Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 50. 14 december 1946 - Mikrostrukturen hos mjukt stål, deformerat vid hög temperatur, av Axel Hultgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1296
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Stål 3, hastigt deformerat vid 825°, genast kylt i
kallt vatten (upphöjda och nedsänkta ådror). X 1 200.
Följande nya rön gjordes bl.a. Vid bockning vid
825—875° (under A3) av stål, som tidigare
innehöll eller var fritt från ådring, bildades nya ådror
i riklig mängd i alla de delar som deformerats
tillräckligt, såvida ej rekristallisation kom till
stånd (fig. 1). Partier med nybildad ådring
funnos därför i alla prov, som bockats inom detta
temperaturområde. Det visade sig, att
bocknings-hastigheten inverkade på ådringens utbildning:
vid hastig bockning lågo ådrorna tätare och
bildade varandra korsande system av, visserligen ej
räta, men i stort sett parallella linjer (fig. 1 och 2).
De ursprungliga korngränserna i ferriten
förblevo oförändrade vid ringa deformation men
ändrade form vid större deformationsgrad och framför
Fig. 5. Stål 3, kylt från 925° i 50° varmt vatten (f.d.
auste-nit- och ferritkorngränser). X 400.
Fig. i. Stål 1, hastigt deformerat vid 850°, rekristalliserat
(rödskörhetsspricka). y^300.
allt vid långsam bockning: de anpassade sig efter
de bildade ådrorna, så att de i ytterlighetsfallet
icke längre kunde skiljas från dessa (fig. 1).
Om efter sådan deformation vid hög temperatur
under Aa provet omedelbart kyles i kallt vatten
visar det sig, att en stor del av ådrorna i den
etsade sektionen utgöra i förhållande till ferritens yta
nedsänkta smala fåror eller rännor, medan
ådrorna eljest, och i vanliga fall belt och hållet, bilda
smala upphöjda åsar (fig. 3).
Om man sammanställer dessa rön med tidigare
gjorda iakttagelser av Hanemann och
medarbetare, som beröra strukturen hos kallbearbetad
ferrit, samt sådan ferrit, som efter
kallbearbetningen upphettats, dock utan att rekristallisera.
ledes man till följande tentativa slutsatser.
Vid lägre temperaturer sker ferritens plastiska
deformation på känt sätt genom glidning utefter
ett begränsat antal system av talrika med
varandra parallella plan inom varje enskilt korn.
Dessa glidplan framträda i etsad sektion som
nedsänkta ådror, fast de icke bruka kallas så.
Upphettas den kallbearbetade ferriten till ca 300°
och högre temperaturer uppträda i de nedsänkta
ådrorna allt flera och längre stycken av
upphöjda ådror.
Sker deformationen vid högre temperaturer, ej
allt för långt under A3, t.ex. vid 825—875° vid
mycket låg kolhalt, framkallas en uppdelning av
de enskilda ferritkornen i mindre enheter,
delkorn, som ha mindre regelbunden form och icke
plana gränsytor, vilka i den etsade sektionen bilda
ett nätverk av ådror. Ju långsammare
deformationen sker, desto oregelbundnare blir nätverket.
Vid hastig deformation uppstår ett mellanting
mellan ett dylikt nätverk och de efter
kallbearbetning framträdande, varandra korsande glid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
