- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
1128

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 9 november 1946 - Felföreteelser vid icke-järnmetaller, av Herman Unckel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i08i)

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 5. Läppbildning vid dragna aluminiumkärl förorsakad
genom kristallikriktning (textur).

sig till enstaka korn med betydande storlek (flera
cm2 i area). Hos tråd och bult sker detta mindre
lätt på grund av att deformationsprocessen här
är mera komplicerad.

Vid plåt för djuptryckningsändamål är
textureffekten rätt ovälkommen. Då plåtens egenskaper
(närmast sträckgräns och förlängning) äro olika
i plåtens längd- och tvärriktning uppstå fyra
hörn eller "läppar" under 45° mot valsriktningen
vilka sedan måste skäras bort och därför betyda
materialförlust (fig. 5 och 6).

Som redan nämnts består
deformationsmekanismen i en glidning av vissa kristallplan över
varandra i bestämda riktningar. Vid de kubiskt
yt-centrerade metallerna finnas sammanlagt
tolv-olika glidmöjligheter, vid de hexagonala metal-

Fig. 6. Röntgenupptagning av pressad aluminiumbult. Inre
ringen: reflexerna från oktaederplanen (111), yttre ringen:
reflexerna från kubplanen (200); t.v. oregelbunden
orientering av kristallerna; t.h. kristallerna företrädesvis
anordnade med kubdiagonalen 111 parallellt med stångaxeln.

lerna som zink och magnesium sker vid
rumstemperatur glidningen endast längs basisplanet i
tre möjliga riktningar, möjligheten för en kristall
att anpassa sig efter en viss påtvungen
formändring är alltså mindre hos de sistnämnda.
Zinkkristallen kan emellertid dessutom deformeras
genom tvillingsbildning, en glidning längs ett
pyramidplan om ett visst bestämt belopp. Hos
magnesium leder nu denna tvillingsglidning till
en förkortning av kristallen, denna mekanism
kommer alltså inte i funktion, när godset skall
förlängas, t.ex. valsas. Gjuten magnesium
förhåller sig därför sprött vid kallvalsning. Man kan
då hjälpa sig på så sätt att man först varmpressar
godset till ett brett band, vilket går lätt, då i
värmen nya glidsystem komma i verksamhet och
samtidigt rekristallisation äger rum. Det nu
finkorniga godset kan sedan lätt bearbetas vidare.

Spänningar

Kyles ett uppvärmt metallstycke mycket hastigt
så uppstå spänningar, vilka exempelvis vid
stål-härdning kunna föranleda sprickbildning. Dylika
sprickningar vid hastig kylning äro hos
icke-järnmetallerna mera sällsynta men kunna
förekomma när godsets värmeledningsförmåga är
låg eller om det har en viss varmskörhet.
Sprickorna utgå från de inre partierna som svalna
sist. Så har ibland sprickor iakttagits vid gjuten
aluminiumbrons under härdningsbehandlingen
(kylning från 900° i vatten) när det rörde sig om
större sektioner, samt även vid lättmetaller av
dural-typen vid gjutning i vattenkyld form när
gjutbetingelserna varit olämpliga.

I stor utsträckning alstras spänningar vid
kallformgivning av metaller, vi kunna ta
dragningsprocessen som ett exempel. Dras en bult eller tråd
genom en dragskiva, så söka dragkanalens väggar
att hålla tillbaka godset vid de yttre partierna
samt utöva en tryckkraft i radiell riktning under
det att stångens kärna står under dragspänning.
Om vinkeln mellan stångaxeln och
dragkanalens vägg är stor och samtidigt skillnaden mellan
ingående och utgående stångdiametern
(reduktionen) liten så når det radiella trycket inte fram
till kärnan utan kompenseras av
tangential-(ring) spänningar. Kärnan måste dock sträckas
lika mycket som randpartierna om stången över
huvud skall hålla ihop, och därvid utsättas
mittpartierna för så stora påkänningar genom
rent drag att de under namnet "överdragning"
bekanta bristningarna i kärnan uppstå (fig 7).
Efter dragningen kvarbli "egenspänningar" i
stången, nämligen dragspänningar vid periferien
och tryckspänningar i kärnan. Dessa spänningar
kunna leda till sprickning under vissa
förhållanden. Självsprickning inträffar t.ex. om
spännings-behäftad bult av vissa legeringar uppvärmes
hastigt. Så visa specialbronser och
koppar-kisellege-ringar detta fenomen, som är bekant under nam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:31:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/1140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free