- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
1274

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 7 december 1946 - A Manual on Industrial Radiography with Radium, av J T

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1.1274

Fig. 2. "Karusellupptagning’’, dvs. samtidig upptagning på
ett stort antal filmer, placerade utmed hela periferin av
det undersökta föremålet.

rikanska firman utgivit en kortfattad handledning. Helt
naturligt vänder den sig därvid först och främst till dem,
som förut arbetat med röntgenfotografering. Härigenom
har framställningen kunnat göras mera kortfattad och
koncentrerad. Man har ej ansett nödvändigt att ta med de
teoretiska grunderna för gammastrålningen,
filmsvärt-ningen etc., varför ekvationer, formler och härledningar
av dessa helt saknas. I gengäld innehåller boken en mängd
tips för der praktiskt arbetande radiologen. Ur innehållet
kan nämnas följande.

Radium för industriellt bruk tillhandahålles vanligen i
form av ett radiumsulfat inneslutet i en lufttät cylinder
av silver. Denna behållare är insatt i ett äggformigt hölje
av stål eller aluminium, fig. 1.

Genom alt behållaren är lufttät kvarstår den gasformiga
sönderfallsprodukten, emanation, i kontakt med radium,
och strålningen får därför konstant intensitet. Radium kan
anses vara ett idealt kraftverk, som arbetar dag och natt
ulan tillsyn och utan "strömavbrott". Enär
halvvärdes-tiden anges till 1 690 år kan man ur perspektivet av en
människoålder ej tala om någon minskning av den
utvunna energin. Gammastrålningen utsändes från radium
med samma intensitet i alla riktningar. Det lämpar sig
därför synnerligen väl för karusellupptagningar, fig. 2.

I jämförelse med röntgenfotografering skiljer sig
gamma-tekniken på flera viktiga punkter. Upp till en vikt av
500 mg radiumsubstans kan kapsylen anses vara en
punkt-formig strålningskälla, varför avståndet radium—film kan
reduceras till en viss grad, dock ej mindre än diagonalen
i den yta, som skall fotograferas. Göres avståndet längre,
kräves betydligt längre exponeringstid. Denna är vanligen
av en helt annan storleksordning än vid röntgen;
exponeringar över en natt eller t.o.m. flera dygn måste ofta
tillgripas. Tack vare gammastrålarnas större
genomträng-ningsförmåga blir upptagningstekniken med radium i
många fall enklare än med röntgen och detta speciellt vid
genomlysning av föremål med mycket oregelbundna
sektioner av varierande godstjocklek. Enär över- och
underexponering av tunnare resp. tjockare partier ej ger så
utpräglad skillnad i svärtning av filmen, kan föremål med
varierande godstjocklek lältare fotograferas med gamma
än med röntgen. Sålunda kan föremål med en skillnad i
godstjocklek av upp till 50 mm fotograferas med en enda
upptagning, dock med något sämre kontrastverkan, fig. 3.
Då gamma ej ger upphov till så hård ströstrålning som
röntgen, behöver vid exponeringar ej så stor hänsyn tas
härtill, varför upptagning utan skärmning med bly och
t.o.m. direkt bestrålning av filmen kan äga rum, utan att
så kraftig svärtning sker, att filmen blir oläslig.

TEKNISK TIDSKRIFT

Boken lämnar en mängd av praktiska råd och
anvisningar för val av lämplig filmkvalitet, framkallning,
förberedelser och anordningar för exponeringar m.m. För
bestämning av exponeringstiden finns nomogram uppgjorda,
där exponeringstiden kan avläsas som funktion av såväl
mängden radiumsubstans som godstjocklek och avståndet
radium—film. Ett flertal illustrationer visar
gammaupp-tagningar av gjutgods och svetsskarvar i material av olika
godstjocklek med felställen i form av blåsor,
slagginneslutningar, sprickor, bindningsfel m.m.

Förutom skyddsföreskrifter ger boken slutligen några
jämförelser mellan röntgen och radium. En av de största
fördelarna med radium är dess enkelhet i hanterandet och
lätthet att transportera. Radium är sin egen kraftkälla och
fordrar ej någon tillgång till elektrisk ström eller någon
som helst kompletterande utrustning i form av ledningar,
transformatorer, manöverapparater, kylmedel etc.
Gam-mastrålarna ger dock ej så kontrastrika filmer som
röntgen. På stål med godstjocklek mindre än 1" är
felskönj-barheten vid röntgen 1—2 •%, vid gamma 2—3 %. På stål
mellan 1" och 21/a/’ är de båda metoderna ungefär
jämbördiga med en felskönjbarhet av ca 2 \%. Stål med mera
än 4" godstjocklek låter sig svårligen genomlysas med
röntgen. Gammaupptagningar har gjorts på 9—10" tjocka
föremål. I området över 3—4" har gamma således ingen
konkurrens av röntgen. För svetsskarvar och tunnare
föremål av stål samt för lättmetall har röntgen fördelen av
högre känslighet. Även för sådana genomlysningsobjekt
kan det i vissa fall varalördelakligare med
gammaupptagningar, t.ex. på avlägset liggande platser och särskilt
svåråtkomliga ställen, vilket speciellt
skeppsbyggnadsindustrin kan ha intresse av.

Ur skyddssynpunkt måste den, som handhar radium,
komma ihåg, att radium är ständigt aktivt och att det är
absolut omöjligt att på något sätt hejda dess utstrålning. För
att skydda sig mot den fördärvbringande strålningen
finnes därför endast två sätt: hänsynstagande till avstånd
och tid. ’ J T

Fig. 3. Gjutgods med varierande godstjocklek, i mitten
korrekt exponerat för de tunnare sektionerna men
undcrexpo-nerat för de tjockare partierna, underst korrekt exponerat
för såväl tunnare som tjockare partier i en och samma
upptagning utan speciella förberedelser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:31:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/1286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free