- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
89

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 25 januari 1947 - Automatisk dygnsreglering av hålldam, av Gustaf T Lindroth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18 januari 194 7

89

Automatisk dygnsreglering
av hålldamm

627.42

En automatisk dygnsreglering av en hålldamm
(vattenmagasin), som år belägen på längre avstånd från den
kraftanläggning, som den betjänar, och sålunda icke står i
direkt anslutning till turbinintag, erbjuder ett visst
problem. Ett dylikt har lösts i Ljusterån vid Säter vid en
företagen ombyggnad av den uråldriga regleringsdammen
vid sjöns avlopp (fig. 1). Ehuru anläggningen är av
blygsam dimension, torde den dock möjligen kunna påräkna
ett visst intresse. Principen för den automatiska
dygnsregleringen är framlagd av mig; konstruktivt har
dammbyggnaden utformats av Ribbings Ingeniörsbyrå, Stockholm.

Ljustern, med en maximiareal av ca 3,8 km2 (fig. 2),
uppsamlar vattnet från ett nederbördsområde, som vid sjöns
utlopp uppgår till ca 108 km2. Den har två tillflöden: ett
västligt från bl.a. sjöarna Björkljustern (ca 2,4 km2) samt
Stensjön och övre och Nedre Risshyttesjöarna. Det östra
tillflödet uppsamlar vattnet från ett antal sjöar, bland
vilka Gessan (ca 1,2 km2) och Dalkarlen (ca 1,0 km2) är
de största. Den totala sjöarealen inom nederbördsområdet
i fråga, inklusive Ljustern, är 12 km2 eller 11 % av
nederbördsområdet.

En viss reglering förekommer genom dammar i västra
tilloppet vid sjöarna Björkljustern, Stensjön samt övre och
Nedre Risshyttesjöarna. Tvenne små kraftanläggningar för
lokalt behov finns vid Stensjön och Risshytte Bruk.

I det östra tilloppet finns dammar vid Gruvsjön,
Niss-hyttesjön och Dalkarlen, vilka dock ofullständigt reglerar
nederbörden i området. Dammarna vid Nisshyttan och
Dalkarlens utlopp tjänar som smärre magasin för två små
kraftverk för lokala behov.

Ljustern, med en regleringshöjd på ca 2 m, blir därför
det väsentliga vattenmagasinet för de tre kraftverk, som är
anlagda i Ljusterån nedanför sjön Ljustern. Dessa är från
söder till norr (fig. 2): "Säters Bruk" (fallhöjd ca 26 m,
installerad effekt 350 kVA), "Konsthjulet" eller Sördalen
(fallhöjd 5,6 m, installerad effekt 80 kVA) samt Nordalen
(fallhöjd 3,5 m, installerad effekt 60 kVA). De två
förstnämnda kraftstationerna arbetar för Bispbergs gruvor med
en energiproduktion av 1,5—1,7 milj. kWh/år, den
sistnämnda för en kvarnanläggning och med en
energiproduktion av upp till ca 150 000 kWh/år. Kraftstationerna
arbetar i samköming med statens kraftnät.

"Säters Bruk" och "Konsthjulets" kraftstationer
effekt-regleras genom flottörer, så att vattenståndet i de små
magasinen ovanför stationerna hålles konstant, allt efter
som regleringsdammen vid Ljustern framsläpper vatten.

Den gamla dammen vid Ljusterns utlopp (fig. 1) hade tre
spettluckor, som reglerades allt efter Ljusterns vattenstånd
av en dammvakt. En dygnsreglering, som tog sikte på att
spara vatten i Ljustern nattetid, då belastningen på
kraftstationerna nedanför var väsentligt mindre, stötte därför
på vissa, bl.a. ekonomiska, hinder.

Genom byggande av en ny damm (fig. 3) och införande
av den nedan beskrivna automatiska regleringsanordningen
har dammvakten bortfallit och en besparing av vatten
under de delar av dygnet, då belastningen minskas,
kunnat genomföras.

Den nya dammen framgår till sin konstruktion av fig. 4.
Den är sålunda som den gamla försedd med tre
spettluckor men bredvid dessa är insatt en sektorlucka, som
betjänar dygnsregleringen.

Medelavrinningen från nederbördsområdet beräknas till
ca 1,4 m3/s. Dammen skall vid en vårflod kunna framlägga
ca 20 m"/s.

Fig. 1. Den gamla trätimrade hålldammen vid Ljusterns
utlopp, sedd från nedströmssidan; över de tre spettluckorna
står luckhuset.

Dygnsregleringen av Ljustern sker nu på följande sätt:
Med spettluckorna inställes en viss konstant vattenmängd
beräknad för drift av kraftstationerna nattetid.
Tillskottsvatten för den erforderliga högre effekten under dagtid
regleras automatiskt genom uppspelning av sektorluckan.

Uppspelning resp. sänkning av sektorluckan utföres av
ett kuggväxelmotordrivet spel. Sektorluckans erforderliga
höjdläge i förhållande till vattenståndet i sjön för
erhållande av lämplig vattenmängd inställes med strömbrytare, som
drives av en kedja och bryter strömmen, varvid motorns
magnetbroms omedelbart fastlåser luckan vid inställd höjd.

Impulserna för motorns in- och urkoppling ges av ett
tidur med två strömkretsar; den ena för sektorluckans
lyftning, den andra för dess sänkning (reversering av motorn).

Den enkla elutrustningen för sektorluckans automatiska
reglering består av en huvudströmbrytare för inkommande
kabel med säkringar, däröver ett skåp för kWh-mätaren.
Till vänster om mätareskåpet sitter tiduret med inställ-

Fig. 2. Ljusteråns nederbördsområde; o kraftanläggning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free