Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 25 januari 1947 - Grafisk beräkning av strömningsförhållanden hos vatten, av Kalervo Aimonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 januari 194 7
93
svarande "utgångspunkten", som är alldeles på kurvan
R i— 2 m. Härifrån går man vinkelrätt mot nyckeln längs
millimeterrutnätet. I nyckelns högra kant stannar man på
den mot utgångspunkten svarande kurvan R t= 2 m och
så går man härifrån vidare i samma riktning med de
korta sneda linjerna till den mitt i kurvgruppen varande
räta linjen ßi= 1,0, varifrån man åter fortsätter längs
millimeterrutnätet till skalan hj. Här avläser vi hxt= 0,185 cm,
som motsvarar värdet 11= 100 m. Genom att fortsätta på
nyckeln vidare i samma riktning med de sneda linjerna
till den vertikala linjen /1= 35 m och vända härifrån längs
millimeterrutnätet tillbaka till skalan h1 erhålles
avläsningen /ij i= 0,065 cm. Den mot exemplets värde /i=350 m
svarande friktionshöjden är således 0,65 cm.
Låt oss i följande del av strömfåran anta, att F;= 120 m2
p 1—120 m och /1= 100 m. Ur F—p-rutnätet sökes
utgångspunkten, som kommer på kurvan R — 1,0. Då man
utgår härifrån, behöver man inte göra några förändringar
i rörelseriktningen på nyckeln, eftersom R1= 1,0, utan man
går direkt till skalan hj, varifrån erhålles värdet 1 — 100
motsvarande avläsningen /j1i=2,6 cm.
Då man rör sig från rutnätets utgångspunkt mot skalan
h1, kommer man att i rörelseriktningen göra en liten
förskjutning enligt den på nyckeln befintliga kurvgruppen.
Detta behöver man inte göra, om utgångspunkten är nära
kurvan R .= 1, eller om det relativa fallet är nära J = 0,001,
eller om man måste gå genom den punkt, där de på nyckeln
liggande /?-kurvorna skära varandra. Rörelseriktningens för
skjutning är antingen "uppåt" eller "nedåt" beroende på
fallets storlek och värdet för R.
Vid bedömandet av nomogrammets användbarhet bör
man ta i betraktande förutom underlättandet av
uträkningarna och den därav föranledda besparingen av tid och
möda, också den noggrannhet, med vilken resultatet
erhålles. I allmänhet anser man 5 % noggrannhet vid
vattnets strömningsberäkningar vara bra och 10 %
noggrannhet är ännu ofta tillräckligt. Som grund för beräkningarna
ligger ju uppskattade koefficienter. Om man t.ex. med
värdet för n k= 0,30 har sökt den mot en bestämd
vattenmängd svarande hx, får man med värden n 1= 0,035 hj
omkring 30 % större. Om koefficienten n ändras med 0,001.
förändras den sökta hj med omkring 6 %. Om man inte
särskilt i strömfåran har undersökt, med vilket värde för
n beräkningarna skall utföras, för att de skall svara mot
verkligheten, så antas i allmänhet n vara = 0,025—0,030—
—0,035—0,040. Sällan användes värden mellan dessa.
Redan av detta ser man med hurudana ungefärliga värden
man nöjt sig vid beräkningarna.
Vid interpolering i F—/J-rutnätet för att bestämma
utgångspunkten och då man rör sig längs millimeterrutnätet
samt då man på nyckeln gör förskjutningar enligt
R-kurvorna i rörelseriktningen, kan felet, då man kommer
till skalan hu vara omkring 1 mm. Detta betyder omkring
3 % i värdet för hj. Då skalan hj är logaritmisk, är
felprocenten densamma i alla dess delar.
Då jag med tillhjälp av nomogrammen granskar gamla
beräkningstabeller, har resultaten i allmänhet utvisat
± 5 % skillnader. Genom att använda nomogram synes
felmöjligheten likväl vara mycket mindre. Utom mindre
fel, som i allmänhet har berott på att i den med siffror
utförda beräkningsmetoden faktorn C inte exakt bestämts
i förhållande till fallet, har jag funnit många t.o.m. grova
fel. I det gamla beräkningssättet med användande av
räknesticka medför bl.a. decimalkommats placering
svårigheter. I detta avseende uppkommer inte så lätt fel vid
användning av nomogram, utan man ser 11 tan svårighet
resultatets storleksklass.
Med nomogram kan man också lätt bestämma, med
vilket värde å råhetskoefficienten beräkningarna skall
utföras, för att resultaten skall svara mot verkligheten.
Härvid måste man naturligtvis känna till, förutom farledens
längd och tvärprofil, också vattenmängden Q och 2 hj.
Man utför beräkningen genom att använda värdet n =
<= 0,030, vad enligt detta vore 2 hj. Om man härvid hade
mot vattenmängden 0 = 70,0 ms/s svarande 2 hj <= 1,60 m
och den enligt avvägningen borde vara 2,50 m, tar man
mellan passarens spetsar ur den i nyckeln befintliga skalan
hj avståndet 1,60—2,50 och mäter med detta ur skalan
Qx ifrån punkt Qt=70,0 värdet för QX) som fås till 87,5
m3/s. Således= ^1= 1,25. Om vid tvärprofilerna R
till sin storlek i medeltal är omkring 1,5 m, får man ur
nomogrammet värdet n 0,038.
Det bör observeras, att även vid beräkning av jämn
rörelse hos vatten kan nomogrammet användas för att
be-Qx
stämma förhållandet . De färdiga nomogrammen eller
tabellerna (Schewior och Patt) innehåller alltid uppgifter
mot värdet n \— 0,030, men dessa kan användas också med
hi
Fig. 2. "Nyckel" för bestämning av friktionshöjden hj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
