Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 11 januari 1947 - Bolidens sjunk- och flytförfarande, av P Gudmar Kihlstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ii januari 1947
45
Fig. 1. Flijtschema för svavelanrikningsmalmens
målnings-krets och för hårdmalmsavskiljningen i Rönnskärs
anrikningsverk (schemat upptar två skålar i malningskretsen,
vilket emellertid ej har någon betydelse i detta
sammanhang).
rikiiing för uttagning av svavelkisslig, och en
mindre del direktgående smältmalm, medan
im-pregnationsmalmen under beteckningen
hårdmalm går till anrikning för avskiljande av
grå-bergsinnehållet. Den gråbergsmängd, som
åtföljer svavelanrikningsmalmen, medföljer efter
anrikningen smältsligen till smältverket, som därav
kan ta emot en viss mängd såsom flussmedel.
Ett rätt stort överskott på gråberg föreligger
emellertid i råmalmen, och detta överskott bör
alltså avskiljas före flotationsanrikningen. Ett
dylikt avskilt gråberg har
impregnationsmalms-karaktär med bl.a. rätt hög guldhalt och tillföres
därför hårdmalmen.
Denna hårdmalmsavskiljning har tidigare
utförts medelst skrädning och
sättinaskinsbehand-ling i Boliden, men processerna ha ställt sig
dyrbara i förhållande till de erhållna resultaten. För
ungefär två år sedan utarbetade vi därför ett nytt
förfarande, som grundar sig på sjunk- och
flyt-principen. Flytschemat för den nya processen
framgår av fig. 1.
Hårdmalmsavskiljningen försiggår nu i samband
med kulkvarnsmalningen av
svavelanrikningsmalmen i Rönnskärs anrikningsverk. Vid den
utformning målningen erhållit inom
Bolidenbolaget, arbetar kvarnen i sluten krets med en
skål-klassifier. De färdigmalda partiklarna skola alltså
flyta över kanten på skålen, medan de
ofullständigt malda sjunka till botten och skrapas ihop av
räkor till uttaget i mitten.
Svavelanrikningsmalmen består till betydande del av väl utformade
svavelkiskorn. De äro tunga och hårda, dvs.
motståndskraftiga mot nedmalningen. De passera
upprepade gånger genom kvarnen, innan de bli
så nedmalda, att de kunna slippa ur den slutna
kretsen. Gråbergskornen äro däremot lätta och
ha mindre malningsmotstånd och gå därför
hastigt ur kretsen. Härigenom uppkommer en
betydande uppladdning av svavelkiskorn i den
cirkulerande pulpen.
För att avskilja det grövsta godset och skydda
pumparna finns bredvid kvarnen en
skrapklassi-fier (fig. 2). Pulpen i denna är enligt det sagda
synnerligen svavelkisrik och har dessutom en
låg och utomordentligt jämn vattenhalt. Det är
denna pulp, som användes som tung suspension i
sjunk- och flytprocessen. Från skrapan "lånas"
alltså pulp och pumpas upp till en
separations-klassifier (fig. 3)? dit även den ingående rå-
Fig. 2. Kulkvarnen med skrapklassifier; frän denna senare
’lånas" den tunga pulpen till sjunk- och flytseparationen.
Fig. 3. Separationsklassifiern; t.v. malmtillförseln; i
bakgrunden de hårdmalmsavskiljande siktarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
