Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 7 december 1946 - Problem vid uppförande av byggnader för grafisk industri. Belysningsproblem, av Lennart Nytelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1284
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. A. Sätteri med både plats- och allmänbelysning.
underifrån av dolda glödlampor. En sådan
"stor-ytig" armatur blir dyrbar i anskaffning och
oekonomisk i drift. Till dess ovedersägliga förtjänster
hör dock, att den ger ett mycket behagligt ljus.
Fig. 2—4 visar några olika typer av belysning för
sätterier.
Lysröret är i sig självt en relativt stor lysande
yta med en ljustäthet, som är så låg, att det
åtminstone under gynnsamma omständigheter inte
bländar. Belysningen blir jämn och vid lämplig
placering av lysröret stark nog, för att även de
minsta typgraderna skall kunna läsas utan
ansträngning. Reflexerna från de blanka
metallytorna på typerna i kasten minskas avsevärt och
belysningen är stark nog även för de kaster och
skepp, som placerats i regaler.
Tryckeriet har i huvudsak samma krav som
sätteriet på belysningen. För tryckeriet kommer som
första villkor, att ljuset bör vara sådant, att
färgerna kan bedömas riktigt. För placeringen
gäller, att avläggningen bör erhålla en tillräckligt
stark och jämn belysning. Även iläggningen måste
ha en belysning, så att arken noggrant kan
kontrolleras. Samma ljuskälla skall även kunna
belysa däckeln. Så varierande som
lokalförhållandena kan vara och med den mängd av olika
presstyper man har att räkna med, är det
omöjligt att dra upp några generella riktlinjer för
placering av ljuskällorna.
Hur belysningen för en tvåturspress med
stapel-avläggare i ett fall lösts visar fig. 5. Ett rör har
placerats över iläggningsbordet. Placeringen av
de bägge rören vid avläggningen har bestämts av
sprutapparaten. Lysrören sitter på ömse sidor om
denna för att det inte skall bli någon skugga på
det tryckta arket. För revidering av satsen har vid
en press ett lysrör med skärm monterats under
iläggningsbordet med utomordentligt resultat.
I formatpåläggningen har man tidigare varit
hänvisad till belysning med rörliga pendlar, vilket
har vissa nackdelar. En pendel ger en tillräcklig
belysning endast på ett koncentrerat område,
varför de ständigt måste flyttas, vilket medför dels
att ögat måste ställa om sig för olika ljusintryck
och dels att pendlarna slites ut. I
formatpåläggningen har lysrören sin givna användning (fig. 6).
Ljusflödet från lysrör liksom från glödlampor
pulserar, om ljuskällorna matas med växelström.
Framför allt vid lysrörsbelysning är det
märkbart. Ett kugghjul, som roterar med ett visst
varvtal synes stå still eller går kanske sakta
bakåt. En penna, som hastigt föres fram och
tillbaka, förefaller stå still. Man vänjer sig snart
vid dessa fenomen. När det gäller rörliga
maskindelar, bör man tänka på den olycksfallsrisk, som
kan föreligga. Denna flimring kan minskas genom
att man växelvis fördelar lamporna på olika
faser eller fasvrider dem i förhållande till
varandra.
Ett problem, som diskuterats minst lika mycket
inom den grafiska industrin som på andra håll,
är valet mellan enbart allmänbelysning eller
allmänbelysning pius platsbelysning. Med enbart
allmänbelysning blir arbetsplatsen jämnt belyst och
ögat behöver icke ställas om från en ljusare ar-
Fig. 5. Belysning för tvåturspress med stapelavlåggare.
Fig. 6. Belysning i formatpålåggning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
