Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 november 1946 - Blankettrationalisering, av Håkan Tångeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1226
TEKNISK TIDSKRIFT
om vi så vill, skrivmaskinsteknik, som omhuldats
i Sverige. Detta har också visat sig vara den
tacksammaste delen att utveckla: Man har funnit, att
man med tämligen enkla medel avsevärt kan
förenkla maskinskrivningen och reducera
utskrivningstiden för blanketter. Den traditionella
uppställningen av blanketter går tillbaka på för
handskrift avpassad konstruktion och passar inte
skrivmaskinens arbetssätt. De horisontella
skriv-linjerna, som vid handskrift är så gott som
oumbärliga, är inte bara obehövliga utan utgör en
direkt belastning vid maskinskrift. Inte bara
horisontellt utan även vertikalt arbetar skrivmaskinen
annorlunda än handen. Skrivmaskinen är
beroende av ett fast marginalläge och fasta
tabuleringslägen för att kunna arbeta snabbt. Det
passar också skrivmaskinens speciella teknik att
skriva på papperets hela bredd och att alltså i
största möjliga mån undvika spaltade
blankettuppställningar och sådana som fordrar många
radskiftningar och tvångstyrda, svårinställda
skrivlägen.
Dessa i och för sig enkla och numera till synes
självklara fakta har inneburit inget mindre än
en revolution för blankettekniken, när de sent
omsider — gott och väl femtio år efter det
skrivmaskinen uppfanns — har lagts till grund för
moderna, rationella blankettnormer. Deras
beaktande vid blankettkonstruktionen har i första
hand lett till de grundläggande principer som
representeras av begreppen standardtabulatur,
över-ställda ledord och horisontalkolumner.
Det är emellertid tyvärr så att blankettekniken
i stor utsträckning står kvar på sitt teoretiska
stadium. Om vi bortser från
formatrationaliseringen. som redan är praktiskt taget genomförd
— åtminstone inom industrin — så att
standard-publikationen närmast har blivit den officiella
sanktionen av ett redan faktiskt förhållande, kan
vi nämligen konstatera att huvudparten av
arbetet återstår ined att få genomfört i praktiken
de olika teoretiska rön som gjorts på området.
Annat är ju heller inte att vänta, eftersom
vi här har att göra med en ny "vetenskap ’. Att
man anlitar en arkitekt, när man vill bygga ett
hus, och en skomakare, när man gått sönder sina
skor, är ju numera en självklar sak, men att man
skall blanda in en fackman, när man vill ha en
blankett, har inte på samma sätt gått in i det
allmänna medvetandet.
På de allra senaste åren har dock flera av
landets storföretag skaffat sig egna blankettbyråer,
och en revision av blanketterna efter moderna
linjer pågår just nu för fullt inom industri och
handel. De statliga organen har också på senaste
åren ägnat uppmärksamhet åt blankettekniska
frågor, bland annat genom Statens
Organisationsnämnd och Militära Expeditionstjänstkommittén.
I detta sammanhang skadar det inte att notera
att Livsmedelskommissionen och övriga kris-
organ, som i alldeles särskild grad fått stå i
skottgluggen när det gällt talet om papperskvarn,
framställt blanketter som i rent tekniskt avseende
varit i stort sett förebildliga och som i varje fall
borde kunna lära exempelvis postverket eller
järnvägarna en hel del. Även en del kommuner,
främst då storstäderna, har numera börjat att
intressera sig för sina blanketter även ur
teknisk synvinkel.
Blankettarbetet i det enskilda företaget
Det är mycket värdefullt om blankettmannen
samtidigt är teknisk eller ekonomisk fackman,
allra helst bådadera. Brister i hans kunnande på
dessa områden hämmar nämligen med
nödvändighet hans arbete och gör honom mer beroende
av detaljkontakt med fackkunnigt folk vid
konstruktion av många specialblanketter.
Å andra sidan är det fel att tro att det räcker
med att vara en skicklig tekniker eller ekonom
för att konstruera dylika blanketter. En ingenjör
eller ekonom som vill på allvar utbilda sig till
blankettman har givetvis åtskilligt att lära sig:
Han bör helst känna ett tryckeri inifrån och i
varje fall bör han ha hum om hur sättning
och tryckning går till. Han måste vara förtrogen
med typografens speciella måttsystem och känna
till de typografiska facktermerna och -begreppen.
Han måste ha kunskap om de olika
reproduktionsmetoder som finns och han måste kunna
bedöma papperssorter och veta var den ena eller
andra passar. Han måste även öva sig i
korrekturläsning och lära sig hur man rättar ett
korrektur. Han bör vidare känna de olika
förvarings-och registreringssystem som står till buds, och
han måste vara väl förtrogen med olika
kontorsmaskiners — speciellt då skrivmaskinens —
arbetssätt och möjligheter. Kunskaper i
förråds-hållning och beställningsorganisation för
trycksaker är också önskvärd.
Vad som är viktigast för blankettmannen är att
ha en god portion sunt förnuft och en ständigt
kritisk blick för otympligheter och onödiga
omvägar. Ett företags blankettväsen omspänner ju
i allmänhet ett mycket stort fält, och det är
otänkbart att blankettmannen skall vara fackman på
alla de områden, vilkas blanketter han får att
göra med. Han kommer emellertid att genom
sitt arbete efter hand lära känna alla detaljer i
ett företags organisation, och blankettarbete är
därför en utomordentligt god skola för
kommande uppgifter av alla slag. Jag vill emellertid inte
underlåta att framhålla för dem som inte redan
vet det av egen erfarenhet att verksamheten som
blankettman erbjuder en synnerligen effektiv
möjlighet att bli impopulär om man inte
utvecklar sina diplomatiska egenskaper och går fram
med lämpor och en god portion psykologi. Det är
nämligen ett faktum att blankettmannens
huvudproblem inte sällan blir att kämpa mot slentrian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
