Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 25 januari 1947 - Arbetets infogande i personligheten, av Björn Sjövall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 januari 194 7
75
arbetet motsvarar icke individens förmåga i så
måtto att det ställer alltför stora krav (F—).
Samtidigt visar sig arbetet meningsfullt genom
ekonomisk eller social lockelse [M +);
inte heller i detta fall motsvarar arbetet
individens förmåga, men det beror på att arbetet är
alltför enkelt. Detta inträffar genom att det
antingen är för lätt eller för ensidigt. Tillräcklig
motivering föreligger. Vi får alltså F — Af +.
Man skulle även kunna tänka sig det fallet, att
arbetet motsvarade individens förmåga men
saknade starkare ekonomisk eller social motivering
(F + M —). Under sådana förhållanden uteblir
vanligen handlingen. Vi skall emellertid längre
fram finna, att arbetet i ett sådant fall9 ibland kan
motivera sig självt, varvid fall I inträder.
Vi skall nu närmare undersöka den
psykologiska innebörden av våra typfall. Först måste
vi då begreppsmässigt bestämma själva
arbetshandlingen, det vi vanligen kallar arbetet.
Följande tre komponenter kan sägas ingå däri:
arbetsobjektet, dvs. det material som skall
bearbetas; arbetssubjektet, dvs. personen som arbetar;
arbetsuppgiften den plan enligt vilken
arbetsobjektet skall bearbetas, vari även innefattas
arbetets mål.
Att utföra ett arbete innebär att övervinna ett
motstånd. I fig. 2 betecknas motståndet som
utgår från arbetsobjektet (arbetsmotståndet) av en
pil. Arbetssubjektet möter detta motstånd med sin
energi (se pilen som utgår från personligheten).
Det inträffar sålunda en sammanstötning av
krafter. Vad denna sammanstötning kommer att
leda till beror nu på arbetsobjektets förhållande
till funktionsskiktet F och motiveringsskiktet M.
Därav bestämmes arten av det motstånd som
utgår från arbetsobjektet. I bilden för fall /
betecknas arbetsobjektet F + M +. Arbetsobjektet
är sålunda anpassat efter individens förmåga och
motiveringen är positiv. Arbetsmotståndet
erbjuder ingen oövervinnlig fasthet. Arbetet innebär,
att den plan, som arbetsuppgiften innehåller,
påtvingas arbetsobjektet i strid med dettas
motstånd. Arbetarens energi kan sägas vara styrd av
arbetsuppgiften. Det är sålunda av största vikt
att10 arbetsuppgiften formuleras klart och tydligt.
En oklart formulerad arbetsuppgift förmår inte
rikta individens energi.
I)et psykologiska resultatet av den
kraftsammanstötning som här skildrats blir ett tillstånd av
spänning. I det psykiska livet uppleves en
kraft-utlösande spänning såsom något starkt positivt.
Avslappningen är däremot något negativt, såvida
den inte endast är kortvarig och tjänar som
vilopaus. I spänningen lever människan mest
intensivt och personligheten når sitt optimala tillstånd.
Personligheten förverkligar sig nämligen i en
aktivitet av ifrågavarande slag. Genom att spänning
möjliggöres får arbetet ett egenvärde, som
tillkommer utöver de värden arbetet har genom sitt
sammanhang med ekonomiska och sociala
motiveringar.
Vad som först förmår arbetaren att gripa sig an
med arbetet är de härledda värdena, vilka går
tillbaks på ekonomisk vinst och socialt hävdande.
I och med att arbetet uppleves som spänning får
det ett värde i sig självt, alltså ett icke-härlett
värde. När detta arbetets egenvärde uppleves av
personligheten, inträffar en förändring i
arbets-motiveringen. Till de ekonomiska och sociala
ar-betsmotiveringarna kommer arbetets egenvärde
— spänningen — som en ny och betydelsefull
motivering. Var och en har väl någon gång gjort
erfarenheten att ett arbete, som först synts enbart
motbjudande, sedan man gripit sig an därmed
visat sig trots allt kunna ge en viss
tillfredsställelse. Vad är det då som gör att man finner sig
till rätta med ett arbete, som man först helst
skulle vilja slippa ifrån? Är det inte så att vi
upplever den spänning, som uppkommer av att
övervinna ett motstånd, den känsla av makt, som
uppstår när vi blir herre över svårigheter? Att vi på
detta sätt ibland kan avvinna ett motbjudande
arbete elt egenvärde betyder emellertid inte, att
detta i längden är möjligt, när vi har att göra med
ett arbete enligt typfall II eller III.
I vissa fall kan arbetets egenvärde erbjuda en
så stark motivering, att arbetet bibehålles även
vid försvagning av den ekonomiska och sociala
motiveringen. Situationen blir då i
överensstämmelse med fall I. Det är ingen orimlig tanke att
pensionerade personer ibland skulle vara beredda
att fortsätta ined sitt arbete även mot mindre
ersättning än förut. En allmän erfarenhet är att
många pensionerade snabbt åldras den närmaste
tiden efter det de lämnat sitt arbete. Förklaringen
torde vara att deras liv förlorar den spänning som
arbetet skänker. Låt vara att i denna spänning
ingår även sociala moment, men den spänning,
som här benämnts arbetets egenvärde, spelar utan
tvivel huvudrollen. Kvinnor, som vid giftermål
överger ett kvalificerat förvärvsarbete för att helt
ägna sig åt hemmet, får ibland erfara något
liknande. Arbetet i hemmet ställer inte alltid de kra-
Fig. 2. Arbetets förhållande till personligheten. F
funktionsskikt; M motiueringsskikt; +, — positiv resp. negativ
anpassning av arbetet till personlighetsskiktet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
