- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
70

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 18 januari 1947 - Fransk provningsanstalt för flygmotorer i Orléans-Bricy, av GVN - Projekterad engelsk statlig flygteknisk försöksanstalt, av fk - Statens Skeppsprovningsanstalt 1945—46, av N Lll - Problemhörnan, av A Lg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70

TEKNISK TIDSKRIFT

Det i tabell 1 angivna lufttillståndet skall upprätthållas i
vindtunneln och i tillförselrören till de provade motorerna.
För bortsugning användes en turbokompressor med 1 500
hk ingående axeleffekt. Kylningen av tunneln sker genom
direkt ammoniakförångning i en luftkylare, bestående av
lamellrör med fisksektion i vågräta element med vertikal
uppdelning, dvs. en anordning där kylvätskans statiska
tryck ej inverkar på förångningstemperaturen. Vätskan
bringas att cirkulera medelst en inbyggd pump. Vid prov
motsvarande upp till 5 000 m höjd kyles
förbränningsluften vid atmosfärstryck först med brunnsvattendusch,
sedan med isvatten och slutligen med "Kühlsole" i tre torn
ned till — 17,5°C. För prov på större höjd inkopplas efter
duschtornen ett batteri av torra flänsrörelement med direkt
förångning vid —54° resp. —59°C, vilka efter varje prov
snabbt kan töas upp med en särskild anordning. Efter
avkylningen reduceras lufttrycket genom strypning till det
mot provhöjden svarande värdet.

Kylanläggningen till vindtunneln omfattar tre
maskingrupper, som alla består av en lågtrycks- och en
högtryckskompressor med direkt mellankopplad elmotor om
600 hk vid 750 r/m. Normal kyleffekt per grupp är 2 400
-Mcal/h vid —10° och + 25°C. Två grupper drivs med
släpringade växelströmsmotorer och den tredje med
likströmsmotor för att genom varvtalsändring kunna få en
känslig effektreglering. För kylning av förbränningsluften
finns två tvåstegs ammoniakkompressorer med vardera 250
hk driveffekt, av vilka den ena drivs av en likströms- och
den andra av en växelströmsmotor. Alla kompressorer
arbetar med mellankylning genom vätskeinsprutning och med
tvåstegs expansion (Génie Civil 15 sept., 1 okt. 1945:
Schweizer. Bauztg 24 nov. 1945). GVN

Projekterad engelsk statlig flygteknisk försöksanstalt.

I den klara förvissningen om att den flygtekniska
försöksverksamheten är lönsam på lång sikt har de brittiska
statsmakterna beslutat byggandet av en väldig försöksanstalt
för ej mindre än 20 M£. Arbetet skall forceras, så att
vissa delar blir färdiga 1948 och större delen 1952.
Intressant är att höra den inställning, som ligger bakom
beslutet om detta mastodontprojekt. I mars 1944 skrev
Aeronautical Research Committée till Ministry of Aircraft
Production bl.a.: "Flygtekniken ingår i ett skede i vilket
omvälvande förändringar är oundvikliga både i själva
luftfartygen och i den till grund liggande vetenskapen . .. Om
detta land skall kunna spela sin rättvisa roll i
flygutveck-lingen, måste en radikal förändring av storleksordningen
hos försökshjälpmedlen åstadkommas." Statsmakterna
godtog denna synpunkt och löste frågan genom sitt beslut om
den statliga försöksanstalten.

