Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 9 november 1946 - Felföreteelser vid icke-järnmetaller, av Herman Unckel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i08i)
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 11. Lokal korrosion vid aluminiumrör.
träda, om de dragits "ur diametern", dvs. utan
dorn, varvid spänningsskillnaderna i de olika
delarna bli större än om de samtidigt reducerats
även i väggtjocklek.
Det finns intet bekant sätt att genom
legeringstillsatser befria materialet från
självspricknings-risken, men lyckligt nog finns ett lika enkelt
som effektivt behandlingssätt som eliminerar all
sprickningstendens. Detta består av en
anlöp-ningsbehandling av det färdiga godset vid 250°
under 2—3 h eller vid ca 300° under 1 h. Denna
behandling tillämpas vid framställning av bult
av ifrågakommande legeringar, men tyvärr
utföres den alltför sällan i den plåtförbrukande
industrin. Den genom dragningen eller
upptryck-ningen åstadkomna och ofta eftersträvade ökade
hårdheten resp. styvheten minskas endast högst
obetydligt genom anlöpningsbehandlingen.
Vid framställning av bult och rör brukar man
undersöka risken för självsprickning genom att
låta ett provstycke stå i en svag
kvicksilvernitrat-lösning. Kvicksilvret, som utfälles på provets yta,
tränger då snabbt fram längs korngränserna och
föranleder sprickning inom några minuter i fall
tillräckligt höga spänningar äro för handen. Här
sker alltså en legeringsbildning, amalgamering,
företrädesvis längs korngränserna.
Detta fenomen leder oss till en nära besläktad
företeelse, nämligen skörhet genom inverkan av
tennlod. Upptäckten skedde vid ett tillfälle där
en svänghjulskropp av beta-mässing på ytan hade
lagats med mjuklod. När hjulet sedan under
körningen genom centrifugalkraften brustit i stycken,
visade sig att lodet hade trängt långt fram i
godsets inre längs korngränserna, trots att från
början inga sprickor fanns, utan "endast"
spänningar. En liknande företeelse hade iakttagits vid
en axel av nickelkromstål på vilken en
nummerskylt blivit fastlödd med slaglod. Även här
förelåg selektivt korngränsangrepp genom
legerings-bildning med lodet.
Korrosion
Denna kan helt allmänt anses vara metallernas
största fiende. Korrosionsforskningen har ju
redan sedan länge vuxit ut till ett stort forsknings-
område för sig. Vi välja här endast ett par
exempel:
Korrosion över hela ytan av ett metallföremål
är som regel mindre allvarig, för övrigt
användes ju icke-järnmetallerna ofta just på grund
av sitt goda korrosionsmotstånd. Mera förrädiskt
är det selektiva angreppet på enstaka ställen,
en företeelse, vilken efter utländskt språkbruk
kallas "pitting" eller "Lochfrass" (fig. 11).
Kon-densorrör på båtar av den eljest mot
saltvatten beprövade legeringen med 70 % Cu, 1 % Sn,
diff Zn uppvisa ibland lokalt begränsade
frätningar med någon mm i diam. genom hela
rörväggen, (fig. 12). De mest olika teorierna ha
framlagts över den selektiva korrosionens
uppkomst, och orsakerna kunna tydligen vara rätt
olika. Lokal frätning kan föranledas genom
inneslutningar i själva metallen vilka då i
närvaro av vatten bilda ett galvaniskt element med
det omgivade godset så att metallen löses upp.
Potentialskillnader kunna också uppkomma
genom olikheter i själva ytans beskaffenhet, om t.ex.
en del därav är täckt med ett fast sittande skikt
av oxid eller korrosionsprodukt under det att
andra ställen icke äro täckta. Denna olikhet kan
ha förorsakats exempelvis genom att ett
främmande föremål, en luftblåsa eller dylikt lokalt
förhindrande bildningen av ett jämt skikt, eller att
ett förut bildat skikt av någon anledning lossnat.
Har ett lokalt angrepp börjat någonstans så
fortskrider det i allmänhet rätt fort. Härvidlag har
den engelske pionjären Evans’ teori om
lokalele-mentbildning genom olika tillträde av luftens syre
skapat forskningsgrunderna. Syret har mindre
Fig. 12. Längdsnitt genom rör av diverse legeringar, vilka
varit utsatta för korrosion genom saltvatten, med dels
jämn, dels lokal korrosion; fr.v. t.h.: kopparnickkel 80120,
70 Cu, 1 Sn, diff Zn, 85 Cu, 15 Zn, 92 Cu, 8 Sn, de övriga Cu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
