Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 7 december 1946 - Problem vid uppförande av byggnader för grafisk industri. Belysningsproblem, av Lennart Nytelius - Problem vid uppförande av byggnader för grafisk industri. Diskussion, av Åke Wahlberg, Lennart Nytelius, O Persson, Anders Tengbom, Karl J Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 december 1946 1285
Fig. 7. Belysning för
rad-gjut ning s maskin.
Fig. 8. Belysning för
Monotype skrivmaskin.
betsplats till en mörkare omgivning och därmed
tröttas. Rent ekonomiskt med hänsyn till
anläggnings- och underhållskostnader är givetvis en
allmänbelysning, som helt eliminerar
platsbelysningen, fördelaktig. I åtskilliga fall kan en
platsbelysning icke undvikas. I ett maskinsätteri måste
sålunda både radgjutningsmaskiner och Monotype
skriv- och gjutmaskiner ha platsbelysning.
Belysningen på en radgjutningsmaskin bör bestå
av två ljuspunkter (se fig. 7), den ena för
samlaren och manuskriptet och den andra för
avlägg-ningen. Båda ljuspunkterna försedda med
reflektorer, som kan ställas i olika riktningar och —
vilket är mycket fördelaktigt vid justeringar —
utdragbara. De elektriska ledningarna är
placerade inom den skyddskåpa, som synes på bilden,
och upprullade på var sin fjäderspända rulle.
Samma armatur har använts vid Monotype
skrivmaskiner (fig. 8). Reflektorn är här något
större. De vibrationer, som uppstår i
skrivmaskinen, gör, att 24 V lampor lämpligen bör användas.
För Monotype gjutmaskin är en vanlig pendel
mycket lämplig.
På Esselte klichéanstalt pågår i samarbete med
AB Lumalampan vissa undersökningar över
lysrörets användbarhet inom reproduktionsområdet.
Fig. 9 visar ett montage av lysrör för belysning av
transparenta original. Resultatet utav dessa
undersökningar har publicerats i T. Ljuskultur 1946
h. 2.
Diskussion
Bergsingenjör Äke Wahlberg, Sverige: Vet ingenjör
Ny-telius om man har fått fram vibrationsbeständiga lysrör?
Civilingenjör Nyteltus: Lysrören är föga känsliga för
vibrationer.
Civilingenjör O persson, Sverige: Arkitekt Tengbom
nämnde att ett lämpligt pelaravstånd skulle vara 5l/2 m,
en uppgift som jag ställer mig ganska tvivlande till. Fem
meters avstånd är mycket vanligt i hus som är ca 10—20
år gamla, ett förhållande som vållat många svårigheter
när man övergått till de större pressformat som blivit
alltmer vanliga.
Ett pelaravstånd på 5 m torde därför vara mycket
olyckligt. En dansk ingenjör som reste omkring vid olika
företag i landet, har kommit till det resultatet att ett
pelaravstånd på 7 m skulle vara idealet.
Arkitekt Tengbom: Vid Åhlén & Åkerlund har man
emellertid kommit till detta, som överingenjör Bergström kan
nämna.
Överingenjör Bergström: I vårt hus är pelaravståndet
givetvis en kompromiss. Det genomsnittliga pelaravståndet
bör väl vara 5,5—6 m, vilket framkommit efter
undersökning vid olika tryckerier här i landet, och särskilt med
tanke på de offsetpressar som förekommer hos oss, detta
under förutsättning att man sätter upp pressen vid ena
pelaren och använder utrymmet i den mörka delen bakom
till upplag.
Fig. 9. Montage av ljuslåda med lysrör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
