Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 11 januari 1947 - Gruvbrytning och anrikning i USA. Gruvbrytning, av Sven Dalhammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Uppläggning av blockrasbrytning i Climax.
Fig. 3. Helt gjuten tappglugg i blockrasbrytning i Climax;
öppning ca 1 X 2 m.
Blockrasbrytning (fig. 2 och 3) studerade vi dels
i Climax och Butte, dels på ett flertal ställen i
Arizona. Denna metod har ju även ganska
begränsad användning här i landet, men den har dock
försökts av Grängesberg och även delvis av
Norberg. Vi hålla just på att diskutera möjligheten
att kunna använda den i Idkerberget. Den
förutsätter, att malmen är tillräckligt stor samt så pass
lös, att den går sönder i tillräckligt små stycken,
om man kan sätta den i ras. Kringliggande
gråberg bör även visa relativt god hållfasthet. Skulle
det vara svårt att sätta ras på malmen kan man
ev. hjälpa till med långhålsborrning. Malmen
behöver i allmänhet en viss tid efter afskärningen,
innan den kommer i ras. Sedan den kommit i
ras, är det viktigt, att man drar kontinuerligt, i
synnerhet om malmen är mullande. Det är även
synnerligen viktigt, att man håller noggrann
kontroll på dragningen.
Det tycktes vara två skilda meningar
beträffande utförandet av blockrasbrytningen, antingen
med skutkammare med galler eller med
skrap-orter. Climax ansåg, att effekten blir mycket
högre med skrapning än med galler, 350 resp.
82 t per man och skift (gäller skrapare resp.
gallerman och tappare). Lättappad malm på andra
håll ger 200—280 t med galler. Metoden är ju syn-
nerligen billig och vi fingo en uppgift vid en gruva
i Arizona, att totalkostnaden fritt uppe vid
schaktet för malm inklusive tillredning var 42 cent
per ton. Något som förvånade oss var, att man
allmänt hävdade, att det blev synnerligen ringa
utspädning av malmen med denna metod. Vid
100 % malmutvinning beräknade man få dra
110 % berg, alltså få en utspädning av 10 %.
I vissa fall användes skakrännor och
transportband på skutnivån i stället för skrapning. Det kan
i detta sammanhang förtjäna framhållas, att man
i USA genomgående gick in för att lägga upp en
särskild skutbehandlingsnivå vid alla
brytningsmetoder, där man fick mycket skut.
Totaleffekten beräknades för underjordsarbete
till maximalt 35 och i medeltal 20 t per man och
skift*.
Skrapning i skivbrytningen studerades vid ett
flertal gruvor. Vid skrapningen gjorde man så, att
man längst in i skivorten uppsatte ett par bockar,
innanför dessa stack man in en ca 3 m lång stock,
i vilken skrapblocket fästes. Man ansåg i en hel
del fall, att det var fördelaktigare att skrapa
berget även nere på transportnivån än att tappa
* Buckey, Ph. B: Lowering mining costs ivith block caving, Engng
Mining J. april 1946 och Mining by block caving, Hercules Powder
Co., Wilmington (Del.) 1945.
Horyjvägq
Fig. 4. Olika förslag till
planering av brytning med hjälp av
långhålsborrning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