Några antydningar om projektet är av intresse. Först
erfordras ett flygfält med åtminstone en bana lång nog
att tillåta även extrema flygplan att göra försökslättningar
(start, lättning och landning i en riktning).
Vindtunnel-unläggningen svarar för den drygaste delen av kostnaderna.
En uppfattning av dess skala får man genom uppgiften
att installerade effekten blir sammanlagt 500 000 hk med
en maximalt tillåten uttagen effekt av 200 000 hk. Flera av
vindtunnlarna blir höghastighetstunnlar, men även
högtryckstunnlar och tunnlar för klimatiserad luft skall
byggas liksom tunnlar för högsta grad av laminär strömning.
Hållfasthetslaboratoriet utrustas dels för totalprov med
mycket stora flygplan, dels med avdelningar för alla slags
hållfasthetsundersökningar av detaljer och
detaljkonstruktioner. Till försöksavdelningarna ansluter sig stora och
välutrustade experiment- och underhållsverkstäder.
Den nuvarande försöksanstalten vid Farnborough kom
mer att i sin helhet upptas av avdelningen för utprovning
av vapen och utrustning, vilken även planeras utvidgad i
mot den flygtekniska avdelningen svarande skala.

Följande enheter avses tills vidare ingå i anstaltens
utrustning:

överljudhastighetstunnel, 90 cm i fyrkant med från Tysk-

land hemfört maskineri, och avsedd för prov motsvarande
flygfart upp till 2 215 km/h,
1 500 hk vertikal spintunnel,

ett halvt dussin "vanliga" vindtunnlar, varav 2 med ar
betssektion 2,75 X 4,0 m och 4 med 3,7 X 4,9 m,
överljudhastighetstunnel för provning av
motorinstalla-tioner i drift,

en eller två stora överljudhastighetstunnlar vardera om ca
120 000 hk installerad effekt,

start- och landningsbana om 4,8 km längd med möjlighet
att senare förlängas till 8 km,
vindtunnel för fladderundersökningar,
högtryckstunnlar 3,3 X 4,9 m, okänt antal,
laminärströmningstunnel för vingprofilundersökningar
m.m.,

hållfasthetslaboratorium med lastbalkar och anordningar
för prov med mycket stora flygplan, 1 000 och 300 t
drag-provmaskiner och all annan erforderlig utrustning,
hållfasthetslaboratorium för vetenskaplig forskning,
propellerprovtorn för propellrar avsedda för upp till 6 000
hk effekt,
materiallaboratorium.

Av de 5 000 personer, som erfordras för försöksanstaltens
drift, avses ej mindre än 1 400 bli fysiker eller ingenjörer.
En särskild centralavdelning för uträkningar och ett
omfattande tekniskt bibliotek planeras också. Personalens
inkvartering och fritidsproblem ägnas mycken omsorg
(Engineer, 23 aug. 1946). fk

Statens Skeppsprovningsanstalt 1945—46. En
fortsatt stegring av verksamheten rapporteras i berättelsen för
arbetsåret 1945—1946. Omkring en fjärdedel av uppdragen
utfördes för utländska beställare. Riksdagen har beviljat
ett anslag om 450 000 kr. för om- och tillbyggnadsarbeten
och 55 000 kr. för utrustning.

Från fonderna för sjöfartsteknisk forskning utdelades
följande bidrag:

13 000 kr. till ingenjör Jan-Olof Traung för systematiska
modellundersökningar av fartyg med 50—400 ms
deplacement;

10 000 kr. till dr-ingenjör Fredrik Ljungström för
studium av masthöjdens inverkan på effektiviteten hos
segelbärande motorfartyg;

2 500 kr. till civilingenjör Karl-Hugo Larsson för
komplettering av förut utförda undersökningar av
motståndsförhållandena vid en fisketrål.

Med 244 955 kr. i inkomster och 226 980 kr. i utgifter
under budgetåret 1945/1946 uppvisar detta ett överskott
av 17 975 kr., eller något mer än föregående år. N IM

Problemhörnan

Problem 12/46 lydde: "1 en personsökare bestående av
ett antal glödlampor kan dessa tändas var för sig eller i
godtyckliga kombinationer. Hur många olika signalbilder
erhåller man om antalet lampor är ;i?"

Bland n signalfält kan man tända p lampor i |^j olika

kombinationer. Låter inan nu p växa från 1 till n. blir
totala antalet kombinationer

M"Hn2)Mü)

Enligt binomialteoremet är

Sättes a = 1 erhålles

—■+(?)+(;)+-■(.-.)+(:)
varav framgår att

I = 2n — 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free