Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 21 december 1946 - Överblick över svenskt skeppsbyggeri, av Hilding Nielsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 december 1946
1321
tydelse men bidra att hjälpa varven över
lågkonjunkturperioder. För skeppsbyggeriet sysselsätta
varven många olika yrkesgrupper men det är få
av dem som arbeta helt utan hjälp utifrån.
Härvid bortses från tillverkning av sådant material
som valsverksprodukter, större smiden och
stålgjutgods, ankarspel, styrmaskiner och vinschar
samt övrig utrustning och avses målning,
elektrisk installation, riggarbeten, möbeltillverkning
och tapetsering. Många varv lata utföra dylika
arbeten av underleverantörer, som få ha sitt folk
på varvet och verkställa beställningarna på
entreprenad. Så är särskilt fallet i de större städerna,
där speciella firmor finnas, som åta sig dylika
arbeten. Varv på mindre platser ha inte samma
möjligheter, emedan firmor, som skulle ha
tillräcklig kapacitet, ej kunna finna annan
sysselsättning, när varven ej begagna dem. Så är fallet
exempelvis i Landskrona, där vi normalt utföra
all målning, riggning, elinstallation och
möbelinredning själva. Dessa förhållanden beröras,
därför att de äro av stor betydelse vid bedömande av
varvens kapacitet med arbetareantalet som
utgångspunkt och därför kunna vara av intresse.
Det finns ju exempelvis i Holland varv, som
praktiskt taget endast utföra skrovarbetet och låta
entreprenörer göra allt det övriga, såsom
maskininstallation, inredning etc.
Den svenska varvsindustrin är liksom så gott
som all annan skeppsbyggnadsindustri en
nyckelindustri. Det har beräknats, att för ett
handelsfartyg ca 40—50 % av anskaffningsvärdet utgår
i arbetslön inom sådana industrier, som leverera
material och detaljer av olika slag till varven.
Procenttalet är givetvis avhängigt av vad nyss
nämnts om hur mycket varven lämna ut på
entreprenad, men medeltalet ligger nog mellan de
beräknade siffrorna. Man torde om svenskt
skeppsbyggeri kunna säga, att en stor del av dessa
arbetslöner tillfaller svenska industrier. Visserligen
arbetar det svenska skeppsbyggeriet för
närvarande huvudsakligen med utländskt valsat
material på grund av i Sverige rådande koksbrist, men
under normala förhållanden komma vi
säkerligen att kunna få en väsentlig del av det
erforderliga stålmaterialet inom Sverige. Domnarfvet har
nyligen utbyggts och kommer att kunna utöka
sin produktion i hög grad. I övrigt är den svenska
industrin väl rustad för leveranser till varven.
Sålunda kan nämnas ett sådant företag som Asea,
som tillverkar vinschar, ankarspel och
styrmaskiner samt elektriska motorer av alla slag för
fartygsändamål. Andra äro Motala Verkstad, som
tillverkar axlar och smide, Kohlswa, som
tillverkar stålgjutgods och smide och de Laval, som
tillverkar turbiner och separatorer, för att endast ta
med några exempel. Därtill komma fabrikanter
av dieselmotorer såsom Atlas-Diesel och Nydqvist
& Holm, vilka ha stora leveranser till varven.
Ytterligare en motorfabrikant är Karlstads Meka-
niska Werkstad, som nyligen upptagit
tillverkning av Götaverkens nya motortyp. Karlstad har
även en annan produkt av stort intresse för
skeppsbyggaren, nämligen propellrar med
vridbara blad. De ha med mycket gott resultat
provats på såväl små som stora fartyg. Propellrar
med vridbara blad ha säkerligen framtiden för
sig i samband med gasturbinens utveckling,
emedan man därigenom kan slippa ifrån
backturbinen och den komplikation av anläggningen,
som denna medför. En produkt av betydelse är
också SKF:s rullager för propelleraxelledningar,
som på senare tid monterats på en del fartyg och
nog ha sina fördelar, ehuru experterna ej äro
överens om dem. Man finner att nästan allt som
behövs för skeppsbyggeri tillverkas i Sverige. Vid
avspärrningen under kriget har detta varit av
stort värde men sannolikt kommer i framtiden
många artiklar att åter tas från utlandet, emedan
det ej kommer att löna sig att tillverka dem i
Sverige, när de stora specialfirmorna utomlands
kunna delta i konkurrensen. I detta sammanhang
förtjänar en synnerligen viktig institution, som
tillkommit på sista tiden, att omnämnas,
nämligen Statens Skeppsprovningsanstalt i Göteborg,
som började sin verksamhet år 1940. Den är så
välkänd, att någon närmare beskrivning ej
erfordras. Däremot kan framhållas, att genom dess
tillkomst det svenska skeppsbyggeriet blivit
oberoende av utlandet för utförande av modellförsök,
vilka numera ingå som ett obligatoriskt led vid
konstruktion av fartyg.
Skeppsprovningsanstal-ten har därför varit ovärderlig under den tid
avspärrningen varat. Att den fyller ett verkligt
behov framgår av det faktum, att den varit så
livligt sysselsatt för varvens räkning alltsedan sin
tillkomst, att rent forskningsarbete, för vilken
den är avsedd, endast i ringa utsträckning kunnat
bedrivas.
I det föregående har ej talats något nämnvärt
om skeppsbyggeriets produkter. Därför visas nu
några bilder av fartyg, byggda vid svenska varv
under den senaste tiden. Första fartyget, fig. 9,
Fig. 9. Motorskonaren ’Elsy".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
