Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 7 december 1946 - Problem vid uppförande av byggnader för grafisk industri. Byggnadstekniska synpunkter, av Anders Tengbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 december 1946
1279
För lager där man vill lagra 2 m höga
pappersstötar mycket tätt bör man räkna med en rörlig
last av 1 800—2 000 kg/m2.
För en hallbyggnad där man i tillverkningsplanet
kan ha tillverkning av flera olika slag och vill ha
möjlighet att i framtiden förändra planeringen
torde det vara lämpligt räkna med 1 200 kg/cm2.
De bjälklagstyper man har att välja på med en
spännvidd av 5—6 m är antingen betongbalkar
med massiva plattor emellan eller
pelardäckskon-struktion. Med den senare får man svampar kring
pelarna men i övrigt släta tak, i
balkkonstruktionen har man i vissa fall lättare att ta upp
öppningar vid framtida förändringar.
Pelardäcks-konstruktionen fordrar lämpligen kvadratiska
pelarfält men ställer sig i allmänhet billigare än
balkkonstruktionen.
För att få ur vibrationssynpunkt stabilast
möjliga konstruktion brukar man överdimensionera
bjälklagen, dvs. man använder något mera betong
än som teoretiskt är lämpligt. Vid stora golvytor
är det mycket viktigt att anordna horisontella
försträvningar i byggnaden. Med hänsyn t.ex. till
pressarnas fram- och återgående rörelse räcker
det ej med pelarnas förstyvning utan man får
anordna genomgående förstyvande betongväggar.
För närvarande torde armerad betong vara det
enda möjliga konstruktionssystemet för en
tryckeribyggnad, vare sig den är hög eller låg. Även
om järnbalkar funnes att tillgå är betongen i
många avseenden lämpligare. En
betongkonstruktion får i allmänhet större massa och har
därigenom större stabilitet gentemot vibrationer
och ger även mindre nedböjningar vid tillfälliga
överbelastningar med de besvärande
konsekvenser som detta kan ha för pressar m.m.
Vid val av material invändigt erbjuder framför
allt golven många problem. Stålslipad cement bör
användas sparsamt och ej utan
hårdgörnings-medel ens i lager då det dammar. Man har på
senare tid alltmer börjat använda karborundum-
Fig. 1. Projekt titi nybyggnad för grafisk industri. I
förgrunden personalmatsalar, i byggnaden till höger kontor
med förbindelsegångar till en byggnadslänga innehållande
reproduktionsateljén etc.; titi vänster om denna själva
fabrikslokalerna med sågtak mot norr, längst till vänster
pannhus.
slipade betonggolv. Dessa på en yta motsvarande
marmormosaikgolvets men då stenmaterialet är
av granit blir golven slitstarkare. I
transport-gångàr med hård och tung trafik bör man ha
plattor av gjutjärn. I accidens-, bok-,
offsettryckeri samt i bokbinderi kan man lämpligen ha
kubbparkett, i sätteri eklångstav, i
djuptrycks-rotation, lager etc. Duromit eller liknande.
Allt större omsorg ägnas numera
personalutrymmen av olika slag och i konkurrensen om
arbetskraft kan goda anordningar ha sin dragkraft
bortsett från det rent mänskliga skälet till att
dessa lokaler är väl utformade.
Vid större anläggningar på uppåt 1 000 personer
kan man ibland diskutera lämpligheten av att ha
en central garderob. Man kan få dela upp
garderoben om vägarna mellan garderob, arbetsplats
och lunchrum blir för långa och i övrigt om
garderoben tenderar att få en allt för anstaltsmässig
utformning med trånga trafikleder med
flaskhalsar. Garderobsutrymmet bör beräknas till ca
0,9 m2 per person. Många olika sätt för klädernas
förvaring har prövats, men det har visat sig att
individuella skåp för varje arbetare dock är det
bästa även om det också har vissa nackdelar.
Plåtskåpen bör ha dimensionerna 0,3 X 0,5 m
och ha dörr av nät som är genomsiktligt så att
man kan se ordningen i skåpet. Ventilationen i
garderoberna för en grafisk industri är särskilt
viktig då ju många av personalen kommer till
fabriken, inte i halvarbetskläder, utan i vanliga
gångkläder, för vilka det är särskilt önskvärt att
få torka och ej bli inpyrda av dålig lukt.
Lunchrum med kök för servering av lagad mat
projekteras i allmänhet i samband med alla större
anläggningar. I allmänhet behöver man två
matsalar, en för kontorspersonal och en för arbetare.
Med hänsyn till arbetarstammens
sammansättning inom den grafiska industrin skulle man
även kunna tänka sig en annan uppdelning och
vid en stor nybyggnad i Stockholm planeras att
ha en "ren" och en "smutsig" matsal och där alla
som klär om sig och ej har oljiga kläder får gå
i den rena matsalen.
För att få största möjliga utnyttjande av
kökslokaler och personal bör man om möjligt
planera och dimensionera anläggningen för luncher
i flera skift. Detta har vissa nackdelar, det kan
lätt verka jäktigt och bråkigt och skulle helst kräva
att personalen hade ytterligare lokal att sitta och ta
igen sig i efter maten eftersom den inte kan tillåtas
sitta kvar vid matbordet under hela matrasten.
I samband med välfärdsanordningar kan
mycket göras för trevnaden i form av yttre
anordningar, trädgårdsanläggningar och parker m.m.
över huvud taget ägnas ju allt mera omsorg åt
att få fabriksanläggningarna trevliga och vackra
och där ligger det särskilt stora fordringar på den
grafiska industrin som har en arbetarstam av hög
intellektuell klass.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
