Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 50. 14 december 1946 - IVA:s högtidssammankomst, av Mm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 december 1946
1315
källor gå som bottenkraftstation och därför ha en
utnytt-ningsfaktor av 90 %. En omräkning med hänsyn härtill
visar att en urankostnad av 40 kr/kg motsvarar ca 12 kr/t
kol, 160 kr/kg 19 kr/t och 400 kr/kg 29 kr/t. Det
sistnämnda kolpriset motsvarar ungefär det nuvarande i USA
medan världspriset på ren uran före kriget endast var 20
kr/kg. Det är således knappast driftkostnaden utan det
oerhörda kapitalbehovet som kommer att verka prohibitivt
vid alltför högt uranpris. Man binder inte gärna
jättekapital för decennier om andra vägar är framkomliga.
Flera omständigheter begränsar också användningen,
framför allt den ringa tillgången på brytvärdig uran. Före
kriget bröts ca 1000 t/år vilkas energiinnehåll av U 235
motsvarar ca 20 Mt kol (världens årsbehov av bränsle
motsvarar emellertid 2 500 Mt kol). Ökas efterfrågan på
uran måste fattigare malmer tillgripas och priset stiger.
Om det vore möjligt att tillgodogöra hela spaltningsenergin
i den naturliga uranen, skulle läget bli väsentligt
gynnsammare, men hittills har man inte lyckats med detta
även om vissa teoretiska möjligheter kanske föreligger.
Sannolikt kommer därför atomkraften att reserveras för
områden fattiga på fossila bränslen och vattenkraft och
dit transportkostnaderna blir särskilt höga. Möjligt är att
atomenergin kommer att användas för fjärruppvärmning
från stora centraler, emedan detta problem tekniskt sett är
enklare, då temperaturen på milan och kylmediet kan
hållas lägre. Om det inte vore för skyddsproblemet och
uranmilans tyngd skulle atomkraften vara idealisk för
fordonsdrift. Atombilen torde därför vara en ren utopi, lättare
att tänka sig är atomdrift av stora fartyg och möjligen
stora segelflygplan, de senare för den farliga strålningens
skull bogserade av obemannade fjärrstyrda plan med
atomkraftmotor.
Att gå över uran är för närvarande den enda kända
metoden, även om teoretiskt andra vägar ligger öppna. Som
tänkbar möjlighet nämnde talaren polonium eller någon
annan konstgjord transuran om denna genom lämplig
kedjereaktion kunde erhållas i större mängd ur stabilare
element. Polonium har en halveringstid av 140 dagar och
är a-strålande. Det skulle därför kunna användas direkt
utan rigorösa skyddsåtgärder även i värmemotorer för
fordon. Tills vidare är dock detta en ren spekulation.
Billiga isotoper kan framställas som biprodukter i
milorna. Då dessa säkerligen kommer att spela en mycket stor
roll för medicinen, biologin och kemin liksom för
vetenskapens utveckling i allmänhet är det möjligt, att detta
område åtminstone till en början kommer att få större
betydelse än den egentliga energiproduktionen, ehuru
detta problem genom sina stora mått kommit i
förgrunden. Under alla omständigheter kommer kärnfysiken och
dess tillämpningar att dominera de närmaste årtiondenas
vetenskapliga och tekniska utveckling. Utan särskilt
utbildade forskare och lämpligt utrustade universitet,
högskolor och vetenskapliga institut kan vi emellertid inte
tillgodogöra oss de resultat, som kan komma oss till del
utifrån, ännu mindre lämna egna bidrag till utvecklingen,
framhöll talaren till sist.
Härefter utdelade kronprinsen av akademin beslutade
hederstecken. Akademins plakett överlämnades till
generalkonsul Axel Axrson Johnson under uttalande av
uppskattning av hans framgångsrika tillämpning inom svensk
industri av den teknisk-vetenskapliga forskningens resultat
på många fält samt för i storslagen handling visat intresse
för akademins strävanden.
överstelöjtnant Ernst Bredberg, som i 26 år tjänstgjort
som IVA:s direktörsassistent och efter uppnådd
pensionsålder nu avgått ur tjänst, erhöll akademins tackjetong i
guld för en med utomordentligt intresse och stor
samvets-grannhet utförd gärning. Samtidigt överlämnades
Patriotiska Sällskapets guldmedalj i första storleken till
civilingenjör Hjalmar Ekberg, som i 25 år varit akademins
bibliotekarie och därvid verkat som föregångare till den
moderna litteraturtjänsten.
