- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
168

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 15 februari 1947 - Skeppsbyggnadsverksamheten i Sverige 1946, av Nils J Ljungzell - Hugo Hammar †, av Y Schoerner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

180 TEKNISK TIDSKRIFT

gången tillämpats på elt svenskbyggt fartyg. Inredningen
ombord är försedd med mekanisk ventilation och
ång-uppvärmning. Propellermaskinen skall bestå av en 1 680
ahk Atlas Diesel-motor, och farten på last beräknas till
13 knop.

För K. Marinförvaltningens räkning sjösattes en
min-utläggare med dimensionerna:

längd överallt ................................ 30,14 m

längd i konstruktionsvattenlinjen ytterkant stävar 27,10 m

bredd på spant i konstruktionsvattenlinjen ...... 7,20 m

mallat djup .................................. 3,60 m

Under förra året utfördes 29 sliptagningar jämte ett antal
reparations- och klassningsarbeten.

Vid årsskiftet hade varvet ett 3 400 tdw lastmotorfartyg
stapelsatt samt två i 000 tdw lastångare kontrakterade.

Karlstads Varv, Karlstad, sjösatte den 26 juni och
levererade den 24 september förra året motorseglaren
’Ann-Britt" om 355 tdw på 3,18 m djupgående för skeppsredare
Lennart Pettersson och skeppare Ake Pettersson i
Bohuslän. Fartyget är byggt av stål till Bureau Veritas högsta
klass, isförstärkt samt utrustat för Nordsjöfart och här
huvuddimensionerna:

längd överallt ................................ 37,36 m

mallad bredd ................................. 7,30 m

mallat djup .................................. 3,41 m

Lastrumskubiken är 15 600 eng. kbf, bruttodräktigheten
242,63 rt och nettodräktigheten 166,51 rt. Fartyget har rak,
fallande stäv och "soft nose", rundgattat akterskepp och är
riggat som tremastskonare. De båda lastluckorna, 7,70 X
X 4.00 in resp. 7,15 X 4,00 m, betjänas av var sin hissbom.
Förliga vinschen är anordnad för drift av ankarspelet.
Barlasttankarnas kapacitet är 82 t, bränsletankarnas 16 t. I
popen inrymmes bostäder för kapten, befäl och
kökspersonal samt salong, mäss, kök, toalettrum och förråd,
medan däcksmanskapet är förlagt i 2-manshytter under
backen, där även mäss ni.m. anordnats.
Propellermaskineriet utgöres av en fyrcylindrig B. &
Alpha-dieselmotor om 245—265 hk, som manövreras helt
från styrhytten. Hjälpmaskineriet omfattar en 8—11 hk
råoljemotor, kopplad till barlastpump och generator, samt
en generator, som drives av huvudmotorn, och vidare ett
ackumulatorbatteri. Vid provturen uppnåddes 10 knop.

"Ann-Britt" är den tionde, av varvet levererade
motor-skonaren.

Den 14 december sjösattes motor fartyget ’O mes" om 390
tdw för Narvik Dampskibsselskab, Narvik.

Vid årsskiftet var en motorseglare om 350 tdw under
byggnad, beställd av Rederi-AB Vänertrafik, Lidköping.
Under 1946 utfördes (ii sliptagningar samt reparationer
på 190 fartyg, därav ett flertal större ombyggnader. Ett
fartyg förlängdes och moderniserades. En modern
verkstadsbyggnad har uppförts med lokaler för
timmermans-verkstad, snickeriverkstad, trätork, utslagsvind m.ni.

Fig. 23. Motorseglaren ’Ann-Britt" (355 tdw), byggd av
Karlstads Varv.

Hugo Hammar †

Den 8 januari 1947 avled efter en kort sjukdom
förre chefen för AB Götaverken dr Hugo Hammar
i en ålder av nära 83 år.

Hammar framstår såsom den främsta ledande
personligheten i såväl Götaverkens som över
huvud taget den svenska skeppsbyggnadsindustrins
utveckling till storindustri med internationell
betydelse. Skeppsbyggnadsindustrin hade sedan
början av 1880-talet fört en tynande tillvaro.
Omsättningen var ringa, framställningskostnaderna
höga och konkurrensförmågan svag. De flesta
fartygen för vår handelsflotta byggdes utomlands,
men nybyggnaderna för örlogsflottan gåvo
emellanåt ett välbehövligt stöd för verksamhetens
fortsättning. Hammars outtröttliga strävan blev
att vid Göta Älv bygga upp en modern
varvsindustri för att at den svenska sjöfarten leverera
svenskbyggda fartyg. Man kanske kan säga, att
hans insats kom att ligga vid en tidpunkt som i
viss mån gynnade hans strävan, men han hade
betydande svårigheter att övervinna, icke minst
klentrogenhet från många håll, och han fick ofta
ta stora risker. Han gjorde det med frejdigt mod
och med klart omdöme. Han hyste städse en fast
tro på våra svenska ingenjörers och arbetares
förmåga att i tekniska kunskaper och färdigheter
tävla med utlandet. Men framför allt var det hans
egna utomordentliga egenskaper som industriman
och människa som voro grunden till den
framgång, varmed hans strävan kröntes.

Vid början av sitt egentliga livsverk hade han
skaffat sig en gedigen utbildning och samlat
erfarenheter i främmande land. Han hade mycket
goda tekniska kunskaper och ägde fantasi, ett
brinnande intresse för sitt fack och förmåga att
lösa tekniska problem och han förstod därvid att
samordna praktik och teori på ett lyckligt sätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free