Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- H. 5. 1 februari 1947
- Framsteg inom teknik och vetenskap under 1946, av Edy Velander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dubbelt betydelsefullt, att man i spektrografin har
fått en snabbmetod för analys av både produkt
och slagg. Det uppges, att en tillförlitlig analys
på ett tiotal av de viktigare ingående
grundämnena kan utföras på 15—20 min, så att man på
basis av resultaten direkt kan påverka processens
gång. (Kalling.)
Anrikning
Sökandet efter bredare råvarubas för
metallurgiska och kemiska processer har lett till att även
tidigare ratade material börjat bearbetas enligt
olika anrikningsmetoder. Inom flotationstekniken
ha nya s.k. katjoniska reagens framkommit.
Jämte organiska bromider och klorider användas
sålunda nu allt mer aminer speciellt för oxidiska
och silikatiska mineral. En flotationsanläggning
för kalksten i samband med cementfabrikation är
under uppförande inom landet.
Den elektrostatiska anrikningen har utvecklats,
sedan man fått klarhet i att olika spänningar och
olika tecken på laddningen äro av betydelse för
separationen. I Sverige anrikar Iföverken talk på
detta sätt. Även inom Höganäsbolaget har
metoden funnit användning. För lantbruket har
metoden fått betydelse genom att ogräsfrön kunna
rensas bort på elektrostatisk väg. Ytbehandling av
godset genom t.ex. fluorvätesyra förändrar dess
elektriska egenskaper och underlättar då
särskiljandet av kvarts från fältspat osv.
En intressant metod, som vunnit ökad
tillämpning, är "sink-and-float"-metoden, där man
använder en finkornig suspension i vatten, som
ställes in på bestämd specifik vikt. Om material med
olika specifik vikt införas i suspensionen, komma
vissa partiklar att sjunka, andra att flyta upp,
varigenom en separation åstadkommes.
Skillnaden i specifik vikt behöver ej vara mer än 0,1.
Som medium användas framför allt kiseljärn och
magnetit, som efteråt lätt kunna avskiljas från
produkterna genom magnetisk separation.
En helt ny sak är spiralanrikningen.
Apparaten är byggd som en stor ränna i korkskruvsform,
vari godset släppes in i suspensionen. Under
godsets strömning i spiralen erhålles en mycket god
uppdelning mellan lättare och tyngre partiklar.
(Mörtsell.)
Sällsynta grundämnen
Det är påfallande, hurusom många sällsynta
grundämnen, som tidigare betraktats som rena
vetenskapliga kuriositeter, på senare år ha
kommit till praktisk användning, sannolikt därför att
man under kriget utan hänsyn till kostnad sökt
nya kombinationer för att möta speciella krav.
Berylliumkoppar har ju nästan blivit standard
för instrumentfjädrar, och nu meddelas, att en
tillsats av små mängder av Cu och Be i
proportionen 7 : 1 ger starkt ökad hållfasthet hos gjutgods
av aluminium. 0,5 % Te i koppar ger god
bearbetbarhet i svarv, samtidigt som ledningsförmågan
förblir hög. En suspension av metallisk Te
användes också för att hindra lokal krympning av
gjutjärn. Te anses diffundera in i ytan och
påskynda kristallbindningen.
B i små mängder i gjutjärn har förmågan att ge
fin grafitstruktur. Det påstås, att gjutjärnsfoder
med 1 % B i vissa kemiska pumpar räcker nio
gånger längre än vanliga stålfoder. Några
miljondelar B anses motverka Cr, som ibland kommer
in i gjutjärn via skrotet öch som har en olycklig
tendens att göra godset trögt och därigenom
förlänga den tid som behövs för värmebehandling.
Ge i kristallform har fått användning i små
stabila likriktare för radio.
Ti användes i många specialstål, och en viss
Ti-halt i vanlig plåt gör att smältemalj fastnar
bättre och förhindrar fläckbildning i vita eller
ljusa färger.
Magnesium legeras enligt en gammal tysk idé
med 4—6 % Ge och 2 % Mn för användning vid
hög temperatur, t.ex. i pistonger i flygmotorer.
En ny Mg-legering med Zi ger mycket hög
draghållfasthet i plåt och profiler. Rent Ag har som
bekant med gott resultat använts som lagermetall,
eventuellt i form av ett galvaniskt skikt, och nu
har man funnit att 2 % Th i silvret ger extra låg
friktion. Cd i lagermetaller minskar slitaget.
I fjol nämndes en lättsmält metall med 58 %
Bi och resten Sn, som smälter vid 138,5° och
stelnar praktiskt taget utan volymförändring. Man
har nu börjat försöka med en Bi-legering med In
soin smälter redan vid 47°. Bi tillverkas numera
som bekant i rätt stora mängder vid Boliden.
Hårdmetallerna ha som i fjol nämndes
revolutionerat vår uppfattning om
avverkningsförmågan hos skärande verktyg. De vinna nya
tillämpningar exempelvis för munstycken vid
sprutmålning och i cyklontorkar, som räcka många gånger
längre än munstycken av härdat stål.
Speciella pulvermetallurgiska "legeringar" ha
framkommit. Sålunda användes B-karbider för
tolkar. Hårdmetaller med Ta- och Nb-karbider
ge porös yta, som fasthåller olja, och äro därför
värdefulla i verktyg för varmpressning och
dragning.
Hårdmetall av volframkarbid på både axel och
lager har utomordentlig motståndskraft. I ett fall
uppges, att lager i slipmaskiner givit blott 0,01
mm slitage per år, där tidigare använda kullager
slitits ned på två veckor. Även vid slipskivorna
ha volframkarbider mycket större livslängd än
stål.
På tal om ovanliga grundämnen må nämnas att
Boliden har byggt en anläggning för tillverkning
av åtskilliga tusen ton As-salter per år såsom Pb-
och Ca-arsenat samt Zn-fluoroarsenat. Där
tillverkas som bekant även Se, Te, Bi och Li. Man
frågar sig om vi ej här i Sverige också skulle
kunna få nytta av de sällsynta jordmetaller som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0111.html
