Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 1 februari 1947 - Vattenturbinernas regulatorer och frekvensregleringen, av Carl E Söderbaum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 februari 1947
115
kunna bestämma sig för att helt övergå till
manövrering från instrumenttavlan, om sådan
finns i maskinsalen. Turbinens instrument och
indikeringar böra då placeras på denna tavla. Det
är vidare önskvärt att den som startar och stoppar
skall ha möjlighet att direkt kontrollera hur
maskinen går. Han skall alltså kunna se 0111 axeln
roterar och han bör också från manöverplatsen
kunna följa utslagen på en direktdriven tachometer.
På de mindre turbinerna användes direkt
mekanisk handreglering som komplement till
oljetrycksregleringen från pendeln. En dylik
mekanisk regleringsutrustning kommer till användning
vid stopp och start av maskinen, men den har sin
betydelse särskilt såsom reservstoppanordning.
Vid de större aggregaten föreligger icke denna
möjlighet att ordna ett reservstopp. Vid
tidpunkten för Trollhättans första utbyggnad införde
man ett hydrauliskt handmanöverorgan, som
direkt påverkade servomotorn. Detta organ skulle
alltså tjäna samma ändamål som de små
maskinernas mekaniska pådragsanordningar. En dylik
hydraulisk handmanövreringsanordning har man
sedan haft kvar ännu så sent som när
Hojum-stationen byggdes, men nu har man övergått till
att helt lita till ett enda oljetrycksstyrt
regleringssystem. På detta system har man infört en
snabb-stoppmagnet, vilken på ett eller annat vis
påverkar styrventilen för ledskenornas servomotor, så
att stängning erhålles. Det är dock tydligt, att
man även vid denna stoppmagnet är beroende av
oljetryckssystemets funktion. Det enda man blir
oberoende av är regulatorn och de ordinarie
överföringsanordningarna av stängningsdirektivet till
huvudventilen för ledskeneservomotorn.
Man har vid kraftstationsdrift tre fall. som
betraktas som särskilt fatala och som ovillkorligen
fordra, att aggregatet stoppas. Dessa äro rusning
av maskineriet, för lågt oljetryck och varmgång
i ett lager. Skulle någon av dessa fataliteter
inträffa är det riktigt att försöka att stoppa
maskinen med snabbstoppmagneten, men då man icke
alltid kan påräkna, att detta skall få önskad
effekt, bör även en andra säkerhetsåtgärd
vidtas, nämligen stängning av vattentilloppet till
turbinen. En dylik åtgärd kan bli fullt effektiv
0111 man har snabbstängningslucka, som faller av
egen tyngd och som endast erfordrar utlösning
av en liten elektromagnet. För utlösningen vid
rusning ifrågakommer varvtalsvakt av något slag.
Om man använder turbinens rusningskontakter
för maskinens stoppmagnet, kan det vara
lämpligt att låta luckan få sin stängningsimpuls från
ett rusningsrelä, som är anslutet till
pendelgeneratorn eller tachometer generatorn.
Normal drift
Betraktas sedan driftförhållandena vid normal
drift måste man först ha klart för sig, att olika
turbiner lämpligen köras på tämligen olika sätt.
Lawaczek-turbiner och Kaplan-turbiner med
fasta löphjulsskovlar böra helst köras på en enda
belastningspunkt, nämligen den där de ge den
bästa verkningsgraden. Vid mindre belastning
sjunker verkningsgraden snabbt, varför man
helst bör ha synkron drift med stängda ledskenor
som alternativ till bästa belastningspunkten.
Detta är dock under förutsättning att turbinhjulet
är beläget ovanför nedre vattenytan och att
automatisk vakuumsläckning finnes, som tar bort
sugkammarens vakuum så fort ledskenorna gå
ned under tomgångspådraget. Ligger turbinhjulet
under nedre vattenytan blir det nödvändigt att
trycka undan denna vattenyta med tillhjälp av
tryckluft, på sätt som först tillämpades vid
Bofors AB:s station i Karåsen. Detta driftsätt med
huvudsakligen två driftpunkter blir naturligtvis
ännu mera ekonomiskt om man kostar på sig de
Ekwall—Mundingska anordningarna för att
nedsätta tomgångsvattenmängden. Dessa bestå av
gummivulster på ledskenorna, som ge effektiv
tätning, och vidare av en pressring, som i stängt läge
ligger an mot ledskenorna.
Francis-turbinerna ha en något mera flack
verkningsgradskurva. varför man där kan tillåta ett
flertal driftpunkter. Slutligen har
Kaplan-turbi-nerna med automatiskt vridbara löphjulskolvar en
mycket jämn verkningsgradskurva, varför
arbetsområdet med hygglig verkningsgrad blir ändå
större.
Man får alltså som slutsats, att effektreglering i
första hand bör utföras med Kaplan-turbiner,
men att man vid propellerturbiner med fasta
skövlar om möjligt bör hålla sig till två
driftpunkter nämligen de, som svara mot stängda
ledskenor och gynnsammaste verkningsgrad.
Francis-turbinerna inta en mellanställning.
Frekvensreglering
Ser man på frekvensregleringen vid det svenska
stamnätet, som omfattar praktiskt taget alla
svenska kraftstationer av någon betydelse, finner
man, att denna frekvensreglering nu är förlagd
till ett litet antal stationer, mellan vilka den över-
Fig. i. Principschema för Aseas kontinuerligt verkande
elektrohydrauliska regulator.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
