Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 7 december 1946 - Atombombens verkningar, av Lars Carlbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 december 1946
1259
Enligt ungefärlig uppskattning fördelade sig
dödsorsakerna i Hiroshima och Nagasaki på
följande sätt:
värmestrålning ................. 20—30 %
y- och neutronstrålning.......... 15—20 %
andra skador ................... 50—60 %
Den brittiska undersökningskommission, som
studerat skadorna i Hiroshima och Nagasaki, har
försökt uppskatta verkan av en atombomb i en
större brittisk stad. Dödsoffrens antal uppskattas
till 50 000. Som jämförelse nämnes, att en V
2-projektil i genomsnitt dödade 15 personer.
Bebyggelsen skulle fullständigt förstöras inom en
cirkel med 1,5 km radie. Mellan 1,5 och 2,5 km
från förstörelsens centrum skulle det behövas
omfattande reparationer för att göra husen
be-boeliga. Mellan 2,5 och 4 km från förstörelsens
centrum skulle lättare reparationer behövas för
att avhjälpa skadorna. Amerikanska
uppskattningar av verkningarna i en amerikansk storstad
leda till avsevärt högre siffror.
Amerikanarna ha gjort vissa
kostnadsberäkningar för krigföringen i det senaste världskriget.
Så uppges t.ex., att framställning och
framfors-ling av sprängämnen till målet skedde till en
kostnad av i medeltal 80 kr/kg. Mot slutet av det
japanska fälttåget förstördes japanska industrier
genom bombanfall till en löpande kostnad av 4,5
miljoner kronor per km2. Värdet av det förstörda
beräknades till ca 50 gånger kostnaden för att
utföra förstörelsen.
Inga officiella uppgifter finnas om kostnaderna
för framställning av atombomber. Inofficiellt har
beräknats, att kostnaderna per ödelagd k nr vid
användning av atombomber skulle uppgå till
högst sjättedelen av ovan angivna belopp. I
framtiden skulle man alltså kunna åsamka fienden
skador till ett värde minst 300 gångar så stort som
kostnaden för förstörelsen.
I juli 1946 genomfördes de stora
atombombsförsöken i Stilla Havet, "Operation Crossroads". För
närvarande föreligger ingen utförlig officiell
redogörelse för försöken, varför nedanstående
uppgifter ha måst hämtas från tidskriftsartiklar.
"Operation Crossroads" gick av stapeln vid
Bi-kini-atollen, belägen i Marshall-ögruppen på
11,5° N och 165,5° O. Atollen består av 26 små
öar och korallrev. De få infödingar, som bebodde
atollen, överflyttades före försöken till en ö på
betryggande avstånd från försöksplatsen.
Försöken avsågo att utröna atombombens
verkan mot fartyg och olika slags militär materiel
samt ett allmänt vetenskapligt studium av
bomb-verkningarna. En flotta om ca 75 fartyg hade
utlagts som bombmål. I målflottan ingingo 5
slagskepp, varav ett japanskt, 2 hangarfartyg, 4
kryssare varav en japansk och en tysk, 12 jagare, 8
ubåtar samt transport- och landstigningsbåtar. På
fartygen hade placerats militär materiel av alla
slag såsom tanks, bilar, handeldvapen, ammu-
Fig. 3. Detalj av molnpelaren.
nition, sprängämnen. För att utröna strålningens
verkan på levande varelser hade fartygen ombord
ca 200 svin, 200 getter samt 3 000 vita råttor.
Instrument för mätning av strålning, luft- och
vattentryck, vågrörelse i vattnet, temperatur m.m.
hade uppsatts dels på fartygen och dels på öarna.
På flera av öarna hade man också uppfört ca
20 m höga ståltorn, försedda med bl.a. kameror
och radaranläggningar. För mätning av
radioaktiviteten i luften och vattnet omedelbart efter
explosionen användes obemannade, radiostyrda
flygplan och båtar.
Det första försöket utfördes omkring kl. 9 f.m.
den 1 juli (lokal tid). En atombomb bringades
att explodera i luften över målflottan, som
arrangerats ungefär enligt fig. 1. Bomben fälldes från
ca 10 000 m höjd och exploderade enligt
ögonvittnens uppskattning på en höjd av
storleksordningen 100 m. Det amerikanska slagskeppet
Nevada utgjorde riktpunkt för bombfällaren och
hennes skrov hade för detta ändamål målats
röd-orange medan kanoner och delar av
överbyggnaden målats vita. Explosionen torde emellertid ha
inträffat ca 500 m akter om Nevada över en punkt,
där försöksfartygen voro tämligen glest fördelade.
Vid explosionen syntes först ett lysande klot
som hastigt utvidgade sig och ur vilket en
moln-pelare steg upp, vilken snabbt antog ett
svamp-format utseende (fig. 2). Molnet torde ha nått en
höjd av över 10 000 m. Rökmoln stego upp från
försöksfartygen strax efter explosionen,
förmodligen beroende på förbränning av färgen på
fartygen genom värmestrålningen (fig, 3),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
