Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 7 december 1946 - Statens Organisationsnämnds verksamhet, av r - Samordning av den statliga provningsverksamheten, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1286
TEKNISK TIDSKRIFT
Statens Organisationsnämnds verksamhet. 1 novembei
1940 tillsattes Besparingsberedningen inom
Finansdepartementet, vilken hade till uppgift att verka som ett
sammanhållande organ för besparingsarbeten inom
statsförvaltningen. I sitt slututlåtande den 27 februari 1943 framhöll
beredningen att dess arbete lett till icke oväsentliga
besparingar. Beredningen underströk dessutom vikten av att
det påbörjade rationaliseringsarbetet fullföljdes. Det
fortsatta arbetet borde enligt beredningens uppfattning stå
under ledning av ett gemensamt organ, en organisationsnämnd.
Enligt beredningen skulle denna nämnd erhålla även
andra uppgifter än den att i rationaliseringssyfte
genomarbeta samtliga civila och militära områden. Den skulle
sålunda följa den allmänna utvecklingen på såväl
kontorsorganisationens som den tekniska organisationens område
och utgöra en permanent rådgörande instans i
organisationsfrågor för de statliga myndigheterna.
Även överbefälhavaren tog upp frågan om
rationaliseringen av arbetet och framhöll att åtskilligt säkerligen
skulle kunna vinnas genom en rationell granskning även
av försvarsväsendets många organisationer och de där
rådande arbetsförhållandena.
På förslag av finansministern, som biträdde
Besparingsberedningens uttalanden, inrättades Statens
Organisationsnämnd fr.o.m. den 1 januari 1944.
Enligt nämndens instruktion åligger det denna bl.a. att
planlägga och i samverkan med vederbörande verk utföra
organisationsundersökningar i statliga förvaltningsgrenar,
att anordna utbildning av deltagare i sådana
undersökningar och att tillhandagå statsmyndigheterna med råd och
upplysningar i frågor som faller inom nämndens
verksamhetsområde. De utredningar, soin avser
försvarsväsendet, bedrivs under nämnden av en särskild kommitté,
Försvarets Centrala Organisationskommitté.
Vid sina undersökningar på det kontorsorganisatoriska
området går nämnden till väga på så sätt att den
personal, som berörs av undersökningen, får lämna skriftlig
uppgift om sitt arbete. I denna arbetsredogörelse lämnas
en översikt och en beskrivning av de arbeten som det är
fråga om. Dessutom uppmanas personalen att i samband
med arbetsredogörelsen lägga fram de förslag till
förbättringar som den anser önskvärda, över huvud taget lägger
nämnden stor vikt vid att komma i kontakt med de
anställda, vilka har kommit med åtskilliga synnerligen
värdefulla uppslag.
I vissa fall arbetar Organisationsnämnden också med
personal, som ställts till förfogande av de olika verken. Innan
de börjar sitt arbete, får dessa tjänstemän genomgå en
kortare kurs vid nämnden. Dessa kurser omfattar såväl
föreläsningar om modern kontorsorganisation och
metoderna för organisationsundersökningar som besök vid olika
företag för studiet av kontorsmaskiner, kontorsutrustning,
arbetsmetoder m.m.
Erfarenheten visar att det i synnerhet är i vissa punkter
som förbättringsarbetet kan sättas in.
Arbetsfördelningen kan ofta förbättras, så att det mera
rutinmässiga arbetet överlåts på mindre kvalificerad och
mindre avlönad personal. Dessutom visar det sig inte så
sällan att ansvarsfördelningen mellan olika instanser i ett
verk är mindre lämpligt avvägd. Många gånger kan stora
fördelar ernås i fråga om arbetsfördelningen genom att
bättre disponera arbetslokalerna, genom borttagande av
väggar och genomförande av andra ur kostnadssynpunkt
relativt obetydliga förändringar i de lokala förhållandena
Även en förbättring av möbelutrustningen kan ge
möjlighet till avsevärda besparingar i arbetstid.
