Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 18 januari 1947 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. Väg- och Vattenbyggnadskonst, av Bgn - Karlskoga Bergslags Tekniska Förening, av L Sy - Skånska Ingenjörsklubben, av T Nd - Personnotiser - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Svenska Teknologföreningen
Väg- och Vattenbyggnadskonst
sammanträdde den 11 november 1946 under
ordförandeskap av direktör Anders Ahlén. V 4,
som inbjudits till sammanträdet, infann sig
mangrant från KTH och fyllde jämte ca 200
medlemmar lokalen långt ut i trappan. Nya
medlemmar blev hrr O Beijer, I Juto, G
Nilsson, B Sundberg och I Zandén.
Sammanträdet inleddes med val av styrelse
och funktionärer för år 1947. Den nuvarande
styrelsen omvaldes med undantag för hr
Byström, som föll för åldersstrecket och
ersattes av B Börjesson; till representanter i
STF:s styrelse valdes hrr A Ahlén och P
Hellström med B Gustafsson som suppleant.
Härefter vidtog kvällens program, betitlat
"Erfarenheter från årets Amerika".
Civilingenjör Evert Strokirk talade om
husbyggnadsväsendet, civilingenjör Pedro Hellström
om vägväsendet ocli professor Georg
Wästlund om den studieresa, som teknologerna
företagit till Amerika under sommaren 1946.
Föredragen illustrerades av ljusbilder,
varjämte delar av en film från studieresan
visades. Sammandrag av föredragen kommer
att inflyta i Teknisk Tidskrift.
Efter det teknologerna och ett 80-tal
medlemmar intagit supé, under vilken V 4:s
sångkör särskilt utmärkte sig, vidtog
samkväm under synnerligen muntra former.
Teknolog Bo Klingberg kåserade på ett ledigt
sätt om icke-tekniska intryck och
erfarenheter från studieresan. Teknologerna
framförde därefter ett lyckat spex över en
amerikansk bankett såsom de uppfattat den
under sin resa. Spexet framfördes på
amerikanska språket och blev en blodig ironi
över amerikansk businessanda och
självgodhet. Vid don Pedros traditionsenliga förhör
med utvalda teknologer redde sig Gösta
Rahle bäst och överraskade de äldre med
säker formell elegans och trygg skånsk
humor.
Ett mycket lyckat inslag i kvällens
festligheter beredde professor Pallin, vilken efter
en elegant harangering utnämnde don Pedro
till örn bland örnar och överlämnade en
örnpokal till honom. Synbart rörd
framförde don Pedro sitt tack för den sällsynta
utmärkelsen.
Teknologernas tack till avdelningen och
professor Fellenius, vars välvilliga donation
ger avdelningen möjlighet att årligen inbjuda
V 4, framfördes på ett sympatiskt sätt av
V-sektionens ordförande, teknolog
Frick-Meyer. Talet utmynnade i ett löfte att årets
V 4 skulle mangrant komma med i Svenska
Teknologföreningen. Avdelningens
ordförande avslutade kvällen med ett inspirerande
tal till teknologerna. Bgn
Karlskoga Bergslags Tekniska
Förening höll höstsammanträde med damer
den 8 november 1946, varvid byggmästare
Erie Persson från Malmö talade om "Den
senaste utvecklingen på bostadsområdet". Till
sammanträdet hade inbjudits representanter
för Karlskoga stads Drätselkammare och
Fastighetsnämnd. Tal. uppehöll sig
huvudsakligen vid den bostadstyp, som han själv
lanserat vid uppförandet av Friluftsstaden i
Malmö, samt redogjorde för liknande
bostadslösningar, vilka föreslagits och delvis redan
kommit till utförande på andra håll i landet.
Föredraget åtföljdes av vackra färgbilder
och en färgfilm från det nämnda
bostadsområdet.
Efter sammankomsten följde supé med dans,
varvid argentinska kolonin i Bofors var
rikligt representerad.
Den 6 december sammanträdde föreningen
under ordförandeskap av artilleridirektör O
Lindén. "Om automatisk reglering och
fjärrstyrning" var titeln för civilingenjör Sven
Gerdins anförande. Tal. nämnde
inledningsvis, att automatisk reglering kan användas
för att spara personal, åstadkomma
inställningsförlopp, vid vilka den givna
kraftkällan utnyttjas så gynnsamt som möjligt, eller
utföra så snabba inställningar, att den
mänskliga reaktionsförmågan på intet sätt
räcker till.
Ur regleringsteknisk synpunkt kan man
skilja mellan anordningar med
diskontinuerliga in- och urkopplingspådrag, vilka vid
inkoppling ger full regleringsverkan åt ena
eller andra hållet, och anordningar med
kontinuerligt verkande pådrag. De senare
användes, när man har krav på samtidig
snabbhet, noggrannhet ocli god dämpning hos
regleringsförloppen. De kan uppdelas i
sådana anordningar, vid vilka pådragets
inställning styr den reglerade storhetens
förändringshastighet, och sådana, vid vilka
"accelerationen" av den reglerade storheten
styres av pådragsinställningen. En kort
matematisk sammanfattning av
regleringsegenskaperna och förutsättningarna för en
stabil reglering vid dylika system
åskådliggjordes med skisser. Tal. åskådliggjorde i
samband med ljusbilder utförande och
verkningssätt hos regleringsanordningar av olika slag
för följande ändamål: konstanthållning av
gastryck, temperatur, generatorspänningar
och frekvenser vid kraftverk, vidare
kurs-styrapparater och autopiloter för flygplan
och en eldrörsstabilisator för pansarvagnar.
