- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
1256

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1.1256

TEKNISK TIDSKRIFT

hetsgrad. För varje klass företas tidsstudie för
utrönande av verktiden. Arbetsstudien
kompletteras med en spilltidsstudie under lämplig
tidrymd för att få fram det spilltidstillägg, som
skall göras till verktiden. Sedan man sålunda fått
fram den normala arbetstiden för varje
skrivelsetyp, erhåller man genom multiplikation med
antalet skrivelser av varje typ den totala tid, som
maskinskrivningsarbetet bort ta. Genom en
jämförelse med den tid. som redovisats i
arbetsrapporterna, kan man bedöma sysselsättningsgraden.

Mot arbetsstudier har i vissa fall anförts, att de
äro till för att uppdriva arbetstakten. Detta är
icke meningen med dem. Man vill försöka
fastställa den tid arbetet normalt bör ta, med hänsyn
till alla på arbetet inverkande förhållanden.
Sedan är det visserligen sant, att i vissa fall enbart
anordnandet av tidsstudier visat sig medföra
ökad arbetseffektivitet. Men där har
uppenbarligen förefunnits en marginal mellan
arbetsprestationen och vad man normalt skulle kunna utföra,
och följaktligen har arbetstiden icke så
utnyttjats, som arbetsgivaren har rätt att fordra. Att de
haft en verkan, som den nyss sagda, kan
följaktligen icke läggas tidsstudierna som sådana till last.

Äro arbetsförhållandena goda

och kontorsutrustningen den lämpligaste?

Vad de fysiska förhållandena beträffar, under
vilka personalen arbetar, finns det på många håll
mycket att göra i rationaliseringshänseende.
Arbetsplatsens gestaltning är följaktligen ett
synnerligen viktigt undersökningsobjekt vid
rationaliseringsundersökningar, och dess
ändamålsenlighet ägnas allt större intresse i det moderna
kontorsorganisationsarbetet.

I arbetslokalerna tillbringa tjänstemännen en
mycket stor del av sitt liv. Därför är det av
största vikt, att lokalerna och deras inredning
göras så trivsamma och ändamålsenliga som
möjligt. En gynnsam arbetsmiljö är en av
förutsättningarna och en viktig sådan för skapande av
arbetsglädje och harmoni på arbetsplatsen.
Endast om sådana råda, ger arbetet det bästa resul
tåtet.

Det är naturligtvis ofta svårt, då det gäller
gamla byggnader och lokaler, att tillgodose alla
de krav, som modern kontorsorganisation kräver.
Men en hel del kan finnas att göra. Man kan se
till att belysningsförhållandena äro goda, att
möbler och annan utrustning äro lämpligt
placerade och av ändamålsenlig beskaffenhet, t.ex.
lägre bord för placering av kortlådor, av
skriv-och räknemaskiner. Det är ansträngande om den
arbetande nödgas arbeta med högt lyfta armar.
Stolarna kunna vara olämpliga. Om sittplatsen är
olämplig försiggår i kroppen ett statiskt
muskelarbete, som i längden verkar tröttande.
Blodtillförseln försvåras och en anhopning av
trötthetsgifter äger rum. Där bullrande maskiner före-

komma kunna ljudisolerande åtgärder vidtas. I
moderna skrivmaskinsrum, där flera arbeta, har
man ljudisolering. Färgen på väggar, tak och
möbler spelar också stor roll för att ge
arbetsrummen glad och trivsam prägel. Mörka möbler
absorbera mycket ljus. Möjligheter till
luftkonditionering äro kanske erforderliga. Att på en
gång få allt sådant ordnat på bästa sätt kanske
på många håll ej är möjligt, men undan för
undan äga kanske nyplaneringar och
ombyggnader rum, nya möbler skaffas osv., och då är
det av vikt att nu anförda synpunkter bli
beaktade.

Till slut må framhållas, att den viktigaste
förutsättningen för att en verklig rationalisering skall
kunna ernås, är att de psykologiska betingelserna
därför skapas. Det måste finnas en positiv
inställning till rationaliseringen hos de ledande och
bestämmande inom företaget, så att de ge dem,
som vilja åstadkomma förbättringar, erforderligt
stöd. Man måste göra klart för personalen, att
man icke ensidigt är inriktad på att göra arbetet
effektivt, utan att man vill även göra det
trivsamt. De två egenskaperna måste följas åt, ty
arbetet kan inte vara effektivt, om det ej är
trivsamt, och det kan aldrig vara riktigt trivsamt, om
man ej känner med sig, att det är effektivt. Hos
alla finns väl innerst inne en önskan, att det skall
bli mesta och bästa möjliga utbyte av vårt arbete
och våra ansträngningar.

8:e Internationella Rationaliseringskongressen
kommer att hållas i Stockholm den 2—8 juli 1947. Kongressen
väntas samla över tusen deltagare, bland dem ca 700
utlänningar, representerande eliten av världens
administratörer och organisatörer.

Programmet är ordnat så att på eftermiddagarna hålles
allmänna, gemensamma sammanträden, öppningsdagen,
torsdagen den 3 juli, kommer sålunda chefen för SKF i
USA, William Batt, att i egenskap av ordförande i
International Committee of Scientific Management lämna en
redogörelse för framstegen på organisationsområdet sedan
den föregående kongressen, som hölls i Washington 1938.
Den 4 juli hålles det andra allmänna sammanträdet om
"Principer för och tillämpning av vetenskaplig
organisation". På lördagen behandlas "Regional- och lokalplanering
i det moderna samhället", varvid bl.a. David Lilienthal,
ledare för Tennessee Valley Authority, kommer att tala.
Måndagen den 7 juli kommer representanter för LO och
Arbetsgivareföreningen samt en engelsk föredragshållare
att tala om "Arbetsgivarnas och arbetarnas ansvar".

På kongressdagarnas förmiddag hålles samtidiga
sammanträden i ett 15-tal sektioner. Vid dessa hålles inga föredrag,
utan sammanfattningar ges i redogörelser som inlämnats
av särskilda rapportörer, varefter följer diskussion. De
ämnen som härvid står på dagordningen är
organisationsfrågor inom företagsledning, tillverkning, kontorsteknik,
jordbruk, det moderna hemmet, distribution,
personalledning osv.

Värd för kongressen är Svenska Nationalkommittén för
Rationell Organisation (där bl.a. Svenska
Teknologföreningen är representerad), vars ordförande är disponent K F
Göransson. HKH Kronprinsen har lovat att bli kongressens
beskyddare. Ordförande i kongressens
organisationskommitté är direktör C B Nathorst och generalsekreterare
överstelöjtnant C Dahlgren.

Sammanträden se s. XXIX

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:41:48 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1946/1268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free