Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 november 1946 - Företagsledning, av Bo Casten Carlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 november 1946
1219
att systematiskt studera hur dessa olika uppgifter
lämpligen skola lösas, alltså för att utforma en
företagsledningens teknik. Dessa förhållanden
komma att beröras i det följande.
Planläggning
Den långsiktiga planläggningen av företagets
verksamhet är företagsledarens kanske viktigaste
uppgift. Detta planläggningsarbete kan inom
företaget särskiljas från, å ena sidan en allmänt
industriekonomisk planläggning omfattande
exempelvis en konjunkturbedömning för företagets
produkter, och å andra sidan från den detaljerade
driftplaneringen. Företagsledningens
planläggningsarbete skjutes lätt i bakgrunden om
företagsledaren tynges av allt för många dagliga
bestyr som binder tiden och minskar sikten.
Företagsledningens arbete måste så ordnas att detta
icke behöver ske.
En grundplan, eller generalplan, för företagets
verksamhet bör sträcka sig flera år framåt,
kanske fem år eller mera. Givet är att planen blir
mycket allmän, när den sträcker sig långt in i en
okänd framtid. Erfarenheten från företag som ha
sådana långsiktiga planer visar dock, att de äro
av stor praktisk nytta som den grundlikare mot
vilken varje dags problem kan ses och lösas.
Vari består då i stort företagsledningens
planläggningsarbete? Amerikanen Hempel fastslår att
de frågor, som särskilt behöva besvaras, äro2:
hur stort skola vi tänka oss vårt företag och vilka
verksamhetstyper skola vi planlägga?
vilka produkter skola vi göra?
vilka processer skola vi använda?
vad skola vi göra i fråga om maskiner?
vad skola vi göra i fråga om fabriken?
Det första momentet i planläggningen måste bli
att överväga, huru stor verksamheten skall
planläggas, och där kan för varje företag allmänt
fastslås ett visst ekonomiskt optimum. Ett företag
med stora fasta anläggningar, exempelvis ett
pressverk eller ett valsverk, måste ha rätt stora
driftenheter för att de skola kunna drivas
ekonomiskt. För flertalet företag ligger emellertid
den ekonomiska gränsen lägre än man ofta
föreställer sig.
Med den ekonomiska storleken som grund blir
en logisk gång i planläggningsarbetet
produkt-process—maskin—fabrik. Man bör ej först
bestämma fabriken utan först genom
marknadsundersökning eller på annat sätt analysera vilka
produkter man bör inrikta sig på. Gången blir
därefter att se vilka processer man bör använda
för att tillverka de önskade produkterna, och
vilka maskiner, som då behövas. Fabrikens
utformning blir beroende härav. Genom att sålunda
ta hänsyn till principen att fabriken skall byggas
inifrån, kan mycket vinnas i företagets ekonomi.
Under gången process—maskin—fabrik måste
frågan om hur hantering, transporter och
förvaring skola ordnas hållas i minnet. Den
industriella förädlingsprocessen innebär en ständig
serie av hanterings-, transport- och
förvarings-moment, och genom att låta en grundlig analys
av dessa frågor ingå i företagsledningens
planläggningsarbete kan man vinna mycket i fråga
om förenkling av det dagliga arbetet och därmed
i fråga om minskade driftkostnader och
distributionskostnader.
Såväl inom tillverkning som inom området från
fabrik till front uppkom under krigsåren ett
enormt transport- och förpackningsproblem.
Redan förut nyttjade Förenta Staterna mekaniska
transport- och hanteringshjälpmedel mera än vad
vi äro vana vid. Det är som en framstående
företagsorganisatör sade: "Vi amerikaner är för lata
att bära kring saker." Mycket ligger i denna
naturliga lättja, kombinerad med ett sinne för
realekonomi. Man har klarlagt
transportekonomins principer, fått ner stillaståndstiderna, fått
materialet från golvet upp på pallar och stöd och
fått fram standardiserade ekonomiska
förpackningsmetoder och goda transporthjälpmedel
Exempel på transporthjälpmedlen äro
gaffeltruckarna och flyttbara rullbanor av
standardlängder, som lätt kunna uppmonteras, där de för
tillfället behövas. Här har krigsårens hårda tryck
drivit på en utveckling, som får bestående värde.
Organisation och personlighet
För att företagsledningen skall kunna utövas
rätt, fordras att ett organisationsnät utformas,
som enkelt och klart sammanbinder företagets
olika arbetsfunktioner. Organisationen får icke
stelna i en gammal form utan ständigt rätt
avspegla de skiftande arbetsuppgifterna, om
företagsledningen skall kunna rätt fungera. Ur
synpunkten av företagsledningens utövande kan man
indela organisationsbilden i fyra grupper,
nämligen den egentliga topporganisationen,
linjeorganisationen, stabsorganisationen och
kommittéorganisationen.
Den egentliga topporganisationen i form av
styrelse, verkställande direktör och avdelningschefer
såsom företrädare för företagets huvudfunktioner
har redan förut berörts. Ett särskilt omnämnande
må dock här också ske av den armé av kvinnliga
chefssekreterare, vilkas skicklighet och rutin inte
minst den utländske besökaren har många
tillfällen att beundra. Det kvalificerade sätt, varpå
denna länk nyttjas, innebär en stor avlastning i
företagsledarnas arbete.
Linjeorganisationen blir den, som skall lösa de
ordinarie, dagliga uppgifterna. För att härvid
företagets ledning rätt skall fungera är det viktigt,
att den i linjeorganisationen fastlagda
ordergången följs, och att man inte går förbi en underställd
chef och lämnar direktiv direkt till en honom
underordnad. Om så sker uppstår allmän oklar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
