- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
1181

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 23 november 1946 - Varför och huru föråldras våra lantmannabyggnader? av Ole Gripenberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 november 1946

1181

Fig. 3. Kostnadernas
fördelning på olika
byggnadselement i bostadshus 60 m2.

Fig. 4. Kostnadernas
fördelning på olika
byggnadselement i ladugård 60 m*.

bostadshusen. Den missvisande siffran beror just
på att pärttaket i en ladugård ofta förnyas först
i ett stadium, som i ett bostadshus föranlett
ut-dömning redan väsentligt tidigare.

Även i djurstallarna beror den korta livslängden
för vissa element ofta på ett felaktigt utförande
av arbetet samt på direkta felkonstruktioner.
Detta förklarar, varför även vid djurstallar stora
avvikelser från medellivslängden kunnat påvisas.
Då avvikelserna här äro ännu större än vid
bostadshusen, kan man göra antagandet, att felen
stundom äro av en art, som måste vara
synnerligen ödesdiger för hela byggnadens bestånd.

Även vid djurstallar utgöra rikligt
förekommande felkonstruktioner den vanligaste syndabocken.
Ännu mera i ögonen fallande äro dock felen vid
ventilationsanordningarna. Ofta saknas dessa helt
och hållet eller äro synnerligen bristfälligt gjorda.
Felprocenten i detta konstruktionselement är
skrämmande, den varierar i olika delar av landet
mellan 70 och 80 %. Att avsaknaden av
ventilationsanordning eller ett oriktigt utförande av
denna kan åsamka ödesdigra följder för hela
byggnaden är självklart. Bristfällig ventilation är
ju den vanliga orsaken till förstörelse av
exempelvis mellantak, fönster, dörrar och över huvud
all inredning. Yttermera bör påpekas, att fel
även förekomma synnerligen allmänt vid
mellantak-, fönster- och dörrkonstruktionerna.

Ovannämnda fakta synas tyda på att orsaken
till djurstallarnas korta livslängd måhända
närmast beror på rent tekniska orsaker. Vore dessa
byggnader fackmässigt utförda skulle resultatet
säkerligen vara ett helt annat.

Antagandet, att det är de tekniska orsakerna
vilka till stor del bestämma djurstallarnas
livslängd, förstärktes yttermera om man närmare
granskar förekomsten av felkonstruktioner vid
byggnader, vilka uppnått olika åldrar. Delar man
i detta avseende de undersökta fallen exempelvis
i trenne grupper, varvid till den första hänföras
de objekt, vilka uppnått en ålder av högst 30 år,
till den andra sådana ined en ålder av mellan

30 och 40 år och till den tredje sådana, vilka
uppnått en ålder över 40 år, kan man göra följande
iakttagelse. Ju högre livslängd byggnaden
uppnått, desto färre äro relativt sett
felkonstruktionernas antal. Speciellt kan man vid de fall, där
byggnaderna uppnått en högre ålder, iaktta
betydande minskning i avseende på fel vid grund
eller ventilation. Detta förhållande ger sålunda
yttermera belägg för uppfattningen, att
djurstallarnas korta livslängd närmast beror på tekniska
orsaker och att härvid felkonstruktion av
ventilationsanläggning eller bristfälligt utförd grund
utgöra de orsaker, som främst äventyra
byggnadens bestånd.

Byggnadernas värdeminskning

Om man med tillhjälp av förenämnda siffror
söker klargöra den värdeminskning, som
förorsakas av byggnadernas föråldring, måste man först
undersöka, med vilken andel varje särskilt
konstruktionselement deltar i husets totala
byggnadskostnader. Även här är man tvungen nöja
sig med en viss schematisering, dvs. utgå från
genomsnittliga tal. Detta bör göras redan på grund
därav, att de relativa kostnadsandelarna för
olika byggnadselement i hög grad variera,
beroende enbart på husets form och storlek, för att
inte tala om standardens inverkan på
kostnadsfördelningen.

Man har kunnat konstatera, att
värdeminskningen för byggnaden som helhet även i någon
mån varierar, beroende på byggnadens totala
storlek och form. För att erhålla en
uppfattning om det genomsnittliga förhållandet tas till
studieobjekt ett bostadshus, vars yta är 60 m".
Denna storlekstyp är rätt ofta förekommande ocli
torde därför kunna ge en någorlunda riktig bild
av medelförhållandet. Av fig. 3 framgår
kostnadsfördelningen vid ifrågavarande byggnad.

Fig. 4. anger motsvarande förhållande vid en
ladugård på 60 m2.

På basen av ovananförda siffror för
kostnadsfördelningen och med beaktande av de gjorda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:31:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/1193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free