Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- H. 5. 1 februari 1947
- Framsteg inom teknik och vetenskap under 1946, av Edy Velander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finnas i Ytterby och på Utö och som en gång
gjorde svenska och finska kemister berömda när
de isolerade dem och kallade dem Ytterbium,
Yttrium, Erbium, Terbium, Holmium, Skandium,
Tulium och Gadolinium.
Radioaktiva isotoper
En helt ny grupp av besynnerliga handelsvaror
utgöra de radioaktiva isotoperna, som kunna
framställas genom bestrålning i cyklotroner och
betatroner men även framkomma i stora
mängder som biprodukter vid industriella
kärnreaktioner.
Man känner numera radioaktiva isotoper till
samtliga grundämnen (över 400) och vi ha nyss
fått en lista på 100 typer avsedda för terapeutiska
ändamål och såsom radioaktiva indikatorer, som
finnas till salu vid fabrikerna i Oakridge,
Tennessee, i olika grader av renhet.
För några år sedan väckte deuterium (21H),
alltså väteisotopen med dubbel atomvikt, stort
uppseende. Den ingår som bekant i "tungt vatten".
Nu finns det även en radioaktiv väteisotop,
tritium (31H), som har en halveringstid av omkring
30 år. Dess mycket mjuka betastrålning kräver en
särskild teknik men substansen kan användas
som indikator vid en utspädning av 1 del tritium
på 50 miljoner delar vanligt väte. Tillverkningen
sker genom att bestråla en berylliumskiva med
deuteroner från en cyklotron och sedan glödga
den i vakuum. Skivan avger då en gas, som till
lika delar består av deuterium och tritium.
(Tandberg.)
Av kol användes inte mindre än tre isotoper
utom den normala C-12, nämligen det tunga kolet
C-13, som framställes på kemisk väg, en
radioaktiv variant C-11, som visserligen har mycket
kort livslängd men framgångsrikt använts som
indikatorelement vid studiet av fotosynteser, och
slutligen C-14, som numera kan framställas i
"stora" mängder genom att bombardera N-14
med neutroner och som väntas få betydelse
särskilt inom biokemin och medicinen. Av särskilt
intresse äro vissa försök att märka bakterier med
C-14, en fantastisk idé, som emellertid öppnar
oanade perspektiv vid studiet av infektiösa
sjukdomars spridning.
En kuriös tillämpning är framställningen av en
ren kvicksilverisotop Hg-198 genom att bestråla
Au med neutroner. Sedan produkten avgivit
elektroner och blivit stabil, användes den i ett
kvartsrör med högfrekvensurladdningar som ljuskälla
vid längdbestämningar enligt interferensmetoden.
Vanligt Hg innehåller en hel rad isotoper som
sudda till spektrum, men den nya
kvicksilverlampan ger en klar grön linje som uppges
möjliggöra 10 gånger större noggrannhet än den
eljest använda gula Cd-linjen.
 |
Fig. 4. Kontrollrummet till en uranmila för tillverkning av
radioaktiva isotoper. |
De båda första s.k. transuranerna Neptunium
och Plutonium med atomnumren 93 och 94 ha
fått en oerhörd publicitet genom atombomben.
Vid närmare undersökning har det visat sig, att
de ha flera isotoper. Här må nämnas Np-237, som
emitterar elektroner och har en halveringstid av
över 2 miljoner år. Pu-239 fick genom sin
förmåga att sprängas genom långsamma neutroner
användning i åtminstone en av bomberna över
Japan. Den har blivit påvisad i pechblände i
oerhört små kvantiteter. Sannolikt bildas den
spontant genom att U-238 absorberar spårvis
förekommande neutroner.
I Baruch-rapporten om kontrollen av
atomenergin som just kommit oss i händerna nämnes en
ny U-isotop 233, som framställes ur thorium och
är lättare att separera än övriga. Den anses
därför kunna bli ett framtida "atombränsle".
Fluor inom industrin
Jag skulle nu vilja säga några ord om ett annat
kemiskt grundämne, som är mindre sensationellt
men ändå har stort intresse, därför att det trots
sina besvärliga egenskaper på senare år fått allt
större praktisk tillämpning inom industrin,
nämligen fluor.
Fluorväte har redan tidigare använts för
framställning av freon, diklordifluormetan (CCl2F2).
Detta är ett mycket stabilt ämne, som vid vanligt
tryck kokar vid —29°G och därför utgör ett
idealiskt medium för termodynamiska
kylanläggningar. Denna "freon 12" är numera ett nummer
i en hel grupp av ämnen med olika
kombinationer av kol, fluor och klor, som kokar mellan 3
och 50°C under 0.
Under kriget togs väldiga mängder av freon i
bruk som lösningsmedel för DDT. Lösningen
förvaras i små stålbomber, från vilka vätskan genom
eget ångtryck sprutas ut i fina droppar. När
lösningsmedlet avdunstat återstår en ytterst
finfördelad dispersion av det insektsdödande ämnet.
Genom denna aerosolmetod ökas effektiviteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0112.html