Till de allra svåraste regleringsproblemen
hör otvivelaktigt automatisk riktning av
kanoner. Kraven på god noggrannhet, snabbhet,
insvängningsförmåga och god dämpning hos
automatiskt reglerade riktmaskinerier för
kanoner är mycket stora. Några typer av
riktmaskinerier visades och
regleringsegenskaperna beskrevs. Kraven på god noggrannhet i
kanonriktningen även vid höga
rikthastig-heter och accelerationer medför stora krav
på inställningshastighet och dämpning hos
de olika delarna i dessa
regleringsanordningar. Men även kanonkonstruktionerna
måste utformas så, att icke fjädringar och
egensvängningstal får värden, som stör
regleringsanordningarnas goda funktion. Detta
leder till ny utformning av vissa
konstruktioner, och framställningen avslutades med
siffermaterial, utvisande kraven på dessa
konstruktioner.
Föredraget åhördes av ett 60-tal
medlemmar och ordföranden framhöll i sitt tack den
stora betydelse, som på grund av de nyaste
stridsmedlens tillkomst måste tillmätas de av
tal. åskådliggjorda förloppen och
konstruktiva anordningarna.
Vid den välbesökta eftersitsen lämnade
ordföranden, civilingenjör Nils Ericsson, och
bergsingenjör C A Sundberg personliga
intryck från nyligen företagna resor till
Holland, Frankrike, Luxemburg och USA.
L Sy
Skånska Ingenjörsklubben
sammanträdde den 15 november på Hotell Savoy i
Malmö under ordförandeskap av
överingenjör T Wintzell och i närvaro av ett 100-tal
personer.
Efter inval av ett 20-tal nya medlemmar
lämnade civilingenjör G Måhlén från
Götaverken, Göteborg, några intryck från en
studieresa i USA, speciellt beträffande
varvs-och skeppsbyggnadsteknik. Tal. sade bl .a.,
att det amerikanska skeppsbyggeriet före
sista världskriget låg på en relativt låg nivå.
I början av kriget ökades skeppsbyggnaden
mycket obetydligt. Det var först efter Pearl
Harbour som det verkliga uppsvinget kunde
förmärkas. Från att tidigare ha varit
ungefär 100 båtar per år uppnåddes toppen år
1943, då 1 800 båtar om ca 10 000 t
levererades. Tal. redogjorde sedan i korta drag för
hur denna ytterst häftiga
produktionsstegring möjliggjordes. Han omtalade även, att
världsrekordet för framställning av en båt
nu ligger vid 8 dygn. Efter kriget sjönk åter
antalet framställda fartyg. Flertalet av de nya
varven står också inför sin snara avveckling,
sedan de fyllt sin tillfälliga och värdefulla
uppgift.
Efter supén visade överingenjör Hill-Madsen
en instruktiv film från Burmeister & Wain’s
varv i Köpenhamn. T Nd
Personnotiser
Födelsedagar
Direktör Hans Th. Holm, Stockholm, 70 år
den 31 januari.
F.d. disponent Axel Höglund, Malmö, 80
år den 31 januari.
Bergsingenjör Olof Berggren, Kiruna, 50
år den 1 februari.
Direktör Karl Eklund, Storängen, 60 àr
den 1 februari.
Civilingenjör Herman Carlberg, Lidingö,
50 år den 2 februari.
Direktör Arved Arvedson, Sundsvall, 60 år
den 1 februari.
Civilingenjör Einar Lönnborg, Ulvsunda,
50 år den 4 februari.
Civilingenjör Bror Jakobsson, Oskarshamn,
50 år den 5 februari.
Civilingenjör Anders GartnXs, Stockholm,
50 år den 6 februari.
Civilingenjör Josef Ljunggren, Malmö, 50
år den 7 februari.
Överingenjör Elof Jullander, Karlskoga,
60 år den 8 februari.
Civilingenjör Torsten von der Burg,
Äng-by, 60 år den 9 februari.
In memoriam
F.d. byråchef Nils G Telander, f. 1879, d. 13
december 1946.
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Svenska Arkitektföreningen
sammanträder måndagen den 20 januari 1947
kl. 19.30. "Arkitekturrevy", arkitekter visar
aktuella byggnadsprojekt, byggnader och
konstruktiva detaljer.
Skeppsbyggnadskonst och
Flygteknik sammanträder onsdagen den 22 januari
1947 kl. 19.30. Kåserier av l:e byråingenjör
G Kruse om "Radiotekniska hjälpmedel vid
landning av flygplan" och civilingenjör
B Björkman om "Hur man ordnar en
internationell flyglinje". — Supé och samkväm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
