- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
154

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154

bromsband). Någon tachometer med försumbar
egenför-brukning fanns ej att tillgå. I stället bestämdes varvtalet
akustiskt, nämligen genom jämförelse med ett piano. I
tomgång levererade motorn tonen ettstrukna C,
motsvarande 275 r/s dvs. 16 500 r/m. Provningsresultatet i dess
helhet återges i diagrammet, fig. 2, vilket utom axeleffekten
visar effektiva medeltrycket. A Lg

TNC

4. Verb på -era, -isera, -(i)fiera, -(i)ficera, -ficiera

Den vanliga avledningsändelsen för verb i vårt språk är
-a, när ordstammen är av svensk karaktär. Är stammen
av utländsk karaktär passar i de flesta fall -era eller -isera
bättre. Den första av dessa ändelser är ju en stavelse
kortare än den andra, och det finns därför numera en
tydlig strävan att övergå till -era från tidigare -isera, när så
är möjligt. Det har följaktligen sitt intresse att undersöka
under vilka omständigheter -isera dock synes vara att
föredra. De viktigaste fallen är följande:

1. Verb bildade av ordstammar på -al, t.ex. aktualisera,
centralisera, generalisera, idealisera, kanalisera, kapitalisera,
lokalisera, neutralisera, normalisera, opalisera, realisera,
specialisera. Det enda undantaget av vikt är signalera.

2. Verb där stammen även bildar adjektiv på -isk, eller
någon gång -sk eller -istisk, t.ex. amerikanisera,
automatisera, karakterisera, kristallisera, kritisera, magnetisera,
metallisera, monopolisera, motorisera, organisera,
praktisera, schematisera, stilisera, symbolisera, systematisera och
en stor mängd andra verb. De viktigaste undantagen, där
ändelsen är -era, torde vara: basera, filosofera, -grafera
(t.ex. telegrafera), kubera, medicinera, numrera, parasitera,
profetera. — En omständighet, som i sammanhanget kan
vara värd att påpeka, är att de nämnda orden på -isera
har s (icke c) i denna ändelse, fastän många av dem kan
bilda substantiv med ändelsen -ik, t.ex. automatik. Kan
substantiv bildas på -ik, -ikat, -ikation o.d., men icke
adjektiv på -sk, -isk eller -istisk, är detta ett tecken på att
verbet stavas -icera (när det ej tar formen -ikera), t.ex.
applicera, duplicera, fabricera, komplicera, multiplicera,
musicera, publicera, rubricera.

3. Om verbet är bildat av ett substantiv, som till
betydelsen är ett ämnesnamn e.d., kan en dragning spåras åt
ändelsen -isera om innebörden är att förvandla till detta
ämne, men åt -era om det blott är fråga om att överdra
eller förse med ämnet, t.ex. atomisera, jonisera,
karboni-sera, ozonisera, pulverisera; asfaltera, emaljera, klorera,
paraffinera, platinera, sulfurera, desulfurera. Grafitisera
är att förvandla (amorft kol) till grafit; grafitera bör
betyda: överdra med grafit. I gjuterier användes för
sistnämnda fall ordet grafita, men en sådan kombination av
ett typiskt lånord och den svenska verbändelsen -a ger
oftast en oskön stilblandning och är därför sällan
rekommendabel.

4. När det gäller verb på -isera som redan vunnit hävd
skulle en ändring till -era ofta bryta ett värdefullt
sammanhang med de europeiska kulturspråken, och särskilt
om orden användes inte blott inom den trängre tekniken
utan tillhör vårt språk i stort, är försiktighet av nöden.
Man bör därför fortfarande skriva pastörisera, sterilisera,
fastän ingenting i punkterna 1—3 talar emot den
kortare formen.

Verben på -(i)fiera, -(i)ficera och -ficiera är lyckligtvis
inte många. Ändelserna kommer ytterst från det latinska
ordet facere, göra. Den franska formen är -fier, den
engelska -fy. Formen -ficera torde vi i regel ha fått över
tyskan, som har ändelsen -fizieren. De vanligaste
hithörande verben är, i den form som TNC föredrar: elektrifiera,
exemplifiera, identifiera, modifiera, personifiera, rektifiera,
satisfiera, verifiera; klassificera, kvalificera, petrificera,
specificera. Det intressantaste fallet med -ficiera är
desin-fic(i)era, vilket ord TNC emellertid helst ersätter med
desinfektera.

Med stöd av det ovan sagda skall några aktuella fall
bedömas. I överensstämmelse med punkt 3 förordar TNC
aluminera, bakelitera, kadmiera, rodiera (icke "rodinera"),
vitaminera i betydelsen överdra eller förse med
aluminium), bakelit, kadmium, rodium, vitamin. Även
makadamera torde få anses som en berättigad ordform. Att i
allmänhet överdra med metall skulle på samma sätt helst
heta metallera, men punkt 2 sätter här ett visst hinder,
kanske även punkt 1. Vad punkt 4 beträffar kan nämnas
att den franska formen är metalliser, den engelska metal
eller metallize, den tyska metallisieren. Bäst är att
tillsvidare hålla sig till metallisera, som emellertid kan betyda
såväl att överdra med metall som att bibringa metalliska
egenskaper. Åstadkommer man en beklädnad av fosfat
eller kromat genom att kemiskt förvandla ytskiktet
härtill, kan viss tvekan om ordbildningen råda, men man bör
kunna få säga fosfatera och kromatera, på samma sätt som
man i liknande fall säger oxidera.

Möjliga förenklingar vore även katalogera (franska
cata-loguer, engelska catalogue, tyska katalogisieren), och
effektivera i betydelsen göra effektiv, liksom man numera säger
aktivera och passivera. Ordformen "standardera" har några
gånger varit på tal, men i detta fall anser sig TNC med
hänvisning till punkt 4 böra hålla på formen standardisera. J W

Fig. 1. Funktionsdugliga miniatyrdieselmotorer; den minsta
modellen väger exkl. svänghjul 8 g. Diametern på
svänghjulet är 16 mm.

Effekt Medeltryck

10000 11000 12000 15000 14000 15000 16000 r/m

Fig. 2. Kurvor för utbromsad effekt och effektivt
medeltryck.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:30:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1947/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free