Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 52. 28 december 1946 - Samhällsåtgärder för främjande av vattenförsörjning och avlopp, av Bengt Petrelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 december 19i 6
1351
Tabell 3. Jämförelse mellan verkliga vattenkostnader vid dels normalt beräknad, dels — under anläggningens första
användningstid — endast hälften så stor vattenförbrukning (förutsättningar som i tabell 1)
nad betydelse i jämförelse med de kostnader, som
orsakas av bebyggelsens utbredning ,
markbeskaffenheten och avståndet till vattentäkt och
recipient.
Det ordinarie bidragssystemet handhas av
Väg-och Vattenbyggnadsstyrelsen, som allt sedan
1930-talets arbetslöshetskriser i viss omfattning
sysslat med och även utfört dylika anläggningar.
För bidragsärendena och vad därmed
sammanhänger finns en särskild avdelning i styrelsen
och under den lyder en distriktsorganisation, soln
successivt är avsedd att utbyggas att omfatta en
distriktsingenjör med erforderlig biträdande
personal i vart och ett eller i varje fall i flertalet av
de 24 länen. Tills vidare omfattar
organisationen, som tillkom under förra året, endast ett
tiotal distriktsingenjörer, varför varje sådan som
regel har två eller flera län till
verksamhetsområde. På Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen och
dess distriktsingenjörer ankommer i första hand
att biträda bidragssökande kommuner,
samhällen och för ändamålet bildade samfälligheter i
anläggnings- och bidragsfrågor. Uppgörande av
förslag till anläggningarna ankommer på de
sökande, som härför anlita inom facket verksamma
konsulterande ingenjörer eller andra lämpliga
förslagsställare. Förslagen granskas av
distriktsingenjörerna och Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen, och styrelsen äger som villkor för
statsbidrag föreskriva huru anläggningen skall
utformas, vilken omfattning den skall ges,
huruvida för närliggande bebyggelseområden skall
utföras en gemensam anläggning eller flera
separata, och vilka framtida
utvidgningsmöjligheter, som skola tillgodoses etc. Dylika frågor
bedömas i tillämplig utsträckning på grundval av
generalplaneutredningar.
Statsbidragssystemet omfattar anläggningar från
småanläggningar om som regel minst fem
fastigheter och upp till anläggningar för
bebyggelseområden med flera tusental invånare;
principiellt kunna även städer erhålla bidrag, men för
egentliga stadsområden äro bidrag som regel
uteslutna, då det ju icke kan anses ekonomiskt be-
Ytvattentäkt i Grundvattentäkt på visst
samhällets närhet avstånd från samhället
Anläggningskostnad per person ......................................kr. 515 765
totalt ................................................kr. 515 000 765 000
Vattenförbrukning per person ........................................m3/år 50 25 50 25
totalt ..................................................m3/år 50 000 25 000 50 000 25 000
Utgifter för drift ................................................................kr/år 12 900 9 800 3 250 2 600
underhåll ......................................................kr/år 2 080 2 080 2 020 2 020
förnyelse ........................................................kr/år 4 570 4 570 6 780 6 780
ränta ..............................................................kr/år 15 450 15 450 22 950 22 950
Summa kr/år 35 000 31 900 35 000 34 350
Verklig vattenkostnad ........................................................öre/m3 70,0 127,6 70,0 137,4
per hushåll ................................kr/år 140 128 140 137
tungande att förse sådana områden ined
tidsenliga vattenförsörjnings- och
avloppsanläggningar. Bidragssystemet har i enlighet med vad nu
anförts beräknats äga tillämpning på en
bebyggelse med i runt tal 2 miljoner invånare. Antas
anläggningskostnaderna i medeltal uppgå till
500 kr. per person, erhålles en total
anläggningskostnad av 1 000 Mkr., vilken sannolikt bör
höjas till inemot 1 500 Mkr. Fördelas denna
anläggningskostnad över 30 år, innebär detta en
anläggningsverksamhet motsvarande ca 50 Mkr.
årligen. Vid den investeringsplanläggning, som
sker i Sverige såsom en beredskapsåtgärd på
arbetsmarknadens område, har man i händelse av
en arbetsmarknadskris jämväl räknat med att
verksamheten skall kunna uppnå denna
omfattning. Under nu rådande knapphet på arbetskraft
måste verksamheten inskränkas till endast de
socialt och sanitärt mest angelägna behoven. För
Fig. 1. övre diagrammet: samband mellan verklig
vattenkostnad, högsta statsbidrag och egen kostnad. Nedre
diagrammet: högsta statsbidrag i procent av verklig
vattenkostnad. Anläggningar vid vilka vattenkostnaden skulle
nämnvärt överstiga en krona per m3 ifrågakomma
knappast till utförande med statsbidrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
