- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
56

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 18 januari 1947 - Tendenser inom amerikansk ångteknik, av Torsten Wykman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56

TEKNISK TIDSKRIFT

på gaserna. Det hela såg ut som en jättestor
blåslampa.

Ugnen var helt kyld av vattentuber, som var
klädda med krommassa. Denna behövde ej
underhållas, då alltid ett ca 1" tjockt slaggskikt
skyddade mot slitage. Det lufttryck, som
erfordrades för att hålla kolpartiklarna svävande, var
mycket högt, omkring 1 000 mm v.p., lika för
primär- och sekundärluft. Men vad man sålunda
fick kosta på i fråga om fläkteffekt vann man
i malningsarbete, då kolkrossen ej hade större
kraftförbrukning än ca 2,5 kW/t kol mot det
tiodubbla vid vanliga kolkvarnar och dessutom
krävde avsevärt mindre underhåll. Anläggningen
hade varit i drift i omkring ett år och hade
endast behövt stoppas en gång under denna tid.
Driftledningen vid kraftverket var också mycket
nöjd med dess prestationer och man fäste som
sagt stora förhoppningar vid denna
eldstadskonstruktion för framtiden. Jag måste också säga,
att det hela såg mycket trevligt ut. Man vinner ju
också oerhört mycket i utrymme, om man jämför
cykloneldstaden med sina 3 000—4 000 Mcal/m3 h
med en vanlig kolpulvereldstad, där man ju
normalt har värmebelastningar på endast 150—200
Mcal/m3 h. Enligt uppgift kunde man utan
svårighet reglera belastningen ned till ca 1/3.
Genom att kolaskan centrifugerades ut mot
ugnens periferi och fångades upp i det smälta
slaggskiktet, ungefär som på en flugfångare, var
flygaskmängden genom skorstenen mycket liten
vid denna konstruktion, enligt uppgift endast
6—7 % av totala askmängden.

Utvecklingen på turbinområdet

Utvecklingen av ångturbinerna under de senaste
10 åren har inte varit så framträdande som den

varit, när det gäller pannor och
eldningsanordningar. För turbinernas del har det närmast
gällt att kunna bygga större enheter för högre
tryck och temperaturer, vilket dock givetvis
medfört en hel del problem att lösa. Aggregatens
storlek har också växt undan för undan, det är inget
ovanligt numera med enheter på 150 000 kW,
visserligen uppdelade på två turbinhus. Två firmor
dominerar helt och hållet, när det gäller så stora
turbiner. Aggregaten för större effekter bygges
antingen med en enda axel (tandem-compound)
eller delas upp på två axlar (cross-compound);
båda typerna förekommer ungefär lika mycket.

Vätgaskylning av generatorerna har möjliggjort
övergång till 3 600 r/m för allt större effekter
och numera kan man säga, att detta varvtal
användes nästan utan undantag även för de högsta
effekter. Man har sålunda byggt flera aggregat
i cross-compound med en kapacitet av 150 000
kW vid 3 600 r/m. Att man numera kan utföra
stora turbiner för detta höga varvtal är givetvis
av stor betydelse, speciellt när det gäller höga
tryck och temperaturer, då dimensionerna på de
delar, som är utsatta för tryck, härigenom kan
minskas avsevärt. Jag besökte flera kraftstationer,
där de hade kört med 100 000 kW aggregat och
3 600 r/m i flera år, och de hade inte haft något
som helst besvär av det höga varvtalet i fråga
om vibrationer o.d. I detta sammanhang kan
nämnas, att man numera utrustar turbinerna med
känsliga elektriska vibrationsindikatorer för att
på ett tidigt stadium kunna upptäcka eventuellt
uppkommande vibrationer i lagren.

Den högsta ångtemperatur, som turbiner
hittills byggts för, är 1 000°F, dvs. 540°C. Det är dock
ingen tvekan om att man kommer att gå ännu
högre, så snart man har fått lämpliga material

Fig. 7. Högtrycksångturbin
av dubbelmanteltyp (25 000
kW, 3 600 r/m,
admissions-ånga 95 atö, 540°C).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free