Vissa slags arbeten kan med fördel centraliseras, t.ex.
maskinskrivning, räknearbete, statistik, bokföring och
kassagöromål. Centraliseringen medger användandet av
arbetsbesparande maskiner i större utsträckning och den
ökar dessutom ofta skickligheten hos personalen. I
allmänhet följer med centraliseringen även en minskning av
personalbehovet samt bättre hushållning med personal, hjälp-
medel för arbetet och material. Som en följd av
centraliseringen i fråga om diarieföring och registrering av
handlingar kan ofta stora besparingar uppnås genom att införa
modernare arbetsmetoder och framför allt genom att
begränsa detta slags arbete. Även olika slags
bokföringsarbeten, såsom personal- och avlöningsbokföring m.m., kan
förenklas och mekaniseras. Över huvud taget används det
alldeles för litet tids- och arbetsbesparande maskiner inom
statsförvaltningen.
Ej sällan utförs revisions-, gransknings- och
kontrollarbetet alltför noggrant i förhållande till vikten av vad som
kontrolleras. Genom införandet av stickprovsgranskning
och uppdelning av granskningsmaterialet i olika klasser
kan detta slag av arbete avsevärt förenklas. De blanketter,
som används, är ofta mindre tidsenliga och opraktiskt
utformade. Ofta visar det sig att man med fördel kan
använda formulärskrivelser, varigenom besparingar i tid och
arbete kan uppnås (Departement o. Nämnder 1946 h. 19).
r
Samordning av den statliga provningsverksamheten.
På uppdrag av regeringen har f. byrådirektören N Royen
framlagt ett förslag till den statliga
provningsverksamhetens organisation. Enligt de av handelsministern lämnade
direktiven gällde det i första hand att undersöka, hur
klara gränser skall dras mellan de olika anstalternas
verksamhetsområden.
Den undersökning, som utfördes för att utröna hur
verksamheten för närvarande är ordnad, visade att
rutinprovning (dvs. provningar, som kan utföras enligt vissa regler
eller normer) av samma slag utförts vid ett stort antal
anstalter eller laboratorier. Antalet statliga anstalter för
provning av hållfasthet uppgår sålunda till 15, kemiska
analyser 22, oljor och fetter 10, impregneringsmedel 8,
färger 7, textilier 11 osv. Dessutom förekommer det i fråga
om rutinprovningarna en viss konkurrens mellan å ena
sidan provningsanstalterna och å den andra sidan
laboratorierna vid forskningsinstituten, vid en del
undervisningsanstalter samt vid vissa ämbetsverk och förvaltningar,
vilkas verksamhet egentligen inte ligger på
provningsområdet. Dessutom varierar arvodestaxorna.
För att någon rationalisering av provningsverksamheten
skall kunna äga rum, föreslås en uppdelning av
provningsobjekten på olika anstalter och laboratorier och
offentlig auktorisation för dessa anstalter att utföra dylika
provningar. Dessutom bör en särskild förordning utfärdas om
tekniska leverans- och kontrollprovningar och slutligen
bör enligt förslaget en inspektör för den statliga
provningsverksamheten tillsättas.
Förordningen är avsedd att gälla inte bara vid leveranser
till staten, utan även vid leveranser till företag och
anläggningar för vilka statsbidrag erhållits.
Som bekant är det för närvarande endast de officiella
provningsanstalterna i Stockholm och Göteborg som
sysslar med rutinprovningar. Därför föreslås inrättandet av tre
nva provningsanstalter, vilka bör vara förlagda så att de
så jämnt som möjligt täcker landets olika delar. De nya
anstalterna skulle sålunda förläggas till de tekniska
läroverken i Luleå, Härnösand och Malmö. Dessa är nämligen
utrustade med lämpliga laboratorier, och där finns också
tillgång till tekniskt utbildade lärare, som skulle kunna
leda provningarna. De nya anstalterna bör i tekniskt
hänseende underställas Statens Provningsanstalt såsom
rådgivande och kontrollerande myndighet.
Den föreslagne inspektören för den statliga
provningsverksamheten skulle icke blott leda samarbetet mellan
provningsanstalterna utan också fungera som instans för
avgivande av yttranden i frågor av provningsteknisk art,
anskaffning av dyrbarare provningsmaskiner, taxefrågor m.m.
Slutligen föreslås, att det vid Statens Provningsanstalt
inrättas några tjänster i mellangraderna för att bereda den
tekniska personalen större möjligheter till befordran
(Departement o. Nämnder 1946 h. 19). r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
