Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 21 december 1946 - Överblick över svenskt skeppsbyggeri, av Hilding Nielsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 december 1946
1319
de mindre varven är reparationsverksamheten
den väsentliga delen av rörelsen.
Vid nedanstående redogörelse för den svenska
varvsindustrin som den nu är beröres ej den del,
som omfattar företag sysselsatta med byggandet
av träfartyg exempelvis fiskebåtar, lustjakter och
motorbåtar. Ej heller komma örlogsvarven att
beröras, emedan skeppsbyggeri där ej bedrives i
större skala, däremot en omfattande reparations-,
utrustnings- och förrådsverksamhet. Sveriges
större varv, varmed avses de, som sysselsätta mer
än 100 arbetare, äro 15 stycken. De hade år 1944
ett sammanlagt arbelareantal av 14 700 man. Det
kan kanske vara intressant att nämna, att samma
år till Sveriges Verkstadsförening anslutna
företag, omfattande så gott som alla företag inom den
mekaniska verkstadsindustrin, voro 750 med ett
totalt arbetareantal av ca 120 000 man. I
varvsindustrin sysselsättes sålunda 12 % a
verkstadsindustrins arbetare. På kartan, fig. 8, visas var de
olika varven äro belägna samt lämnas en del upp
-gifter om varvens resurser. Cirklarnas ytor äro
proportionella mot antalet arbetare, sysselsatta
år 1944 vid varven. Om man går norrifrån
utefter västkusten, så kommer man först till
Marstrand, där ett mindre varv, Marstrands
Mekaniska Verkstad, är beläget. Här bygges
huvudsakligen mindre fartyg och utföres
reparationsarbeten på kustbåtar o.d. Varvet sysselsatte år 1944
133 arbetare och har en bädd. Nästa plats för
varvsindustri är Göteborg. I Göteborg och dess
närhet ligga fyra varv, nämligen Eriksberg,
Götaverken, Lindholmen och Lödöse. De disponera
tillsammans 17 bäddar, 6 flytdockor och en
torrdocka. Totala antalet arbetare år 1944 var 7 668,
dvs. mer än hälften av de 15 varvens totala
arbetareantal. Forsätter man söderut, kommer man
till Hälsingborg, där Hälsingborgs Varf är
beläget. Detta varv har en bädd och två torrdockor.
1 rlYTDOCKTX 2 tohhoockTo*
Fig. 8. Sveriges viktigaste varvsindustriorter.
Det sysselsatte år 1944 519 arbetare. Något längre
söderut, i Landskrona, ligger öresundsvarvet,
som har fyra bäddar, en torrdocka och en
flyt-docka. Här sysselsattes år 1944 927 arbetare. I
Malmö ligger Kockums, som disponerar eller
snarare inom kort kommer att disponera sju bäddar.
Varvet har två torrdockor och sysselsatte år 1944
2 972 man. Nästa varv utefter kustlinjen är
Sölvesborgs Varv i Sölvesborg. Det har två bäddar
och en torrdocka och hade 1944 284 arbetare. På
ostkusten vid Kalmarsund ligger Kalmar Varv,
som har två bäddar. Här voro under år 1944 151
arbetare sysselsatta. Längre i norr ligger
Oskarshamns Varv med två bäddar och en torrdocka.
Antalet arbetare år 1944 var 793. Norr om
Oskarshamn finnas inga större varv förrän man
kommer till Stockholm, där fyra varv äro
belägna, nämligen Ekensbergs Varv, Finnboda Varf,
Hammarby verken och Lidingö Nya Warv och
Werkstäder. Det sistnämnda varvet sysselsatte
år 1944 mindre än 100 man och är därför ej med
bland de femton, men har räknats in bland
Stockholmsvarven för fullständighetens skull.
Stockholmsvarven ha tillsammans nio bäddar och
disponera fyra torrdockor och tre flytdockor. År
1944 sysselsatte dessa varv 1 088 man. Stockholm
har fyra torrdockor, vilka tillhöra staten, men
två av dem arrenderas av Finnboda och en
användes av Finnboda från fall till fall. Norr om
Stockholm finns endast ett större varv, nämligen
Gävle Varv, som år 1944 sysselsatte 248 män.
Detta har en bädd. Om man adderar de siffror
som nämnts, så finner man att de 15 varven,
alltså Lidingö Warv oräknat, tillsammans ha 43
bäddar, 12 torrdockor och 10 flytdockor.
I det föregående har ej sagts något om storleken
av bäddar och dockor, därför att det redan
förekommit alltför mycket siffror, men för
fullständighetens skull visas i tabell 1 approximativa
klumpsifffror för de olika platserna. Av siffrorna
framgår att Göteborg har de största resurserna
såväl i fråga om byggnadskapacitet som vad det
gäller torrsättningsmöjligheter och arbetareantal.
När man talar om varvsindustrins kapacitet så
får man givetvis ej glömma att fartygen även
behöva maskiner. Som framgår av det föregående
synes tendensen vara att nästan uteslutande bygga
motorfartyg. Som regel tillverkas motorerna vid
varven, men motortillverkningen är koncentrerad
till tre av dem, nämligen Eriksberg, Götaverken
och Kockum. Dessa tre varv ha synnerligen
förnämliga motorverkstäder och förse icke endast
sig själva utan även i viss mån de andra varven
med molormaskinerier. Det första varv, som
började tillverka motorer, är Götaverken, som år 1915
förvärvade licens från Burmeister & Wain.
Sedermera skaffade sig såväl Eriksberg som Kockum
licenser för motortillverkning, Eriksberg från
Burmeister & Wain och Kockum från MAN.
Götaverken har under senaste tiden övergått att till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
