Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 7 december 1946 - Problem vid uppförande av byggnader för grafisk industri. Planering, inre kommunikationer och transporter, av Karl J Bergström - Problem vid uppförande av byggnader för grafisk industri. Byggnadstekniska synpunkter, av Anders Tengbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1278
TEKNISK TIDSKRIFT
Den tryckta upplagan från rotationspressar
måste hanteras på väsentligt olika sätt för
produkter från olika tryckförfaranden.
Dagstidningarna transporteras oftast direkt från pressarna till
avläggarna på pressarnas falsapparater. Sådana
transportörer går ofta i kurvor och i omväxlande
vertikal och horisontal led, varvid en viss glidning
mellan de olika arken måste uppstå. Detta gåi
bra på dagstidningar, som är en oöm produkt,
och där färgen hastigt absorberas i det porösa
papperet, men kan inte användas för mera
kvalificerade tryck på glättat papper. Vid
bokillustrationsmaskiner och särskilt sådana, där färgtryck
förekommer, måste den tryckta upplagan
hanteras med stor varsamhet. Ofta lägges arken av i
magasinsavläggare, och stötarna därifrån travas
varsamt i lavar, som förses med mellanbottnar så,
att inte allt för många ark ligger på varandra. 1
dessa lavar som utföres för transport med
järnvagnar eller truckar transporteras upplagan till
bokbinderi eller distribution, där den inte får
hanteras vidare förrän efter ett par dygn, då
färgen torkat. Möjligen kan de nya snabbtorkande
boktrycksfärgerna, t.ex. "hot set ink", som
kommit fram pa sista tiden medföra en ändring häri.
Vid offsetpressar gäller i viss mån vad som sagts
om boktryckspressar ovan, ehuru de tryckta
arken där inte är så ömtåliga. Vid djuptryck där
färgen torkar genom avdunstning av
lösningsmedlet, är färgen torr, då trycket lämnar pressen.
1 regel kan dock inte tidningstransportörer
användas av olika skäl bl.a. därför att den falsade
produkten skall bearbetas vidare i bokbinderiet
och är känslig för mekanisk påverkan.
Om transportörer för stereotypplattor har ovan
nämnts i samband med placeringen av
stereotypavdelningen. Ofta händer det att
stereolypavdel-ningen måste förläggas på annat plan än
pressarna antingen i sätterivåningen eller i ett tredje
plan. I sådana fall anordnas lämpligen en
specialhiss för stereotypplattorna, varvid hisskorgen
utformas så. att stereotypplattan bekvämt kan
tas in och tas ut samt under transporten vilar på
korgen så, att den inte tar skada.
Inom större sätterier kan det vara förmånligt
att bygga transportörer för manus och korrektur
speciellt till och från korrekturläsarrummet.
Dessa kan byggas som lintransportörer med
korgar med automatisk på- och avlastning.
Manuskript och korrektur transporteras också med
fördel med rörpost. Större företag kan vara betjänta
av förgrenade anläggningar, men även lokalt
betonade rörpostanläggningar kan vara av värde.
Mera speciella transportanordningar kan göra
stor nytta t.ex. för transport av valsar för
djuptryck, transport av paket i
distributionsavdelningar etc. Till transportanordningar kan också
räknas telefonförbindelser och ringledningar. Det
säger sig självt att en rationell planering av dessa
är värdefull.
Byggnadstekniska synpunkter
Arkilekl Anders Tengbom, Stockholm
Numera är det väl ganska självklart att man vid
planerandet av en industribyggnad börjar med
planerandet av själva fabrikationen. Det har
emellertid inte varit så ovanligt att
företagsledarna inte haft tid och ro nog att riktigt
ordentligt sätta sig in i sitt byggnadsproblem, utan
önskemålet har framför allt varit att få fram en
byggnad sa fort som möjligt, så att man kunnat
se framför sig hur lokalerna ser ut och sedan
planera fabrikationen i denna byggnad.
Rätta sättet är givetvis att först planera
tillverkningen och sedan bygga ett lius kring denna. Det
vill säga, fullt så enkelt blir det ju inte i
verkligheten, då i allmänhet en massa förutsättningar
är givna som i stora drag bestämmer byggnadens
storlek och form. Den som planerar byggnaden
och den som planerar industrin får därför genom
ett intimt samarbete försöka få fram den av de
givna förutsättningarna bästa lösningen.
Den industri som skall bygga måste, vare sig
uppgiften är stor eller liten, ha en man, eller
anställa en, som ägnar sig åt själva
arbetsplaneringen. Vid en större byggnadsuppgift räcker det
inte att chefen eller någon av souscheferna sitter
hemma om kvällarna och plitar litet, utan del
måste finnas en person som känner tillverkningen
i detalj och som har tid och ro att verkligen ägna
sig åt planeringen. Arkitektens uppgift blir då att
söka ge form åt industriplanerarens önskemål.
En av de första och viktigaste frågorna vid
planeringen är valet av pelaravstånd. Helst ville man
ju inte ha några pelare alls och i varje fall så få
som möjligt. Detta motverkas ju av tekniska och
ekonomiska skäl i olika hög grad beroende på
om man har envånings- eller flervåningsbyggnad.
Vid en flervåningsbyggnad fördyras bjälklagen
ganska snabbt när man kommer över 6 m. Det
har visat sig all ett centrumavstånd av ca 5,5—
6 m är ett bra mått, som tillåter bra placering även
av stora pressar, övriga maskiner och apparater är
i allmänhet så små att pelaravståndet inte liar så
stor betydelse även om naturligtvis pelarna i viss
mån binder planeringen. I en hallbyggnad kan
man ha större pelaravstånd utan att det behöver
bli oekonomiskt i konstruktivt avseende ocli där
torde ett pelaravstånd på ca 10 m vara lämpligt.
En viktig fråga är bjälklagens bärighet. Man kan
härvid räkna med följande belastningar:
kg/m5
för offset- och snällpresstryckeri .............. ca 1 200
för djuptryck och tidskriftsbokbinderi ......... „ 1 500
stereotyp .................................... „ 1 500
etsning, valslager ............................. „ 800
sätteri ....................................... „ G00
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
