm och slagregn
förstöra mycket, som kunnat räddas genom skörd vid
tidigare mognadsstadium.
Vidare blir halmen sämre, senapshalm t.ex. blir värdelös.
Rapsen kastar ut sina frö vid mognaden och bör därför
tas med självbindare före mognaden, kan sedan med grep
läggas i skördetröska. Rapsen är brandfarlig, varför
försiktighet bör iakttas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
