Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 7 december 1946 - Problem vid uppförande av byggnader för grafisk industri. Belysningsproblem, av Lennart Nytelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 december 1946
1283
Fig. 2. Handsätteri med alla regaler vända åt ett håll; över
varje arbetsplats ett lysrör, som tjänstgör både som
plats-och allmänbelysning.
dagsljuset varierar i sin sammansättning och att
sedan utnyttja denna för en konsekvent
färgbedömning inom olika reproduktionsavdelningar.
Lysröret har många fördelar framför
glödlampan. Sålunda är ljusutbytet 43 lm/W för ett 120
cm lysrör på 2 000 lm. En 150 W glödlampa, som
ger 1 950 lm, har ett ljusutbyte av endast 13 lm/W.
Livslängden på ett lysrör är minst dubbelt så
stor som på en glödlampa. Den av fabrikanterna
uppgivna medellivslängden 2 000 h för ett lysrör
hänför sig till brinnperioder på 3—4 h. Det är
missriktad sparsamhet att tända röret exempelvis
för en exponering på ett par tre minuter och
därefter släcka röret. En glödlampas livslängd
uppskattas till 1 000 h under särskilt gynnsamma
förhållanden såsom jämn effekt, god
värmeavledning och vibrationsfri upphängning. Priset för ett
lysrör är dock avsevärt högre än för en
glödlampa, trots att en väsentlig prissänkning ägt
rum under de senaste åren. Priset var sålunda
1943 51 kr. och är nu nere i 12 kr. En
ytterligare sänkning torde kunna väntas.
Lysrörsarmaturen är också avsevärt dyrare än
glödlamps-armaturen.
Det är praktiskt taget omöjligt att uppnå samma
belysningsresultat med glödlampor som med
lysrör och det är därför svårt att åstadkomma en
rent vetenskaplig jämförelse. I brist på denna
så visar en praktisk erfarenhet, att lysrören är
längre tända än motsvarande glödlampsbelysning.
Den irriterande brytningen mellan det infallande
dagsljuset och det rödaktiga glödlampsljuset har
upphört, vilket för med sig, att lysrören få brinna
längre varje dag.
Vid ett strömpris av 2—6 öre/kWh blir summan
av lamp- och strömkostnader lika för lysrör och
glödlampor. Med avskrivning av armaturen
varierar värdet mellan 5 och 15 öre/kWh. Vid högre
strömpris blir lysröret mera ekonomiskt.
Skillnaden i pris mellan dessa två ljuskällor är så liten,
att det är andra faktorer, såsom belysningstek-
niska egenskaper och praktisk lämplighet, som
blir avgörande.
Lysröret är i hög grad okänsligt för
spänningsvariationer. Detta är en utomordentlig fördel
gentemot glödlampan, vilken som bekant är
synnerligen känslig härför. En glödlampas livslängd
sjunker avsevärt för en liten överspänning. Vidare
utvecklar lysröret mycket litet värme, vilket alltid
är en stor fördel i arbetslokaler. För
underbelysning av genomlysningsbord och pulpeter för
bearbetning exempelvis av film har glödlampornas
värmeutveckling orsakat svårigheter, som nu helt
elimineras av lysröret.
Fig. 1 är en illustration till bländningens
problem. Bländningen kan definieras som skillnaden
mellan två ljusintryck. När denna skillnad
överstiger ett visst värde irriteras ögat. Figuren visar
ett genomlysningsbord, där en viss montering av
film förekommer. Tidigare belystes glasskivan
endast underifrån av i lådan placerade
glödlampor. De som arbetade här klagade över värk i
ögonen men ljuset kunde inte minskas. Genom att
även belysa bordet uppifrån med en ljuskälla,
som var placerad under skärmen, blev emellertid
skillnaden mellan det ljusintryck, som kom från
den underifrån belysta glasskivan och från den
belysta bordsskivan så liten, att all bländning
försvann.
I ett handsätteri är en punktbelysning,
exempelvis en globarmatur, allt annat än idealisk. Det
koncentrerade ljuset ger nämligen i en kast en
mängd reflexer, som försvårar arbetet. Vidare blir
arbetsplatsen ojämnt belyst. Rätt under
armaturen blir belysningen tillräcklig, men endast ett
litet stycke därifrån sjunker den avsevärt. En
bättre belysning får man, om man använder en
stor lysande yta, exempelvis en stor opalglasskiva
belyst ovanifrån eller en plåtskärm, som belyses
Fig. 3. Handsätteri med regaler placerade med ryggarna
mot varandra; tvärs över varje regalpar har ett lysrör
placerats som tjänstgör både som plats- och allmänbelysning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