Akademins guldmedalj tilldelades fyra forskare och
tekniker, nämligen disponent Josef Berglund, Ludvika,
civilingenjör Erland Bratt, Göteborg, disponent Axel G
Johansson, Nälden, och överingenjör Emil Löf, Stockholm.
Disponent Berglund har löst frågan om vårt lands
försörjning med volfram. När Berglund år 1935 började
brytningen vid scheelitfyndigheten i Yxsjön, ställdes han inför
mycket svårlösta problem särskilt i fråga om anrikningen.
Genom hans ihärdiga och målmedvetna arbete nådde
produktionen redan vid andra världskrigets början sådan
omfattning, att landets försörjning med volfram var säkrad.
Disponent Berglunds arbete kan betraktas som en
sällsynt kombination av framgångsrik teknisk-vetenskaplig
forskning och vidsynta teknisk-ekonomiska insatser.
Civilingenjör Bratt har gjort en genialisk och
betydelsefull uppfinning av ett nytt pressförband för
tryckoljemon-tering (Tekn. T. 1943 s. M 117). Inpressas vätska (olja) av
så högt tryck mellan pressytorna, att den metalliska
beröringen mellan ytorna minskas helt eller delvis, kan
delarna lätt förskjutas i förhållande till varandra för
åstadkommande eller åtskiljande av pressförbanden. På denna
metod har sedan grundats en konstruktion för
axelkoppling. Förfarandet har tillämpats med gott resultat vid
montering och demontering av stora rullager och för koppling
av propelleraxlar, upp till 475 mm diameter. Erfarenheter
med denna tryckoljemetod föreligger även vid en hel del
valsverk och fabriker.
Disponent Johansson har under de senaste tjugo åren
utfört ett framgångsrikt arbete, vad det gäller
konstruktion av maskiner för barkning av timmer och massaved
och för lösning av problemet om nyttiggörande av barken,
vilken motsvarar en kubikmassa av 10 % av den uttagna
vedens. De gamla knivbarkningsmaskinernas ersättande med
barktrummor ger en besparing i råvara av bortåt 7 à 8 \%,
men barken blir starkt uppblött och därigenom omöjlig att
förbränna. Johansson har lyckats lösa problemet dels
genom att konstruera en barkpress, som gör det möjligt att
åstadkomma en torrhalt av barken ända upp till 43 % och
dels genom konstruktion av en för bark lämplig
torkapparat. Därigenom har barken från att förut ha varit
enbart till skada och besvär numera blivit ett värdefullt
bränsle.
Ingenjör Löf har gjort nykonstruktioner och
förbättringar av praktiskt taget samtliga inom ett sågverk
förekommande maskiner. På grundval av dessa förbättringar har
sågverksmaskineriets kapacitet successivt kunnat
mångdubblas. Hans konstruktioner är fortfarande
grundläggande för de maskiner, som används inom samtliga moderna
sågverk såväl i vårt land som inom övriga Europa,
särskilt i Finland, Ryssland och Polen.
Sammankomsten avslutades med ett föredrag av
professor Ivar Tengbom om den store arkitekten och
banbrytaren I G Clason (1856-—1930), över vilken akademin i år
låtit prägla sin minnesmedalj. Icke ofta vinner en
människa redan i unga år sådan auktoritet som Isak Gustaf
Clason — och lyckas bevara den, framhöll tal. i en livfull
och personligt präglad levnadsteckning. Hans särställning
bland kolleger och konkurrenter var så självklar, att han
kallades Gud Fader eller Sankt Clason, ett skämt med
mycket allvar i.
Han blev först ingenjör i mekanikfacket vid KTH innan
han studerade byggnadsteknik och konst, vilket säkert
bidragit till hans fördomsfria och sakliga inställning till
material och konstruktion. Han hävdade starkt de
naturliga och äkta svenska materialens företräden framför gips
och puts och "smycken över hela kroppen". Clason blev
snart en man som man lyssnade till.
Om hans verk som husbyggare finns inga delade
meningar. Men även som lärare, ämbetsman och utredare har han
satt starka spår. överallt har han städat rent och ordnat
upp, röjt vägar och satt nya mål. När han i dag hyllas
av ingenjörsvetenskapens företrädare vittnar detta om
spännvidden av hans ingenium, slutade talaren. Mm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
