Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 november 1946 - Blankettrationalisering, av Håkan Tångeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1228
TEKNISK TIDSKRIFT
per, typer, lineatur, hålslagning etc., leder till en
anskaffningsbesparing.
Anskaffningsekonomin spelar dock en
underordnad roll då det gäller blanketter, om man
jämför med användningsekonomin. Detta inser man
lätt, 0111 man betänker att den kostnad som själva
blanketten drar i anskaffning bara utgör en
bråkdel — jag skulle tro genomsnittligt högst en
tjugondel — av användningskostnaden för
samma blankett, alltså diktering, utskrivning,
distribuering, läsning, arkivering etc. Det är därför
först och främst i användningen som
blanketterna skall göras billigare. En blanketteknisk
åtgärd som nedbringar utskrivningstiden med
låt oss säga 20 % — det är inget orimligt
procenttal — balanserar gott mot en fördubbling
av anskaffningspriset. Men i regel är det inte alls
så att en bra blankett behöver bli dyrare i
anskaffning än en dålig. Genom att t.ex.
koncentrera en på bägge sidorna av ett papper utbredd
blankettext till enbart framsidan gör man inte
bara blanketten mer ekonomisk i användning,
utan man sänker också tryckningskostnaden. Det
ekonomiska utbyte av en blankettrevision som
ligger i förkortad arbetstid vid utskrivningen eller
i överföring av kvalificerat arbete till rutinarbete
för att inte tala om minskning av
irritationstillfällen och ökning av trivseln är av avsevärt större
vikt, men detta utbyte är svårare att räkna ut i
kronor och ören.
Obligatoriska data skall koncentreras
till blankettens huvud
Den interna meddelandeblanketten (fig. 1)
tjänstgör i många företag som ett slags stomme
eller allmän mall för flertalet övriga interna
blanketter, på samma sätt som brevpapperet ofta
blir normgivande för de externa blanketterna.
Det är då särskilt viktigt att dessa två
grund-blanketter utformas med speciell omsorg, enär
svagheter i deras konstruktion lätt smittar av sig
på företagets övriga blanketter. Figuren visar en
mycket vanlig typ av intern meddelandeblankett,
som med små variationer användes i ett stort
antal företag. Att meddelandeblanketten ser
praktiskt tagel likadan ut i många företag beror väl
i första hand på att dess enkla utformning i stort
sett ger sig själv, men vissa ständigt
återkommande detaljer låter ana att ett slags
urvalsstandardisering uppkommit genom att företagen på
denna punkt, som så ofta sker, kopierat
varandras blanketter. Mot denna gängse traditionella
typ av meddelandeblanketter är väl inte så
mycket att invända, då den i stort sett fyller sitt
ändamål. Åtminstone en sak är dock värd ett
påpekande: placeringen av uppgift om avsändare och
datum i blankettens fot är av flera skäl mindre
god. Det som man allra först är nyfiken på, när
man får ett meddelande, är ju varifrån det
kommer och när det skrivits. Dessa uppgifter står
emellertid sist på blanketten, och rör det sig om
Fig. 1. Intern meddelandeblankett, t.v. äldre, t.h. nytt utförande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
