Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 november 1946 - Blankettrationalisering, av Håkan Tångeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 november 1946
1239
förhållanden har med saken att göra. Och
formuleringen "Förseningar från underleverantör" är
en kontamination som inte blir bättre, därför att
det i nästa text står "Från Verkstaden inträffade
leveransförseningar". Är förresten
"leveransförseningar" något annat än enbart "förseningar" i
föregående text? Ordet "Härtill" saknar också
klart korrelat. Så kommer då texten
"Anläggningen slutligen klar". Det låter som en
lättnadens suck efter slutat dagsverke. "Slutgiltigt" har
författaren menat men det står det inte.
Fig. 20 gäller nomenklaturen. Den gamla
blanketten bär namnet "Ordererkännande". Det är
då litet förbluffande att man i texten inte gör
det som rubriken låter vänta: erkänner en
order. I stället "bekräftar man en beställning".
I romaner är det på sin plats med omväxling
men på blanketter skall man vara precis och
konsekvent, och har man med rubriken utlovat ett
ordererkännande, så skall också texten hålla
löftet: man skall verkligen erkänna en order.
Inkonsekvensen vore dock kanske ursäktlig, om
"bekräfta" verkligen bara var ett annat ord för
"erkänna" och "beställning" ett annat ord för
"order". Emellertid är "bekräftelse" en sak och
"erkännande" en annan. Om jag får en
beställning kan jag erkänna mottagandet och samtidigt
meddela att jag antar beställningen till leverans,
men bekräfta beställningen det är inte min
sak att göra utan beställarens. Vi kan jämföra
telegrambekräftelse som skickas av avsändaren
och telegramerkännande som skickas av
mottagaren.
När det sedan gäller skiftningen i betydelse
mellan "order" och "beställning", blir det
nödvändigt att gå in på hela det förbistringskomplex
på blankettnomenklaturens område som
representeras av orden "order", "rekvisition",
"beställning" och "begäran". Dessa ord och de
bakomliggande begreppen förväxlas och
sammanblandas tyvärr ständigt. Om vi först ägnar oss åt
ordet "order" så kan vi konstatera, att
grundbetydelsen är befallning. Härav följer att en order
strängt taget bara kan ges till den över vars
prestationer ordergivaren i det föreliggande fallet
äger att förfoga. Följaktligen flaggar redan själva
sammansättningen "ordererkännande" på
blanketten, fig. 20, för att ordet "order" inte är på sin
plats. Man kan tänka sig ett
mottagningserkännande av en order, men i övrigt gäller att "order
is order", och en order har man därför i princip
inte frihet att avböja, om man så skulle önska.
Det kan man däremot med en beställning och en
begäran. Det fjärde ordet, "rekvisition", hör ur
denna synvinkel till samma kategori som order:
även en rekvisition har befallningskaraktär.
Skillnaden mellan order och rekvisition ligger i att
order är "en befallning om utförande av ett
uppdrag" (vanligtvis ett arbete) under det att
rekvisition är en "befallning om att ställa ett föremål
(vanligtvis vad man kallar en vara) till den
rekvi-rerandes förfogande". Gentemot dessa båda ord —
order och rekvisition —, som innebär
befallningar, står alltså de båda andra, begäran och
beställning, som man använder, då befälsrätt eller
förfoganderätt inte föreligger. Vi avger då en
begäran, likamed en sådan anmodan om
utförande av ett uppdrag eller ett arbete, som inte
har karaktär av order, och en beställning, likamed
en sådan anmodan om leverans av en vara, som
inte har karaktär av en rekvisition.
Den tolkning av dessa ord och begrepp, som
Fig. 17. Kartotekkort, omlagt
för synligare uppgifter på en
sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
