Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 21 december 1946 - Elektriska hjälpmaskinerier på fartyg, av Jan Liljeblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1328
TEKNISK TIDSKRIFT
avlasta kompressorn kunna använda en
kortsluten motor. Fläktar och centrifugalpumpar, som
har med varvtalet kvadratiskt stigande moment,
erbjuder ej några större startsvårigheter. Däremot
önskas ju ofta en viss varvtalsreglering, men det
torde vara ostridigt, att behovet härav är
betydligt överdrivet, och att i många fall
varvtalsregleringen kunde ersättas med spjäll- eller
ventilreglering. Skulle detta ej vara lämpligt, får man
emellertid tillgripa polomkopplingsbara eller
eventuellt släpringade motorer med yttre
regleringsmotstånd. Antalet motorer av sistnämnda
typ blir emellertid på ett normalt
dieselmotorfartyg ganska ringa.
Vi kommer emellertid nu till däcksmaskineriet,
omfattande ankar- och förhalningsspel,
styrmaskineri samt vinschar och eventuellt kranar. Här
erfordras som bekant ofta en mycket noggrann
hastighetsreglering. För ankar- och
förhalningsspel skulle det dock förmodligen vara tillräckligt
att använda en släpringad motor, ehuru något
krypläge ej härvid kan erhållas vid låg belastning.
Med hänsyn till det alltmera framträdande
önskemålet från redarhåll att erhålla förbättrade
regleringsmöjligheter även till dessa spel, anser vi det
emellertid lämpligast att rekommendera
Leonard-reglering, dvs. att som spelmotor använda
en likströmsmotor, ansluten till en separat
omformare med släpringad drivmotor och
separat-matad likströmsgenerator. Varvtalsreglering kan
vid en dylik anordning ske med mycket enkla
apparater och på ett synnerligen fulländat sätt.
Genom den lugna och fullt kontinuerliga
regleringen blir påkänningen på maskineriet mindre,
och anordningen måste trots förefintligheten av
likströmsmaskiner anses besitta en mycket hög
driftsäkerhet. Utförandet blir dock helt naturligt
dyrare, men knappast mer än att merpriset väl
försvaras av de bättre regleringsegenskaperna.
Vad styrmaskineriet beträffar föreligger ju
redan nu på fartyg med likströmsnät en enligt min
mening fullt berättigad tendens till övergång till
Leonard-styrning. Styrmaskinen är ju för
fartygets säkerhet och manövrering av den allra
största betydelse, och här bör endast det bästa
tänkbara komma i fråga. Drifttiden är i synnerhet vid
sjögång förvånansvärt hög och vid användning av
kontaktorstyrda likströmsmotorer, såsom är
fallet på många likströmsfartyg, utsättes
kontakterna för en ganska kraftig förslitning. Någon
principiell skillnad föreligger sålunda ej beträffande
det lämpligaste styrmaskineriets utförande på
likströms- och växelströmsfartyg, då i båda
fallen Leonard-styrning bör användas.
I detta sammanhang vill jag gärna ta upp till
diskussion frågan om "sympatisk" eller direkt
styrning, och här förefaller det mig, som om
handelsmarinen varit allt för konservativ utan
giltiga skäl. Den sympatiska styrningen, som
karakteriseras av att ett visst läge på ratten mot-
svarar ett bestämt läge av rodret, är ett arv från
segelfartygens tid, då ratten var direkt mekaniskt
sammankopplad med rodret. Vid
elektromeka-niskt styrmaskineri blir emellertid den
erforderliga apparatutrustningen och kabelnätet betydligt
mera komplicerade, om sympatisk styrning
begäres, än om man kan nöja sig med
direktstyrning. I senare fallet består styrapparaten av
tvenne tryckknappar eller av en enkel omkopplare
med nolläge, och styrningen äger rum genom att
ställa omkopplaren i styrbord- eller babordläge,
tills roderskvallran visar att rodret intagit önskat
läge. På de fartyg, där detta system införts, har
det visat sig fungera till största belåtenhet, och
några svårigheter att efter någon övning styra
fartyget fullt ut lika väl som med sympatisk
styrning har ej visat sig föreligga.
Som ett alternativ till det elektromekaniska
styrmaskineriet kan emellertid även tänkas ett
elektrohydraulisk! utförande, som ju också
vunnit stor spridning och före kriget torde ha varit
den vanligaste typen. Maskineriet består av ett
kontinuerligt roterande pumpaggregat, vars olja
genom ventiler dirigeras till kolvar kopplade till
rodret. Som drivmotor kan naturligtvis en
kortsluten motor användas, i händelse att fartyget
har växelströmsnät. Ventilstyrningen har hittills
i allmänhet skett via hydrauliska s.k.
telemotor-ledningar, men ur säkerhets-, underhålls- och
andra synpunkter är det säkerligen förmånligare
att använda elektrisk styrning av ventilen. Ur
manöversynpunkt når man genom en dylik
anordning samma resultat som vid användning av
Leonard-omformare, nämligen att de strömmar,
som skall brytas och slutas varje gång rodrets
rörelsetillstånd skall ändras, endast uppgår till en
obetydlig bråkdel av den ström, som erfordras för
själva kraftalstringen. Ur rent mekanisk
synpunkt torde vid stora effekter det
elektrohydrau-liska systemet ha vissa fördelar.
Av däcksmaskineriet återstår nu endast last- och
lossningsanordningarna, dvs. vinschar eller
eventuellt kranar. Av alla fartygets maskiner kräver
dessa den största reglerbarheten. På hittills
utförda likströmsfartyg har dock denna
reglerbarhet i allmänhet ansetts kunna uppnås genom en
i sex hissnings- och sex firningslägen
kontrollerstyrd seriemotor, ehuru dock på senare tid även
Leonard-reglering kommit till användning. Någon
anledning att vid växelströmsfartyg använda
något annat maskineri än den Leonard-reglerade
likströmsmotorn förefinns ej. Visserligen är det
tänkbart att för fartygsvinschar använda och har
verkligen utförts speciella växelströmsmotorer,
men varken pris eller regleringsegtenskaper
motiverar ett dylikt val.
Om vi för ett ögonblick begränsar vår
jämförelse mellan växel- och likströmssystemen till
däcks-maskineriet, så finner vi alltså, att genom
införande av separata Leonard-omformare erhålles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
