Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 11 januari 1947 - Gruvbrytning och anrikning i USA. Gruvbrytning, av Sven Dalhammar - Gruvbrytning och anrikning i USA. Anrikning, av Fredrik Mogensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
TEKNISK TIDSKRIFT
utan större besvär tas ned, rullas ihop och sättas
upp på något annat ställe. Det fanns många
olika typer av förgreningar och anslutningar.
Kostnaden för dem torde här i Sverige vara ca
8 kr/m för 12" tub.
Belysning
Belysningen hade man även i allmänhet
synnerligen väl ordnad. Det var mycket vanligt att man
i transportorter tog ut belysningsström direkt från
kontaktledningen.
Det fanns en liten strålkastare från General
Electric, som var mycket använd, typ Mazda Projecta
Spat. Den går tyvärr ännu ej att få här i landet.
Sammanfattningsvis kan sägas, att resan ur
gruvbrytningssynpunkt var givande, även om
det ej var några direkt sensationella nyheter vi
träffade på. Långhålsborrning och
blockrasbryt-ning var nog det som gav den största behållningen
förutom det behagliga intrycket, att även vi själva
ha en del att lära ut i fråga om gruvbrytning.
Anrikning
Tekn. dr Fredrik Mogensen, Ludvika
Amerika har i hög grad varit ett föregångsland
för oss, när det gällt anrikning, och på det hela
taget är det ej så stor skillnad mellan utvecklingen
där och här. Det är fråga om ej till och med
amerikanarna fastnat i en viss slentrian, och ehuru
många stora saker äro i görningen, framkallade
av den högtstående forskningen, ha under de
senaste åren inga epokgörande förändringar synts
till.
Krossning och målning
Inom krossningstekniken fasthålla
amerikanarna i stor utsträckning fortfarande vid stora
spindelkrossar i stället för tuggare, och de synas i
allmänhet styvt hålla på att de förstnämnda
vanligen äro de bästa. Ett uttryck för den allmänna
uppfattningen utgör Taggarts jämförelse mellan
spindelkrossar och tuggare, där det visas, att de
förstnämnda ha ungefär dubbelt så stor
kapacitet som de senare, vare sig man räknar i
krossade ton per dollar inköpspris eller krossade
ton per kWh. Undersökningen omfattar
malmstycken av 150 till 1 250 mm tjocklek och
kross-ningskvoter omkring 4 : 1—8 : 1.
Fig. 1 visar en interiör från övre delen av
grov-krosshuset i Cananea i Mexico, som är en god
representant för det modernaste i amerikansk
anrikningspraxis. Verket kördes i gång 1944 och
bygger på omfattande laboratorieundersökningar
i en äldre anläggning på platsen och på
erfarenhet från andra moderna anläggningar, främst
Morenci. Anläggningen är utbyggd för 12 000
t/dag rågods. Malmen är en 0,7-procentig
Cu-malm.
Symons konkross bibehåller fortfarande sin
dominerande ställning såsom mellankross, ehuru
konkurrens börjat komma från nykonstruerade
spindelkrossar och andra. Valskrossarna äro på
tillbakagång.
För grovsiktning i moderna anläggningar
användas i stor utsträckning vibrationssiktar, fig. 2.
Transport av gods till de grövre krossarna sker
givetvis i stor utsträckning med transportband,
och man fäster stort avseende vid att hindra
järndelar att komma in i krossarna. Fasta magneter
förekomma oftast över banden, och i de nyaste
anläggningarna stanna banden automatiskt, när
ett större järnföremål på dem föres in i en
magnetisk krets. Detta gäller givetvis omagnetiska
malmer. För fördelning av godset till
kulkvarnarna användes ofta en rörlig tripper, genom vilken
godset avlastas i önskade lägen.
Målningen sker efter samma system som
tidigare. Tendensen synes för närvarande vara att
frångå de allra största cirkulerande
belastningarna på flera hundra procent. Man har även på
flera håll sökt utbyta de trots sin driftsäkerhet i
många avseenden skadliga skrapsorterarna och
andra classifiers mot siktar. Glänsande resultat
rapporteras därvid från t.ex. Grandview (Wash.)
medan t.ex. Gilman (Colo.) ej trots goda resultat
ännu kunnat genomföra förändringen på grund
av siktningssvårigheter. Stångkvarnar hålla i stort
sett sin ställning, när det ej gäller alltför fin
målning. Frågan om när stångkvarnar eller
kulkvarnar äro att föredra är dock fortfarande mycket
diskuterad.
Av sorterare äro nog Akins kanske t.o.m.
vanligare än Dörrs, Fig. 3 visar kulkvarnsavdel-
Fig. 1. Grovkrossanläggning, Cananea. Man ser konan till
en 54" spindelkross för 1 000 t/h samt i bakgrunden en
hund som tar emot malmen från 35 t lastbilar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
