Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 15 februari 1947 - Hur svetsas aluminium? av R Gunnert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
TEKNISK TIDSKRIFT
Svetsaren måste betänka, att riktig strömstyrka och riktig
svetshastighet är av största betydelse vid
aluminiumsvetsning. Efter svetsningen rengöres svetsen noga på något av
ovannämnda sätt.
Kolbågsvetsning
Kolbågsvetsning ger svetsar jäingoda i kvalitet och
utseende med gassvetsar men åstadkommer mindre defor
mation. Den användes på upp till 10 mm gods.
Fogberedningen är densamma som vid gassvetsning, dock med den
olikheten att hack i kanterna ej användes. Som
tillsatsmaterial användes samma elektroder som vid
metallbåg-svetsning eller hellre speciella elektroder. Kolelektroden
kopplas negativ. Ungefär samma svetsdata tillämpas som
vid metallbågsvetsning. Rengöring efter svetsning måste
även här utföras omsorgsfullt.
Kolbågsvetsning av aluminium kan utföras såväl för hand
som med automatiska maskiner, fig. 1. 1 det senare fallet
använder inan vanligen bar tråd och tillför flussmedlet i
form av ett pulver. För kontroll av bågen tjänar ett
kraftigt växelströmsfält.
Arcatomsvetsning
Arcatomsvetsning är som bekant en gasbågsvetsmetod,
där en svetsbåge är dragen mellan två volframelektroder.
Bågen och elektroderna omges av en vätgaslåga, som dels
verkar kylande på elektroderna, dels skyddar smältan.
Utförandet av arcatomsvetsning i aluminium liknar
gassvetsning. Den mycket snabba värmetransporten till
arbetsstycket resulterar i stora svetshastigheter, ringa
förkastningar och smal zon av svetspåverkat material i
jämförelse med gassvetsning. Låg utströmningshastighet av
gasen i munstyckena förhindrar bortblåsning av material,
och smältan är väl synlig. Av dessa orsaker kan man göra
svetsar av förstklassig form och utseende. Eftersom vätet
skyddar mot lufttillträde, erfordras endast litet flussmedel.
som lätt tas bort efter svetsningen och på grund av sin
ringa mängd inte medför några blåsinneslutningar i
svets-godset. Automatisk arcatomsvetsning kan utföras utan
ständig tillsyn av svetsaren. Svetshastigheten är mycket hög, t.ex.
’JOO mm/min i 5 mm plåt med fullgod kvalitet i svetsen.
Helium- och argonsvetsning
Två relativt nya svetsmetoder, helium- och
argonsvets-ning, består däri, att man har en båge dragen mellan en
volframelektrod och arbetsstycket. Runt elektroden
ti!l-föres en ädelgas, helium eller argon. Denna neutrala gas
skyddar väl mot lufttillträde.
Användes växelström och argon, kan flussmedel belt
avvaras, vilket givetvis är en Stor fördel vid
aluminium-svetsning. Användes likström, är något fluss nödvändigt,
och därför kan man vid svetsning med helium, som endast
lämpar sig för likström, inte undvara flussmedel. Detta
behöver dock tillföras i mycket ringa mängd.
Svetsmetoderna tillåter en myckel god kontroll av
smältan och ger liksom arcatomsvetsningen svetsar av stor
renhet och mycket hög kvalitet. Metoderna är framför allt
av betydelse i trånga hörn, vid överlappsvetsning m.fl.
ställen, där bortskaffande av flussmedelrester är svårt.
Heliumsvetsning med likström kan utföras maskinellt.
Metoden är lämplig för svetsning av magnesiumföreningar
och har visat särskilda företräden vid 57 S.
Motståndssvetsning
Vid motståndssvetsning pressas två eller flera
aluminiumplåtar mellan två kopparkäftar, som tillför den elektriska
strömmen. Denna åstadkommer genom det elektriska
motståndet i kontaktpunkterna mellan plåtarna tillräcklig
temperatur för sammanvällning.
Motståndssvetsning av aluminium kan ske genom punkt-,
söm- eller brännsvetsning. Fogkanterna måste före
svetsningen — med undantag för brännsvetsning — vara
omsorgsfullt rengjorda från olja och fett liksom vid de andra
svetsmetoderna. Vid motståndssvetsning måste dessutom
oxidhinnan avlägsnas, vilket kan ske genom skrapning,
borstning etc. eller med kemiska medel.
Aluminium fordrar högre strömstyrka och därför
starkare maskiner än andra material på grund av dess större
värmeledningsförmåga och mindre elektriska motstånd
Ett exempel på punktsvetsning ser vi i fig. 2. Vid
punktsvetsning med direkt inkopplad maskin på växelström är
snedbelastningen av distributionsnätet en nackdel liksom
den låga effektfaktorn, vilken dock kan förbättras med
kondensatorer. Det är ofta bättre att ackumulera elektrisk
energi än att ha direkt inkopplade maskiner, som tar hög
strömstyrka ur nätet. Ackumulering kan ske på tre sätt:
elektromagnetiskt, elektrostatiskt och elektrokemiskt.
Elektromagnetiskt sker det genom användning av en
tre-faslikriktare, en reaktor, som tar emot och lagrar strömmen
under en tidsperiod, en kontaktor och ett relä. Genom
avbrott i primärströmmen kommer den i transformatorn
ackumulerade energin att utlösas i sekundärledningen till
elektroderna, som då är slutna.
Elektrostatisk ackumulering (kondensat or punktsvetsning)
sker med kondensatorer. Strömmen tas från ett trefasnät
ocli likriktas i likriktarrör för kondensatorn under lång
tid — ca 7 gånger urladdningstiden. Efter uppladdning
låter kontrollrör kondensatorn urladda i en strömstöt
över en transformator, som förstorar denna stöt till vad
som fordras för svetsning. Elektrodtrycket är i regel
konstant under processen, dock kan det anordnas så, att det
tilltar mot slutet för att ge svetspunkten en viss
varmbearbetning.
Vid elektrokemisk ackumulering använder man en
elektrisk ackumulator efter likriktaren. Denna metod är
ganska ny och har på grund av enkelheten i den elektriska
kopplingen vissa fördelar.
Vid punktsvetsning är rätt inställning av ström, tid och
elektrodtryck mycket viktig. Helst bör man för varje
arbete utföra provsvetsningar. Ett vanligt fel är skadade
plåtytor på grund av att aluminium klibbat fast vid
elektroderna, vilka tid efter annan måste rengöras. På senare
tid har man gått in för kylning av elektrodspetsarna.
Härigenom har man kunnat väsentligt förlänga tiden mellan
varje rengöringsperiod av dessa.
Fig. 2. Punkt svetsning är en mycket effektiv
produktionsprocess vid formning och förstyvning av flygplanskåpor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
