Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 7 december 1946 - Problem vid uppförande av byggnader för grafisk industri. Ventilationsproblem, av Karl Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1280
TEKNISK TIDSKRIFT
Ventilationsproblem
Civilingenjör Karl Nilsson, Stockholm
I den grafiska industrin har en väl planerad
ventilation stort inflytande på såväl personalens
prestationsförmåga som produktens kvalitet. Som
exempel kan nämnas att ett tryckeri i Skåne
rapporterar, att dess kapacitet under juli—augusti
kunde gå ned till ca 40 % av den normala på
grund av olämpliga temperaturförhållanden.
Det gäller givetvis i första hand att fastlägga det
lämpligaste lufttillståndet i de olika
avdelningarna. Hittills tillgängliga erfarenheter1,2 pekar på
att, med undantag för vissa avdelningar, ett
tillstånd av 20°C och 50—55 % relativ fuktighet är
lämpligast för råmaterialets (papperets)
behandling, och lyckligtvis är detta tillstånd även
synnerligen behagligt för personalen. Risken för
statisk elektricitet och därmed förbundna
svårigheter såsom eldfara, elektriskt papper etc., är
relativt ringa vid den angivna fuktigheten. De
moderna pappersbruken eftersträvar numera att
leverera papperet med en bestämd och jämn
fuktighetskvot, och om man sedan under hela
tryckningsprocessen håller jämvikt mellan luftens
relativa fuktighet och papperets fuktkvot,
bortfaller givetvis alla svårigheter med passning och
kantvågighet. Vid snabbgående rotationspressar
sjunker enligt amerikanska undersökningar
antalet arkbrott med höjd relativ fuktighet, men å
andra sidan försämras glättningen, varför
ovannämnda tillstånd nog får anses optimalt även här.
Vid falsningsavdelningarna i bokbinderiet bör
man hålla något högre relativ fuktighet för att
utnyttja ökningen i papperets vikningshållfasthet
vid högre relativ fuktighet. Fuktighets- och
temperaturvariationerna bör genom automatisk reg
lering hållas så små som möjligt. Fuktigheten bör
ej tillåtas variera med mer än ± 3 %, och
temperaturen skall enligt R H Brown3 ej variera med
mer än 2°F inom en timme.
Ventilationsanläggningens storlek bestämmes i
de flesta fall av de värmemängder, som utvecklas
i eller tillföres lokalen. Redan vid planeringen av
byggnaden bör hänsyn tas till detta. Avdelningar
med stor värmeutveckling bör förläggas åt
skuggsidan och absolut inte under solbelyst tak.
Fönsterarean bör begränsas till det minimum, som
krävs för god belysning. Solbelysta fönster bör
utrustas med markiser eller utvändiga
persienner. Fönster med tre glas minskar
värmetillförseln på sommaren och värmeförlusten på vintern
Ett oskuggat skåpfönster med enkelt glas genom
släpper vid 15-tiden 475 kcal/h m2, alltså
ungefär 500 W/nr. En takyta med A-värdet 1 tillför
vid solbelysning vid samma tid ungefär 23 kcal/h
nr. Finns outnyttjad vindsvåning över
arbetslokalerna kan man, genom att kraftigt
genomspola den med luft, hindra att solstrålningsvärmet
tillföres arbetslokalen, "attic ventilation". Finns
ingen vindsvåning utan yttertaket även utgör
arbetslokalens innertak, bör man genom dysor
fukta taket, så att detta kyles genom
avdunstningen. Större elektriska motorer bör utföras
ventilerat kapslade, så att motorförlusterna
sommartid kan bortföras från lokalen. Isoleringen
av gjutverken i stereotypen och gjutinstrumenten
i maskinsätteriet bör förbättras för att
värmetillförseln i dessa lokaler skall minskas.
Under den varmaste tiden är för vissa
avdelningar, exempelvis med formvalsar av gelatin,
som ej tåla mer än ca 25°C, den kyleffekt, som
erhålles enbart med ventilation och befuktning,
otillräcklig. Då utnyttningstiden för en
kylanordning är mycket kort, kanske ej mer än 6 veckor
per år, bör anskaffningskostnaden för
anläggningen vara låg, medan driftkostnaden är av
mera underordnad betydelse. Finns grundvatten
i tillräcklig mängd, kan man ordna kylningen
billigt och enkelt. I annat fall måste man
installera kylmaskineri, vilket för den relativt korta
utnyttningen kan ställa sig ganska dyrbart.
Man har att välja mellan centraliserade eller
decentraliserade ventilationsutrustningar. Den
förra typen medför i allmänhet något lägre
anläggningskostnader, och den centrala skötseln är
givetvis en fördel. Avsevärt utrymme erfordras
emellertid för aggregaten och de stora
luftfördel-ningstrummorna. Den automatiska regleringen
blir mycket komplicerad, om anläggningen skall
kunna möta de med tid och rum varierande
ventilationsbehoven. Vidare är en sådan anläggning
relativt osmidig vid en omplanering av
tillverkningen. Där möjligheter finns, måste man allt-
INBLÅSNING
UTSUGNING
1,5 m
Fig. 1. För luftens dragfria införande erfordras en
beredningszon för utjämning av hastighets- och
temperatur-variationer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
